Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.

Rökning och passiv rökning Àr ett folkhÀlsoproblem som orsakar mycket ohÀlsa.PÄ senare Är har attityderna kring rökning Àndrats frÄn att ha varit rökarens rÀtt att röka till icke-rökarens rÀtt att slippa bli exponerad. Det hÀr kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare dÄ mÄnga icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rÀtt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den hÀr studien Àr att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning dÀr bÄda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill fÄ röka i fred. Det finns ett problem med detta och det Àr att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvÀrligt att vara rökare.

Projektet handlar om en ombyggnad av en befintlig lokal i Alby. Den nya lokalen ska innehÄlla all Cirkus Cirkörs verksamhet. Projektet handlar om att skapa en vÀl fungerande miljö för alla byggnadens anvÀndare sÄvÀl som för de boende i Alby. Projektet syftar till att göra kopplingen mellan Cirkus Cirkör och Alby starkare.?Where we do not reflect on Myth but truly live in it, there is no cleftbetween the actual reality of perception and the world of mythical fantasy.? -Ernst Cassirer, The Philosophy of Symbolic FormsVÄr verklighet Àr uppbyggd av flera vÀrldar som överlappar varandra.

Mitt projekt Àr en urban strategi för Uddevalla, som Àr en stad med vÀldigt dÄlig sjÀlvbild. Jag kallar projektet: ?Vision för aktivering av Uddevalla centrum?. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskÀrnan ett vÀrde som inte bara handlar om kommersiell handel utan ocksÄ om interaktion och utbyte mellan mÀnniskor. Mitt fokus Àr Uddevallas centrala Ärum, som Àr ett outnyttjat omrÄde med stor potential.En del av strategin innebÀr att jag tar utgÄngspunkt i Uddevallas planerade satsning pÄ ett kulturhus.

Energy supply in Sweden year 2011 amounted to 577 TWh. The final energy consumption for industrial, residential and service was 379 TWh. Sweden has energy policy goals to reduce energy use in buildings. One of these goals is to reduce the energy use by 20 % in 2020 compared to the year 1995. An important step to achieve this goal is to target energy efficiency measures in existing buildings.

Rapporten ska bidra till att skapa en förstÄelse för den befintliga situationen i BohuslÀns skÀrgÄrd. Genom att stÀlla de risker som finns i den typiska bebyggelsen i omrÄdet mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras pÄ ett sÀtt som lagen krÀver. Bebyggelsen i BohuslÀns skÀrgÄrd bestÄr till stor del av gamla fiskesamhÀllen och i stort sett alla byggnader Àr uppförda i trÀ. DÄ Àven platsen att bygga pÄ har varit begrÀnsad har byggnaderna blivit mycket tÀtt placerade. PÄ flera av öarna i skÀrgÄrden bor det mÀnniskor Äret runt och under sommarmÄnaderna dÄ sommargÀsterna anlÀnder ökar befolkningen dramatiskt.

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

Tidigare studier visar att ansvarsfrÄgan för fuktsÀkerheten Àr oklar samt att kunskapsöverföringen mellan byggprocessens olika aktörer brister. Detta kan leda till bristande fuktsÀkerhet som i sin tur kan leda till hÀlsoproblem för de boende.Den 1 juni 2006 kom Boverket ut med en ny regelsamling (BBR) och som numer innehÄller tydligare regler och omformulerade krav gÀllande fuktsÀkert byggande.Detta arbete syftar till att redovisa risker med informationsspridningen mellan byggprocessens olika skeden samt att redovisa vilka förÀndringar som mÄste göras av aktörerna för att uppfylla senaste BBR (BFS 1993:57 med Àndringar t.o.m. 2006:22). MÄlet med arbetet Àr att klarlÀgga ansvarsantagandet i de olika skedena av processen och att bidra med bÀttre rutiner för fuktsÀkerheten.Arbetet grundar sig pÄ en litteraturstudie som i teori beskriver hur aktörerna bör bedriva sitt arbete för ett fuktsÀkert byggande samt redogör vilken aktör som ansvarar för vilken del av arbetet. Till arbetet har Àven en fallstudie genomförts, pÄ ett byggnadsprojekt utfört i egen regi, dÀr aktörer inom program, projektering och produktionsstadiet intervjuats.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

I byggbranschen idag Àr varje projekt skild frÄn varandra och nÀstan ingen information om konstruktionslösningar ÄteranvÀnds mellan dem. Genom att dela upp en byggnad i olika moduler Àr det möjligt att inom de modulerna effektivisera projekteringen och ÄteranvÀnda erfarenheter frÄn tidigare utförda projekt. För modulariserade produktfamiljer anvÀnds normalt konfiguratorer. Examensarbetet fokuserar pÄ att identifiera en metod för att utveckla konfiguratorer och undersöka metodens tillÀmpbarhet för stombaserade delsystem. En fallstudie har genomförts för att testa den metoden och har begrÀnsats till att endast undersöka delsystemet opÄlade betongfundament.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvÀndningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikÀllor. En reduceringav energianvÀndningen utgör Àven ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar sÄsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger pÄ en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvÀndning.Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan anvÀndas under hela byggprocessen menlÀmpar sig frÀmst under projektering dÄ flertalet beslut rörande olika faktorer sÄsom klimatskal,ventilationssystem, vÀrme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas.I detta examensarbete analyseras energianvÀndningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifrÄndriftÄr 2012 och jÀmförs mot projekterade vÀrden frÄn tidigare energisimulering. En jÀmförelsegörs Àven mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för vÀrme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering Àr en kontinuerligprocess och pÄ vilket sÀtt detta verktyg kan förbÀttras i projekteringsarbetet diskuteras.

Examensarbetet genomfördes under hösten 2006 vid Alimak AB i SkellefteÄ och inom civilingenjörs utbildningen Ergonomisk design & produktion vid LuleÄ tekniska universitet. Alimak tillverkar olika slags hissar, frÀmst för utomhusbruk. De första hissarna byggdes av trÀ i slutet av 1940-talet och anvÀndes för att transportera byggmaterial och personal upp och ner vid byggarbetsplatser. Fler och fler hissar sÄldes och succén var ett faktum nÀr verksamheten expanderade. Alimaks huvudkontor ligger i Stockholm och det finns kontor eller representanter i över 50 lÀnder.

Syftet med denna rapport Àr att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger pÄ det brittiska BREEAM finns det mÄnga aspekter som liknar varandra. BREEAM utgÄr ifrÄn de nationella standarderna i första hand. Om sÄdana inte finns Àr det de europeiska som anvÀnds. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden Àr jÀmfört med de krav som finns nationellt.