I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska fĂ„ ett kvitto pĂ„ vad som blev bra och vad som blev mindre bra frĂ„n projektering, sĂ„ jĂ€mförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lĂ„genergihus samt ur en miljömĂ€ssig, energimĂ€ssig och ur ett ekonomiskt perspektiv jĂ€mfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR stĂ€ller.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvĂ€ndning och som jĂ€mfördes med det projekterade resultatet. VĂ€rden för energiberĂ€kningarna har avlĂ€sts pĂ„ el- och vattenmĂ€tare, hĂ€mtats frĂ„n elbolaget, i tekniska datablad, schablonvĂ€rden samt antagna vĂ€rden. Som hjĂ€lp vid energiberĂ€kningarna anvĂ€ndes ett Excel-dokument dĂ€r energiprestandan berĂ€knades.

Examensarbetets syfte Ă€r att ge ett arkitektoniskt förslag pĂ„ hur en tillbyggnad till Nationalmuseum kan omformulera hur vi utifrĂ„n dagens kontext förhĂ„ller oss till Nationalmuseum som byggnad samt kringliggande kulturhistoriska byggnader. Tyngdpunkten har lagts pĂ„ teoretiska undersökningar dĂ€r bland annat frĂ„gor kring den historiska Ă„terupplevelsen som fenomen; kulturell och historisk kontext samt betraktande har hanterats. Även fĂ€ltstudier har genomförts och presenterats dĂ€r kontemporĂ€ra tillbyggnader och ombyggnader som gjorts i byggnader frĂ„n 1800-talets mitt till 1900-talets början undersökts ifrĂ„ga om gestaltning och förhĂ„llning till orginalbyggnaden. Undersökningarna har lett fram till ett förhĂ„llningssĂ€tt om tydlighet och transparens kring vad som Ă€r nytt och vad som historiskt, vilket omsatts i det arkitektoniska förslaget..

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.

Intresset för smÄskaliga vindkraftverk pÄ byggnader har ökat under de senaste Ären. Allt fler mÀnniskor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras dÀr den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det Àr dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jÀmfört med i öppet landskap, dÄ det finns mÄnga faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. MÄnga av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, dÀrför mÄste dessa vindkraftverken placeras pÄ höga höjder för att nÄ den laminÀrt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska lÀngder pÄ de master som krÀvs, Àven om vindkraftverket monteras pÄ en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri pÄ rotorn anvÀndas.

I början pÄ förra seklet hade de brandbefÀl och brandmÀn som kom till en eldhÀrjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann nÄgonstans i byggnaden och det var rökutveckling. DÄ som nu visste de att brandgaserna mÄste vÀdras ut för att sÀnka temperaturen i byggnaden och komma Ät att slÀcka branden- De verktyg de hade tillgÀngliga föra fullgöra detta uppdrag anvÀnds Àn idag sÄsom brytjÀrn, yxa, handkraft och orÀdda brandmÀn. För omkring femtio Är sedan var metoderna för hÄltagning i princip fortfarande av samma slag som ovan nÀmnt. BrandkÄrerna försökte rekrytera plÄtslagare som kunde utbilda övriga brandmÀn att anvÀnda nymodigheter som plÄtlyft och plÄtsaxar. Mellan Ären 1960 och 1990 har utvecklingen pÄ omrÄdet brandteknik utvecklats som en reaktion pÄ att Àmnet allt mer akademiserats och studerats pÄ universitet och högskolor runt om i vÀrlden. Detta har medfört en positiv utveckling inom omrÄdet brandgasventilation som gett upphov till mÄnga nya metoder för att dimensionera rökgasluckor och konstruera andra inbyggda brandsÀkerhetsanordningar.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

I mitt förslag betraktar jag Nationalmuseums klassicism och dess symmetrier som ett system i flera skalor, ett obundet system vilket det Àr möjligt att bygga vidare pÄ. Det Àr ett system dÀr massa hela tiden stÀlls mot tomrum, och dÀr rytmen i allt frÄn pelare till stora rymder och motsvarande massivitet harmonierar mellan huvudbyggnaden och det tillbyggda. Det Àr en byggnad avsedd för kroppen: man ska röra sig runt den och i den och kÀnna hur det rytmiska pÄgÄr; hur massan och tomrummen fÄr rörelse och vill flyta in i varandra och dÀr volymerna fÄr tyngd och gravitation i denna spÀnning. Jag har tagit fasta pÄ det monumentala, inte nödvÀndigtvis som storskalighet, utan som nÄgonting annat, mer mystiskt. DÀr tar jag stöd i Aldo Rossis Architecture of the City.

