Sökresultat:
587 Uppsatser om Avvikande konnässör - Sida 39 av 40
Gitarr + Plattformsspel = Sant : Vilka fördelar och nackdelar har införandet av en frÄn konventionerna för genren avvikande spelkontroll pÄ speldesignen i ett plattformsspel?
Uppsatsen Àr en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket Àr ett datorspel som skapades med syftet att experimentera med icke konventionella kontrollsystem.En stagnation i utvecklingen av den konventionella handkontrollen har kunnat anas i de senaste konsolgenerationsskiftena. Handkontrollernas komplexitet har nÄtt en nivÄ nÀr den pÄ allvar börjar orsaka brister i anvÀndarvÀnlighet. Det finns dock ett bevisligen stort intresse för alternativa kontrollsystem hos spelare. Detta talar försÀljningssiffror för Guitar Hero (Activision, 2006) och Nintendo Wii om.
Könsneutral jÀmstÀlldhetspolitik?: en analys av hur jÀmstÀlldhet förstÄs i könskvoteringsdebatten
Svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebÀr att mÄlet med politiken Àr att arbeta för lika rÀttigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgÄngspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen Àr norm i samhÀllet, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar ocksÄ att det finns en konfliktaspekt nÀr det gÀller frÄgan om jÀmstÀlldhet eftersom mÀn blir tvungna att avstÄ frÄn makt till förmÄn för kvinnorna. I jÀmstÀlldhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frÄgan om könskvotering diskuterats bÄde i media och i riksdagen.
Elevers upplevelser av KASAM : kÀnsla av sammanhang i idrottsundervisningen
Mitt syfte i den hÀr studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning elever i skolan upplever kÀnsla av sammanhang pÄ idrottsundervisningen. KÀnsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende pÄ hur lÄg eller hög grad av kÀnslan man besitter, har man olika bra förutsÀttningar till hÀlsa i livet. Detta begrepp Àr myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.
En jÀmförelse av Montessoripedagogiken och Waldorfpedagogiken. : Hur blir resultaten i matematik?
Mitt syfte i den hÀr studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning elever i skolan upplever kÀnsla av sammanhang pÄ idrottsundervisningen. KÀnsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende pÄ hur lÄg eller hög grad av kÀnslan man besitter, har man olika bra förutsÀttningar till hÀlsa i livet. Detta begrepp Àr myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.
Har det skett en real hyreshöjning pÄ kontorsmarknaden i Stockholm? : -Hyresindex ur ett 30- Ärs perspektiv
Syftet med examensarbetet Àr att skapa förstÄelse kring hyresutvecklingen pÄ kontorsmarknaden i Stockholm och att undersöka om det skett en real hyresutveckling under perioden 1980 till 2011. För att göra detta samlades hyresdata in frÄn olika kÀllor för att sedan skapa tre hyresindex för tre omrÄden i Stockholm; CBD (Central Business District), Stockholm city och Stockholm övriga omrÄden. Uppdelningen i tre omrÄden gjordes för att tydliggöra hyresutvecklingen dÄ det Àr skillnader i hyra mellan omrÄdena. Vidare var en central del i att skapa förstÄelse att undersöka vilka faktorer som har haft störst pÄverkan pÄ hyresutvecklingen. DÀrför jÀmfördes indexen mot makrofaktorerna BNP tillvÀxt, inflation, rÀnta, sysselsÀttning samt vakansgrad för kontorsfastigheter i Stockholm.Analysen visade att en nÄgot positiv real hyresutveckling hade skett inom alla tre omrÄden: CBD under 1980-2011, Stockholm city 1981-2011, och Stockholm övriga omrÄden 1994-2011.
Medarbetarenssyn pÄ ett hÀlsofrÀmjandeledarskap : en kvantitativ studie inom en privat organisation
Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.
Konsumtion, krav och knapphet : - en studie om lÀrares förvÀntningar och förestÀllningar
Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.
VarumÀrkesbyggande : - i teori och empiri
Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av rÄdande teoribildning gÀllande varumÀrkesuppbyggnad ur mÀrkesinnehavarperspektiv. Uppsatsen uppkom ur tesen att det i dagens globaliserade ekonomi rÀcker det inte alltid med varor och tjÀnster i sig sjÀlv som effektiva konkurrensmedel och att det dÀrför har blivit av allt större vikt att företagen aktivt arbetar med varumÀrken. Teoribildningen redovisas med hjÀlp av tvÄ mera ingÄende teoripresentationer. DÀrefter testas teorin pÄ deduktiv vÀg genom en kvalitativ studie av varumÀrket "HÀstens". Den teoretiska delen av arbetet Àr dÀrför av beskrivande natur, medan den empiriska delen tolkas in i flera modeller och Àr av kontrollerande art.
