Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Detta arbete Àr ett samarbete med Markbygg Construction AB. I byggbranschen finns det en problematik med lÄssystem. PÄ grund av olika faktorer, som bristfÀlliga föreskrifter och brist pÄ kunskap inom Àmnet, kan extra resurser behövas i slutet av projektet för olika korrektioner.Syftet med det hÀr projektet Àr att skapa ett system för att hantera lÄssystem under entreprenad, sÄ att komplikationer kan undvikas. MÄlsÀttningen Àr att skapa en checklista som visar att funktionskraven för ett lÄssystem i en byggnad uppfylls. Checklistan ska förhindra att extra arbeten uppstÄr i slutet av projektet.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fÄtt en stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären pÄ grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav pÄ komponentavskrivning kommer att införas Är 2014 för de företag som vÀljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att pÄverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrÀttsföreningar pÄ grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebÀr Ä andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förvÀntade nyttjandeperiod. En övergÄng till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för mÄnga bostadsrÀttsföreningar dÄ kunskap saknas.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fÄtt en stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären pÄ grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav pÄ komponentavskrivning kommer att införas Är 2014 för de företag som vÀljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att pÄverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrÀttsföreningar pÄ grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebÀr Ä andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förvÀntade nyttjandeperiod. En övergÄng till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för mÄnga bostadsrÀttsföreningar dÄ kunskap saknas.

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

I början av varje nytt projekt stöter man pÄ de olika alternativ av stomme- och bjÀlklagskonstruktioner som finns att vÀlja mellan, och frÄgan blir ofta vilken alternativ som Àr optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, pÄ grund av de olika faktorer och förutsÀttningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrÀngtyp etc.FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr om limtrÀ eller betong Àr den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.JÀmförelsearbetet utgÄende frÄn förutsÀttningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med bÄde materialen. Fokus har lagts pÄ skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundlÀggningen. Resultaten tyder pÄ om man ska bygga ett kontorshus eller flervÄningshus vore betong mer lÀmpligare alternativ jÀmfört med limtrÀ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men Àr förvÄnansvÀrt inte sÄ stor mellan de tvÄ olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevÀrd nÀr det gÀller bjÀlklagshöjd mellan limtrÀ och betong. Detta pga krav pÄ nedböjning och svikt som stÀlls pÄ limtrÀbjÀlklag.BÄda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som Àr ganska intressant speciellt med tanke pÄ limtrÀets lÄga vikt.NÀr det gÀller grundlÀggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limtrÀ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberÀkningar och Àven anvÀndandet av programvaran Strusoft..

VÀsterbottens LÀns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa pÄverkan pÄ miljön. För att göra detta har de satt upp mÄl för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjÀlpa dem att uppnÄ sina mÄl om en minskning med 17 procent av den specifika elanvÀndningen och en minskning med 22 procent av den specifika vÀrmetillförseln jÀmfört med nivÄn Är 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för nÀrvarande anvÀnds och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar pÄ tre huvudaspekter, driftsÀkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. MÄlet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbÀttringsförslag relaterade till de ovan nÀmnda aspekterna.Arbetet har delats upp i tvÄ delar för att uppnÄ projektets syfte och mÄl.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

I dagens samhÀlle blir det mer och mer aktuellt att bygga pÄ höjden. Befintliga byggnader pÄbyggs med fler vÄningar vilket innebÀr att den bÀrande stommen mÄste förstÀrkas för att klara den extra lasten. I detta examensarbete studeras en pelarstomme av stÄl som förstÀrks med plÄtar utanpÄ flÀnsarna. Vid dimensionering av förstÀrkta stÄlpelare enligt Eurokod 3 rÀknas tvÀrsnittet som ett nytt tvÀrsnitt och all last pÄförs i ett steg. I det verkliga fallet gÀller att nÀr den högre lasten pÄförs ger den utböjning som i sin tur ger deflektionstillskott av den befintliga lasten.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Konstmuseet Gropen Àr Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den Àr belÀgen vid fyrisÄn strax söder om stadskÀrnan, nedsÀnkt helt under mark. Att gÄ ner i gropen Àr att lÀmna staden. Att gÄ ner i gropen Àr att gÄ upp i konsten.Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit pÄ, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf.

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.