Den berÀknad mÀngd energi en byggnad gör av med pÄ ett Är visar huruvida den bidrar till ett hÄllbart samhÀlle eller inte. AB GavlegÄrdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostÀder utan riktar Àven in sig pÄ sitt nuvarande bestÄnd nÀr det kommer till energianvÀndning i flerbostadshus. GÀvle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestÄnd av tolv byggnader som Àr gestaltade pÄ fyra olika sÀtt. Alla med olika förutsÀttningar dÀr frÀmst brukarnas beteende sÄsom förbrukad mÀngd tappvarmvatten och hushÄllsel varierar kraftigt.Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att berÀkna den köpta energin som dessa bostÀder skulle anvÀnda och kom fram till en energianvÀndning pÄ 92 kWh/m2,Är. GavlegÄrdarnas egna berÀkningar som utgick ifrÄn de verkliga vÀrden som uppmÀttes för varje lÀgenhet visade i september 2009 ett medelvÀrde för hela bestÄndet som lÄg pÄ 114 kWh/m2,Är.AB GavlegÄrdarna vill gÄ till botten med de problem och den extra kostnad som GÀvle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvÀndning, vilket medför att de vill utföra exakta berÀkningar pÄ varje byggnads energianvÀndning.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka metoder och utveckla en kunskap som frÀmjar sprÄkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt sprÄk, och som Àr i behov av teckenkommunikation. Vi ska jÀmföra pedagogers metoder i förskola och sÀrskola.I litteraturdelen redovisas förutsÀttningar i hjÀrnans byggnad för kommunikation. Vad Àr kommunikation och normal sprÄkutveckling? Vad Àr sprÄkstörning och vad kan en sÄdan fÄ för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt sprÄk.Vi har tagit upp nÄgra teorier om lÀrandet och vad det finns för metoder som frÀmjar sprÄkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att anvÀnda oss av var kvalitativ.

In the essay the author examines how pilgrimage can be used as a tool to radicalise democracy in a late modern society marked by neoliberalism. Applying a dialectic perspective on social movements the essay puts forward how the pilgrimage movement Pilgrim?s Walk for Future, administrated by Church of Sweden, is working in line with the historical pilgrimage theology - a modern critical ecclesiology- to mobilise political action to prevent climate change. The result of the study shows how PWFF meet the neoliberal hegemony with a mobilisation of alternative values beyond the order of capitalism, in line with Christian theology and tradition. The mobilisation is made possible by new forms of identifications with oneself and the social world that meet a modern power/knowledge- regime based on rational thought, and which questions norms and practises by paying attention to their negative effects on nature and on human life in general.

Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötÀnkets renÀssans och dagens energikonsumtion Àr det viktigt att sÄvÀl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen pÄ miljonprogrammets hus samt den rÄdande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan lÀsaren följa utvecklandet av ett pÄbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrÄn arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet Àr att undersöka om en pÄbyggnad av fastigheten Linjalen 8 Àr möjlig. Vidare att undersöka om pÄbyggnaden kan anpassas för en hÄllbar framtid och exemplifiera energieffektiviseringar.

Idén Àr att operan skall binda samman stadsdelarna genom en ny bro, skapa ett nytt gemensamt kulturtorg dÀr operan, vasamuséet och nordiska muséet ingÄr. Operan skall tillgÀngliggöras och kÀnnas vÀlkomnande för alla mÀnniskor. Genom att bryta upp en stor volym i delar och placera olika funktioner i varje kropp kommer platsen att vara levande frÄn morgon till kvÀll. Kontor har lagts till programmet för att skapa liv och fler arbetsplatser. Junibacken fÄr en ny byggnad med barnscen dÀr till exempel barnopera och barnteater visas. Stora scenen och lilla scenen separeras och fÄr var sin kropp. Mellan de olika husvolymerna skapas ett inglasat torg, som en förlÀngning av utomhustorget, dÀr restauranter, barer, caféer och mingel tar plats. Ett nytt kulturnav har skapats..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.