Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter sĂ„ Ă€r den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter Ă„terkommer den sĂ„ kallade accelerationsfasen, hĂ€r har det visat sig att inĂ„trotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inĂ„trotatorer har alltsĂ„ en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvĂ€rmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmĂ„gan och minskar skaderisken. Kan trĂ€ningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvĂ€rmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?Syfte: Att undersöka och jĂ€mföra hur muskelaktiviteten i m.

Dagvatten kan innehÄlla höga halter föroreningar. Vattnet leds frÄn asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk fÄr en hög belastning nÀr det gÀller vattenflöden och mÀngden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bÀrkraft försÀmras pÄ grund av en sÀnkning av grundvattenytan. VÀsterviks kommun har beslutat för att stÀlla om dagvattenhanteringen i VÀstervik genom att anvÀnda sig av Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten (LOD).

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt mÄnga och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhÀlle dÄ majoriteten fÄr en svÄr till medelsvÄr funktionsnedsÀttning efter vÄrdtiden. PÄ 1970-talet pÄvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundÀra hjÀrnskador. I studier dÀr ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sÀmre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av omvÄrdnadsprocessen observera intensivvÄrdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvÄrdnadsÄtgÀrder vid ett högt ICP samt utvÀrdera de utförda omvÄrdnadsÄtgÀrderna. Metod Prospektiv tvÀrsnittsundersökning, dÀr sju intensivvÄrdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjÀlp av ett observationsformulÀr.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvÄrdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfÀllena inom en minut. 19(27 %) tillfÀllen observerades inte och 11(65 %) av omvÄrdnadsÄtgÀrderna skedde inom en minut. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som utfördes var administrering av bolusdos med lÀkemedel (35 %) eller drÀnera likvor (35 %).

I Sverige upptÀcks varje Är cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 Ärs Älder. Den tredje vanligaste mottagaren av vÄrd i Sverige Àr barn, vilket innebÀr att förÀldrar till ett barn med cancer pÄverkas negativt i vad gÀller förvÀrvsarbete, ekonomi och livskvalitet. FörÀldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, dÄ förÀldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvÄrdnaden av barnet, Àr det relevant att belysa förÀldrars upplevelser för att förstÄ vilka behov som finns.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

MÄnga av de lÀnder som idag har en hög andel slumomrÄden styrdes lÀnge av europeiska kolonialmakter. Grunden till hur mÄnga av dessa lÀnders stÀder ser ut idag, etablerades redan dÄ. Den kaotiska urbanisering av stÀder som skett de senaste 50 Ären Àr en konsekvens av fattigdom, korrupta makthavare samt odemokratiskt skött politik. Idag lever mer Àn hÀlften av vÀrldens befolkning i stÀder, och mycket tyder pÄ att den urbaniserade befolkningen kommer att vÀxa. I lÄginkomstlÀnder Àr problemet som störst, dÀr majoriteten av stadens invÄnare bor i sÄ kallade slumomrÄden.

