Sök:

Sökresultat:

677 Uppsatser om BÄR (allmänna rćd om ändring av byggnad) - Sida 5 av 46

Samband mellan arbetsmiljö och motivation : En studie av Self-Determination Theory i ett organisatoriskt sammanhang

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Motivation som en grundsten i personlig tr?ning

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

JAG TROR MÄN OFTA ÄR MER KORTFATTADE : Gymnasieelevers förestĂ€llningar om sexolekter

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som stÀller specifika krav. Jag har sÀrskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhÄllningssÀtt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har Àven stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och grÀnsar till ett gammalt industriomrÄde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsomrÄde och kommer pÄ sikt att genomgÄ en strukturförÀndring och en ny stadsdel kommer att vÀxa fram.

DANSHÖGSKOLAN I LILJEHOLMEN

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som stÀller specifika krav. Jag har sÀrskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhÄllningssÀtt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har Àven stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och grÀnsar till ett gammalt industriomrÄde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsomrÄde och kommer pÄ sikt att genomgÄ en strukturförÀndring och en ny stadsdel kommer att vÀxa fram.

Förskola i Vega : Examensarbete som behandlar planeringen av en förskola

Dagens förskolor har en rad olika krav frÄn brukare, beslutsfattare och samhÀlle. Hur kan man planera en byggnad som tillfredstÀller alla? I denna rapport försöker vi utifrÄn litteraturstudier, studiebesök, fallstudier och byggtekniska krav gestalta en förskola i den planerade stadsdelen Vega, Haninge kommun. Stadsdelen Vega Àr en del i en satsning frÄn Haninge kommun som Àmnar skapa en mer stadslik bebyggelse. Vega kommer att projekteras utifrÄn principerna för en trÀdgÄrdsstad med mycket grönska och stadslika kvarter.I vÄr rapport har vi utgÄtt ifrÄn kraven för passivhus för att skapa en energieffektiv byggnad.

SÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens kreditsÀkerhet i byggnad pÄ annans mark

Institutet sÀkerhetsöverlÄtelse Àr en pantform som bland annat anvÀnds vid kreditgivning för byggnad pÄ annans mark. SÀkerhetsöverlÄtelse Àr inte lagreglerat men  erkÀnt genom praxis. Högsta domstolen faststÀllde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenÀren uppnÄr sakrÀttsligt skydd redan genom ingÄende av sÀkerhetsöverlÄtelseavtalet.RÀttslÀget gÀllande sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens utmÀtningsrÀtt Àr emellertid oklart. Inte minst vid sÀkerhetsöverlÄtelsegÀldenÀrens dubbelöverlÄtelse visar det sig att sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens möjligheter till utmÀtning Àr begrÀnsade.

FrÄn bygglov till kartdatabas i GÀvle Kommun

NÀr ett bygglov beviljas, d v s nÀr en byggnad förÀndras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebÀra att kommunens kartmaterial inte lÀngre stÀmmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att framstÀlla en beskrivning för hur GÀvle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det Àr nÀr ett bygglov beviljas som GÀvle kommun fÄr vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förÀndras och dÀrför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fÀlt en gÄng per Är. DÄ kontrolleras om byggarbetet Àr pÄbörjat, klart eller inte alls pÄbörjat. DÄ en förÀndring av en byggnad har skett och beroende pÄ vad det Àr för nÄgonting som skall mÀtas in sker mÀtningsarbetet normalt pÄ tre olika sÀtt, alternativt nÄgon kombination av dessa.

Ombyggnad av takkonstruktionen pĂ„ Östermalms Saluhall : Utformning av tillĂ€ggsisolering med hĂ€nsyn till byggnadens kulturhistoriska vĂ€rden

Vid ombyggnad av Östermalms Saluhall Ă€r ett förslag att tillĂ€ggsisolera taket, dĂ„ stĂ€lls det kulturhistoriska vĂ€rdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gĂ€ller samma krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan dĂ€rför uppstĂ„ tvister vid ombyggnaden av saluhallen, dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att samtidigt uppfylla nybyggnads- och ombyggnadskrav pĂ„ de delar som ska Ă€ndras.De delar pĂ„ saluhallen som studerats Ă€r tvĂ„ takdetaljer och de projekteras och analyseras byggtekniskt, kulturvĂ€rdesmĂ€ssigt och lagmĂ€ssigt. Det kulturhistoriska vĂ€rdet hotas vid ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden sĂ„ gott det gĂ„r. Studien handlar dĂ€rför om hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska kunna energieffektivisera byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden..

Energibesparingspotential i UPS-system - Byggnad 13 i SÄS

Arbetet utfördes för VĂ€stfastigheter pĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus i BorĂ„s. Studiengenomfördes i byggnad 13 dĂ€r dagens UPS-aggregat börjar bli överbelastat. UPS:en i dennabyggnad har 120kVA kapacitet och försörjer med avbrottsfri kraft övriga avdelningar.Studien gjordes pĂ„ följande avdelningar: Röntgenklinik, MAVA, KAVA, HIA, Dialys,Medicinavdelning 4, Dagkirurgi, Hudmottagning och AVC (AkutvĂ„rdcentral). Syftet meddetta examensarbete Ă€r att hitta orsakerna till att befintligt UPS-system Ă€r överbelastat ochvilka Ă„tgĂ€rder som kan vidtas för att komma till rĂ€tta med problemet. Metoden har varit attgöra en grundlig inventering av lokalernas utformning samt en analys av personalenskunskaper i korrekt anslutning av el-förbrukande apparater.Resultatet visar att personalens kunskaper i hur man prioriterar rĂ€tt anslutning av elförbrukandeapparater Ă€r bristfĂ€llig, samt att förutsĂ€ttningarna för att alltid kunna göra enkorrekt anslutning ibland saknas p.g.a.

Ombyggnad av en kulturhistorisk byggnad för ny verksamhet

Idag stĂ„r mĂ„nga Ă€ldre byggnader och industriomrĂ„den tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara pĂ„ dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi vĂ€rnar om vĂ„rt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger pĂ„ Ă€mnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat pĂ„ de lagar och regler som gĂ€ller för ombyggnad. Ämnet behandlas bĂ„de generellt och med en byggnad pĂ„ TĂ€ndsticksomrĂ„det i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram dĂ€r en  kulturhistoriskt intressant byggnad fĂ„tt ett möjligt anvĂ€ndningsomrĂ„de.Syftet och nyttan med studien Ă€r att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet pĂ„ ett Ă€ldre industriomrĂ„de. MĂ„let med detta arbete Ă€r att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse vid Ă€ndrad verksamhet.Den första frĂ„gestĂ€llningen som besvaras under projektets gĂ„ng Ă€r hur ett Ă€ldre industriomrĂ„de kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.

MR som screeningmetod f?r prostatacancer

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE VID V?RD AV PATIENTER MED MISST?NKT SEPSIS En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

N?R D?DEN BLIR ETT VAL. En allm?n litteratur?versikt om sjuksk?terskans upplevelser och attityder kring patienter som ?nskar d?dshj?lp

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Regionala skillnader i arbetslöshet : En empirisk studie över Sveriges lÀn 2002-2012

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->