Syftet med studien var att bidra och lyfta diskussionen kring kåranda. Fokus lades på vad som kan hända när den starka kåranda övergår till att vara en belastning för polisen, och hur denna situation kan hanteras utifrån lednings- och individperspektiv. Studien hade även till syfte att skapa en förståelse för kårandans betydelse och hur den påverkar polisorganisationen positivt. Begreppet organisationskultur användes som utgångspunkt för att underlätta förståelsen för kårandans påverkan på organisationen och dess medlemmar. Ytterligare teorier presenterades gällande svårigheten för ledningen att påverka organisationskulturen och därmed även kårandan.

Syfte: Att med hjälp av videoanalys och programvaran Dartfish, undersöka eventuella skillnader i stödfasen på vinkeln mellan calcaneus och underlaget, hos personer med Pes planus och pes cavus, både efter en- och 45 minuters löpning på löpband.  Studiedesign: En experimentell studie. Metod: Trettiofyra personer vars fot/fötter uppmättes till pes cavus och pes planus enligt kriterierna för Medial Longitudinale Arch -angle, inkluderades i studien. Mätningarna gjordes på en stillbild med digital goniometer i programvaran Dartfish. Därefter mättes calcaneus vertikala mittlinje i förhållande till underlaget i stödfasen både efter 1 minut och 45 minuter, när försökspersonerna sprang barfota på ett löpband.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Syftet var att utifrån familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillämpades till vald design, där material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av både kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom två kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförändring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gång var. Känslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades främmande personlighet.

Hos framförallt galopphästar är skador på den ytliga böjsenan vanligt förekommande. Den ytliga böjsenan är en energibevarande elastisk struktur som utsätts för stor mekanisk belastning vid hög fart. För att klara av detta behöver den vara både stark och elastisk, egenskaper som står i konflikt med varandra. En starkare sena får sämre elastiska egenskaper vilket gör energiåtgången större. Säkerhetsmarginalen för vad senan utsätts för in vivo och maximalt klarar av in vitro tycks vara liten, något som delvis kan förklara den höga skadefrekvensen.Patogenesen är inte helt klarlagd men ruptur av den ytliga böjsenan verkar föregås av degeneration.

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Dagens energimålsättningar innebär ökad energitillförsel från förnybara energikällor vilket leder till en allt växande efterfrågan på mark. I en allt hårdnande konkurrens om markområdena tätnar intressekonflikterna i fysisk markplanläggning. Energipolitiska målsättningar fungerar även som incitament för den fysiska markplaneringen och kan därigenom få en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ändamålsenlig markplanering är utformade för att bemöta en mängd olika förutsättningar och markrättsliga konflikter. Syftet med denna uppsats är att utreda de juridiska förutsättningarna för energiskogsodling (Salix).

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens gränssnitt mot människan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebär att tömningsoperationen idag måste utföras av användaren med hjälp av en separat produkt som med hjälp av luft samlar restprodukterna i en påse.Examensarbetet genomfördes på Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva orsaker till arbetsrelaterade stressupplevelser och hur dessa kan hanteras hos sjuksköterskor inom slutenvård.En beskrivande litteraturstudie valdes för att genomföra studien. Femton vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och sammanställdes.Huvudresultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplevde stress i sitt arbete och dessa upplevelser berodde på följande faktorer: otillräcklig utbildningsnivå, arbetsbelastning och tidspress, brist på resurser, fysisk belastning, tidsbrist, skiftarbete, ledning och utbrändhet.  Upplevelser av att arbeta skift ledde till stress med känslomässig utmattning och påverkade negativt sjuksköterskans privatliv. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetsrelaterade stress beror på avsaknad av stöd från ledningen. Utbrändhetsymtom, enligt sjuksköterskor, yttrade sig i lågt arbetsengagemang, negativa känslor och missnöje. Huvudresultatet visade även att i hanteringen av arbetsrelaterad stress använde sig sjuksköterskor av följande copingstrategier: avståndstagande, självkontroll, problemlösning, positiv omvärdering samt diskussion med kollegor.