Syftet med denna studie har varit att, med utgångspunkt från marinens haveristatistik för grundstötningar, söka dominerande riskfaktorer för fartygens framförande, se i vilken omfattning uppföljning genomförs och hur dragna erfarenheten används och kan utvecklas inom militär sjöfart. Vi har även undersökt om det går att finna några gemensamma orsakssamband mellan olika attribut för fartyg som grundstöter. De viktigaste iakttagelserna i studierna är att: ?    risker i samband med praktisk navigationsutbildning i skärgård bör analyseras vidare, varvid kommunicerade färdighetsnivåer, dess bibehållande och examination utgör centrala delar?    risker i samband med omorganiseringar och nya organisationer bör klarläggas?    risker vid nya fartygssystem eller metoder bör analyseras?    avvikelsesystemet i Försvarsmaktens sjösäkerhetssystem kan i sig angränsa till större avvikelse?    systemet fungerar inte fullt ut, då förmågan brister i att långsiktigt och systematiskt identifiera, analysera och förankra betydelsefull kunskap?    avvikelserapporteringssystemet, DIUS-M, har stora brister. Återrapportering, revisionsresultat och rapportering av ?närahändelser/near misses? inom nautik saknas i stort sett helt.

För att ett företag ska lyckas med en kvalitetssatsning krävs det att dess ledning visar ett tydligt engagemang i frågan och att alla berörda blir involverade och delaktiga i arbetet. Men det kan vara svårt att motivera en förändring av nuvarande arbetsätt utan att påvisa varför detta är nödvändigt. Ett sätt att göra detta är att lyfta de ekonomiska konsekvenser som avsaknaden av kvalitet leder till. Fördelen med detta är att det blir lättare för de anställda att relatera till kvalitetsbristerna om det går att sätta kronor och ören på de kostnader de leder till. Denna studie har genomförts på Elektro Elco AB i Jönköping, vilket är ett företag som säljer belysningsarmaturer med LED-teknik.