Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrÄn individens egna förmÄgor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession stÄr med sin breda kompetens och breda förstÄelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett mÄlinriktat urval kombinerat med nÀtverksurval anvÀndes. TvÄ fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

Delar av marken i Uppsala bestĂ„r av mĂ€ktiga lerlager. Naturliga krypsĂ€ttningar pĂ„gĂ„r stĂ€ndigt i omrĂ„det, en process som i litteraturen benĂ€mns geologisk Ă„ldring. Ökad belastning i form av uppfyllnad kring byggnader och sĂ€nkt grundvattenyta till följd av pumpning av fĂ€rskvatten bidrar ocksĂ„ till sĂ€ttningar. I ett nybyggt bostadsomrĂ„de pĂ„ KapellgĂ€rdet har marksĂ€ttningarna intill de pĂ„lade husen pĂ„ vissa platser uppgĂ„tt till 0.3 m pĂ„ 10 Ă„r.Med geotekniska data för omrĂ„det har en jordprofil tolkats. Analys har gjorts utifrĂ„n den klassiska sĂ€ttningsteorin för primĂ€rsĂ€ttningar till av ökade effektivspĂ€nningar frĂ„n fyllnadsmassor och grundvattensĂ€nkning.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

PÄ Saab Automobiles pressfabrik i TrollhÀttan tillverkar man plÄtdetaljer till Saab:s bilkarosser. PÄ pressfabrikens kvalitetsavdelning har man till uppgift att verifiera nya pressverktyg och Àndringar pÄ existerande pressverktyg. Detta utförs genom att mÀta tillverkade detaljers geometri och jÀmföra resultaten med specifikationen. För den senaste bilmodellen sker mÀtningarna automatiskt med hjÀlp av en mÀtmaskin som kÀnner av detaljernas rymdgeometri. I framtiden planerar man att Àven mÀta stickprov pÄ den löpande produktionen för att följa upp processkapabiliteten.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter sĂ„ Ă€r den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter Ă„terkommer den sĂ„ kallade accelerationsfasen, hĂ€r har det visat sig att inĂ„trotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inĂ„trotatorer har alltsĂ„ en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvĂ€rmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmĂ„gan och minskar skaderisken. Kan trĂ€ningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvĂ€rmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?Syfte: Att undersöka och jĂ€mföra hur muskelaktiviteten i m.

Dagvatten kan innehÄlla höga halter föroreningar. Vattnet leds frÄn asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk fÄr en hög belastning nÀr det gÀller vattenflöden och mÀngden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bÀrkraft försÀmras pÄ grund av en sÀnkning av grundvattenytan. VÀsterviks kommun har beslutat för att stÀlla om dagvattenhanteringen i VÀstervik genom att anvÀnda sig av Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten (LOD).

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt mÄnga och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhÀlle dÄ majoriteten fÄr en svÄr till medelsvÄr funktionsnedsÀttning efter vÄrdtiden. PÄ 1970-talet pÄvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundÀra hjÀrnskador. I studier dÀr ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sÀmre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjÀlp av omvÄrdnadsprocessen observera intensivvÄrdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvÄrdnadsÄtgÀrder vid ett högt ICP samt utvÀrdera de utförda omvÄrdnadsÄtgÀrderna. Metod Prospektiv tvÀrsnittsundersökning, dÀr sju intensivvÄrdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjÀlp av ett observationsformulÀr.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvÄrdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfÀllena inom en minut. 19(27 %) tillfÀllen observerades inte och 11(65 %) av omvÄrdnadsÄtgÀrderna skedde inom en minut. OmvÄrdnadsÄtgÀrder som utfördes var administrering av bolusdos med lÀkemedel (35 %) eller drÀnera likvor (35 %).

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

I Sverige upptÀcks varje Är cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 Ärs Älder. Den tredje vanligaste mottagaren av vÄrd i Sverige Àr barn, vilket innebÀr att förÀldrar till ett barn med cancer pÄverkas negativt i vad gÀller förvÀrvsarbete, ekonomi och livskvalitet. FörÀldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, dÄ förÀldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvÄrdnaden av barnet, Àr det relevant att belysa förÀldrars upplevelser för att förstÄ vilka behov som finns.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

MÄnga av de lÀnder som idag har en hög andel slumomrÄden styrdes lÀnge av europeiska kolonialmakter. Grunden till hur mÄnga av dessa lÀnders stÀder ser ut idag, etablerades redan dÄ. Den kaotiska urbanisering av stÀder som skett de senaste 50 Ären Àr en konsekvens av fattigdom, korrupta makthavare samt odemokratiskt skött politik. Idag lever mer Àn hÀlften av vÀrldens befolkning i stÀder, och mycket tyder pÄ att den urbaniserade befolkningen kommer att vÀxa. I lÄginkomstlÀnder Àr problemet som störst, dÀr majoriteten av stadens invÄnare bor i sÄ kallade slumomrÄden.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.