Syfte Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar det finns kring skolbibliotekets funktion för lÀrande kopplat till barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna berörde erfarenheter som finns av skolbibliotekets roll för lÀrande, vilken relation skolbiblioteket har i förhÄllande till övrig pedagogisk verksamhet och vilka förvÀntningar pedagoger och skolbiblioteksansvariga har pÄ varandra.MetodGenomförandet bestod av en kvalitativ undersökning pÄ tre grundskolor med hjÀlp av forskningsintervjuer med pedagoger och skolbibliotekarier. Det inspelade intervjumaterialet bearbetades med hjÀlp av transkribering och tolkning utifrÄn vÄra forskningsfrÄgor. Resultatet diskuterades sedan och kopplades till studiens syfte och den forskning som finns pÄ omrÄdet.ResultatResultatet visade att pedagoger och bibliotekarier vÀrnar och uppskattar sin skolbiblioteksverksamhet. Man vill gÀrna anvÀnda biblioteket i undervisningen och lÀrandet, men har svÄrt att skapa former för samverkan.Det rÄder ocksÄ osÀkerhet om hur man bygger upp effektiva stödstrukturer för elevernas lÀrande i biblioteket.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Sammanfattning/AbstractBakgrund:MÄnga patienter vÀljer i dag att vÄrdas hemma under sin sista tid i livet istÀllet för som tidigare pÄ sjukhus eller ett boende. Den palliativa hemsjukvÄrden blir dÀrför alltmer utbredd vilket samtidigt innebÀr att allt större krav stÀlls pÄ de nÀrstÄende som dÄ ofta intar en vÄrdande roll. Syfte:Syftet Àr att beskriva hur nÀrstÄende upplever sin vÄrdande roll i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod:En litteraturstudie baserad pÄ tio resultatartiklar som bestÄr av bÄde kvalitativa och kvantitativa studier dÀr vi kom fram till tre teman som handlade om den nÀrstÄendes upplevelser av den vÄrdande rollen, nÀrstÄendes vÄrdande roll och den sjuke och nÀrstÄendes vÄrdande  roll och sjuksköterskan. Resultat:MÄnga nÀrstÄende fann bÄde fördelar och nackdelar med den vÄrdande rollen och att den innebÀr en stor omstÀllning. MÄnga nÀrstÄende kÀnde sig mer eller mindre tvingade att ta över den vÄrdande rollen.TillrÀcklig information och en god kommunikation ansÄgs av de nÀrstÄende som en mycket viktig faktor. Diskussion:Att vÄrda en svÄrt sjuk anhörig Àr ofta en belastning. Detta krÀver att vÄrdpersonalen Àr medvetna om de nÀrstÄendes svÄra situation och upplevelsen av denna. Det Àr Àven viktigt att uppmÀrksamma nÀrstÄendes behov av information och att ha en bra kommunikation för att vi som sjuksköterskor ska kunna stödja de nÀrstÄende i deras vÄrdande roll.Nyckelord:Anhörig vÄrdare, vÄrdande roll, palliativ vÄrd, döende patienter, vÄrd i livets slutKeywords:Family caregivers, caring role, palliative care, terminally ill, end of life care .

Syftet med denna studie Àr att förstÄ motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjÀlpt personal som trÀningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsÀttningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och ocksÄ hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrÄn en förhoppning om att fÄ tillgÄng till hjÀlp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig sjÀlva. Kontext för studien Àr Rehabiliteringsprojektet i Hallands lÀn som pÄgick mellan Ären 2005 ? 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang.

Syftet: Var att beskriva Àldres upplevelser av Äldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vÄrdÄtgÀrder som kan bidra till att förbÀttra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hÀmtade frÄn databaser inom vÄrdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svÄr funktionsnedsÀttning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning Àr vanligt. PÄverkan pÄ sociala faktorer medför en begrÀnsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhÄllande till omgivningen.

Skon Àr en av dem produkter som inte har förÀndrats sÀrskilt mycket genom Ären. Detta projekt hade som syfte att Àndra pÄ detta genom att omforma anvÀndandet vid pÄtagning och avtagning av produkten. MÄlet var att eliminera den böjande rörelse som i dagslÀget Àr ett krav för att anvÀndaren ska fÄ pÄ sig sina skor. Detta sÄ att momentet gÄr snabbare och blir skonsammare för ryggen. Genom att metodiskt granska vad som redan finns pÄ marknaden för att fÄ inspiration kunde olika koncept och dellösningar genereras och dÀrefter utvÀrderas mot varandra.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Bakgrund: Prevalensen av atopiskt eksem har ökat under senare delen av 1900-talet.Det Àr en kronisk sjukdom med pÄverkan pÄ sÄvÀl barn som familj som förutommedicinska aspekter Àven mÄste hantera psykosocial belastning. DÄ bot intefinns Àr det viktigt med förebyggande behandling genom utbildning. Syfte: Att genom en integrativ litteraturstudie beskriva hur barns atopiska eksempÄverkar livskvaliteten för barnet och förÀldrarna samt vilket stöddistriktssköterskan ger. Metod: Studien genomfördes som en integrativlitteraturstudie dÀr 19 artiklar, 15 kvantitativa och 4 kvalitativa bedömdesoch klassificerades. Sökningar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl ochPsykInfo under augusti och september 2012.