Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Automated Guided Vehicles, AGV:er, anvÀnds i huvudsak som monteringsplattform inom tung fordonsindustri. En AGV kan anvÀndas vid montering av motorer, vÀxellÄdor och chas-sin. AGV:n transporterar produkten genom en slinga i fabriken, dÀr produkten monteras. Idag sÀljs AGV:n med ett löfte om femfaldig sÀkerhet mot brott för alla de ingÄende komponenter-na. AGV:n Àr konstruerad för att bÀra upp en last pÄ maximalt 1800 kg, med sÀkerhetsfaktorn inkluderad.

Artros, Àven kallat osteoartrit (OA) Àr en degenerativ ledsjukdom som ger förÀndring i brosk med pÄlagringar i omgivande benvÀvnad som följd. En hund som drabbats av OA har ofta kliniska tecken pÄ smÀrta och nedsatt funktion i rörelseapparaten. Det Àr en vanligt förekommande sjukdom bland hundar. Om inte rÀtt behandling sÀtts in utsÀtts djuret för onödigt lidande. Det Àr viktigt att ha en multimodal behandlingsplan vid OA samt att individanpassa den. Behandlingen syftar till att lindra smÀrta, bibehÄlla funktion och rörlighet i leden, bromsa ned sjukdomens hÀndelseförlopp samt att hunden ska kunna ÄtergÄ till en sÄ normal aktivitetsnivÄ som möjligt.

VÄra samhÀlleliga problem ser idag annorlunda ut Àn vad de gjorde vid förra sekelskiftet, men det rÀcker ocksÄ att gÄ tillbaka femtio Är i tiden, nÀr Södra Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmÀrksammade om, Àr att vÄr miljö inte lÀngre klarar den belastning som dagens bilanvÀndande medför. Genom de lÄnga avstÄnd vÄra utspridda stÀder ger upphov till, förvÀrras det globala problemet. Vi behöver dÀrför förtÀta vÄra stÀder inÄt och nyttja lÀmplig mark för detta, det har vi mycket att vinna pÄ Àven ur andra avseenden. För att undvika att vi genom förtÀtning bygger bort stora kvaliteter i vÄra befintliga kulturmiljöer, behöver vi se omrÄdet utifrÄn en helhet.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jÀmföra kapaciteten pÄ svenska topp cyklister för att se vilka skillnader som rÄder gentemot kraven. Under arbetets gÄng ska följande frÄgor besvaras: Vilka krav stÀlls pÄ cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur stÄr sig svenska topp cyklister i jÀmförelse med referensdata frÄn toppnationer?Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att faststÀlla vilka fysiologiska egenskaper som kan tÀnkas utsÀttas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhÄller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (Älder 22 ± 4,36 Är, vikt 70,4 ± 2,09 kg, lÀngd 175 ± 5 cm) samt en dam (Älder 21, vikt 58,8, lÀngd 169 cm), samtliga vana med daglig trÀning samt tÀvlandes pÄ elitnivÄ. Studien delades upp i tvÄ dagar, fÀlttester respektive laboratorietester.

Unlike the manufacturing industry, the construction industry is always in motion. Each new construction project brings new opportunities, and it requires a new plan, new organisation, and new suppliers. All construction projects are very different from each other and in terms of a logistical perspective, this is very weak as it makes it difficult to get a flow in the production and to make flawless routines. The way the external and internal logistics are managed, can effect the final product in the time taken to produce it, the quality of the product and the profit made from it. When internal logistics are handled poorly, it could result in materials not being at the right place at the right time, or information not going through to the right person.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlÀrning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap Àr en tvÀrvetenskap som grundas pÄ sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mÀnskliga hjÀrnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fÄs kunskap om mÀnskliga förmÄgor och hur det gÄr att bÀst stödja dessa. FörmÄgorna Àr bl.a. inlÀrning, uppmÀrksamhet, minne och perception (hur mÀnniskan anvÀnder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och kÀnsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att fÄ fram hur en inlÀrning fungerar bÀst nÀr en person ska lÀras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Osteoartrit (OA) Àr ett mycket vanligt problem hos hÀstar och har i mÄnga fall sitt ursprung frÄn felaktig belastning av leden, blir ofta kroniska och omfattar inflammation i ledens samtliga ingÄende delar. Resultatet Àr bland annat nedbrytning av ledbrosk och matrixkomponeneter. Idag baseras diagnostik och framtida prognos mestadels pÄ den kliniska bilden och/eller bilddiagnostiska hjÀlpmedel. I denna studie har tvÄ inflammationsmediatorer; interleukin 1? (IL-1?), high mobility group box protein 1 (HMGB-1), och ett enzym; matrixmetallopeptidas 13 (MMP-13) mÀtts i ledvÀtska och serum med hjÀlp av kommersiell enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA)-teknik. Hypotesen Àr att dessa Àr förhöjda i ledvÀtska frÄn leder med konstaterad hÀlta. Tjugonio ledvÀtskeprov och 11 serumprov frÄn 11 hÀstar som sökt till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala för hÀlta analyserades i denna studie.

I avloppsreningen pÄ Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet slÀpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket Àr ett sÄ kallat integrerat pappersbruk vilket innebÀr att man tillverkar bÄde pappersmassan och pappret pÄ plats. Det Àr frÀmst vid framstÀllningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som sÄ smÄningom nÄr brukets avloppsreningsverk. PÄ bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket krÀver olika stora insatser i form av blekkemikalier sÄ som vÀteperoxid och hydrosulfit (Àven kÀnt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det Àr sedan tidigare kÀnt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

ProblembakgrundWeland AB tillverkar bland annat spiraltrappor. En spiraltrappa bestÄr utav flera olika komponenter som i sin tur bestÄr av ett flertal detaljer, alla komponenter har ett specifikt materialflöde i tillverkningen. Weland AB tillverkar tvÄ olika typer av spiraltrappor, standard- och tillverkningstrappa. Standardtrappans komponenter tillverkas mot lager och följer standardiserade mÄtt med krav pÄ belastning medan tillverkningstrappans komponenter tillverkas mot kundorder. Enligt företagets policy tar det tvÄ veckor för en standardtrappa att levereras och Ätta veckor för en tillverkningstrappa.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers lÀsvanor och lÀsstrategier och de-ras resultat pÄ lÀsförstÄelsedelen av det nationella provet i svenska för Är 9. Studiens forsk-ningsfrÄgor handlade om hur elevers lÀsvanor ser ut, vilka lÀsstrategier eleverna anvÀnder, vilka samband som gÄr att finna mellan lÀsstrategier och resultatet pÄ lÀsförstÄelseprovet, samt vilka skillnader som gÄr att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i Är 9, som besvarat en enkÀt, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frÄgor om lÀsvanor och lÀsstrategier vid inlÀrning och bearbetning av olika texter. ElevenkÀterna har jÀmförts med elevernas svar och resultat pÄ lÀsförstÄelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever lÀser i första hand datatexter, dÀrefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att lÀsa, nÀr de sjÀlva fÄr bestÀmma vad de ska lÀsa. MÄnga ut-trycker att det Àr trÄkigt att lÀsa lÀxor.