Identitetens förhandlingar - Identitet, risk och individualisering hos unga vuxna i övergÄngen mellan skola och arbete
UtgÄngspunkten för denna studie Àr att arbete och studier Àr och förblir en stor del av mÀnniskors identitet. Idag Àr arbetslösheten bland unga hög och inte alla vÀljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi Àmnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstÄs utifrÄn rÄdande diskurser i dagens senmoderna samhÀlle. FrÄgorna denna studie har för avsikt att besvara Àr: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer pÄverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstÄs utifrÄn det senmoderna samhÀllet och rÄdande diskurser? Metoden Àr kvalitativ i form av livsberÀttelseintervjuer av Ätta unga vuxna i Äldrarna 20-29 Är som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.
I relation till mig : Förhandlingar med hiv. Hiv-positivas syn pÄ (framtida) relationer
Uppsatsen syfte Àr att undersöka hiv-positivas berÀttelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berÀttelser och vilka samhÀlleliga normer som Äterfinns i individernas berÀttelser. Syftet har Àven varit att sprida information om hiv inom akademien, att lÄta hiv-positivas berÀttelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berÀttelser i en samhÀllelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhÀlleliga kontexter och visar pÄ relationen mellan tid, plats, medicinska framgÄngar och vÀrderingar. Det finns fÄ studier gjorda under 2000-talet som bÄde tar upp ett normkritiskt perspektiv pÄ samhÀlleliga diskurser och innehÄller hiv-positivas berÀttelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill sÀga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de dÀr? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.
Bilden av Hitlers maktövertagande i nordisk press
Syftet med studien var att spegla den bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet som framkommer i tidningar mellan 23 januari 1933 till 6 februari 1933. För att kunna göra detta grundades undersökningarna pĂ„ tre frĂ„gestĂ€llningar: Hur framstĂ€lls Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet i tidningarna? GĂ„r det att finna nĂ„gon skillnad beroende pĂ„ vilken politiska inriktningen tidningarna har? GĂ„r det att finna nĂ„gon skillnad mellan lĂ€nderna?                    KĂ€llorna i studien bestĂ„r av Ă„tta nordiska tidningar frĂ„n Norge (Aftenposten och Arbeiderbladet), Danmark (Berlingske Tidende och ĂstsJĂŠllands Folkeblad), Finland (Hufvudstadsbladet) och Sverige (Gefle Dagblad, Arbetarbladet och Norrlandposten). Bilden av Hitler har varierat genom tiderna och hans namn har förknippats med ord som bland annat diktator, ledare, beskyddare, mĂ€nniska och monster. Men genom att det fanns vĂ€ldigt lite skrivet om Hitler under hans levnad blir tidningar ett sĂ€tt att nĂ€rma sig vad hans samtida samhĂ€lle ansĂ„g om honom.
Nedmalningsgradens inverkan pÄ KPRS och en multivariat analys av ATH
MÄlet med detta examensarbete Àr att undersöka hur de metallurgiska och fysikaliska egenskaperna pÄ direktreduktionspelletsen av kvalitetn KPRS (Kiruna Pellets Reduktion Special) pÄverkas av förÀndringar i nedmalningsgrad, jÀrnmalmskoncentratets nedmalningsgrad med avseende pÄ specifika yta och tillsatsmedlets mÀtt i procent mindre Àn 45”m. Försöken utfördes i laboratorieskala med upplÀgg enligt ett fullfaktorförsök. JÀrnmalmskoncentratet och tillsatsmedlet som anvÀnds vid försöken har tagits ut frÄn anrikningsprocessen, av detta material har sedan pellets tillverkas i en sÄ kallad pot furnace som kan simulera pelletsprocessen. PÄ fÀrdiga pellets har det sedan utförts en rad tester. DÄ försöken med nedmalningsgrad ej var fullt genomförbara kompletterades arbetet med en multivariat studie av ATH.
Sexköpslagen- hinder eller möjlighet?
VÄrt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus pÄ den manliga sexköpares perspektiv. UtifrÄn vÄr studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns pÄ de arenor dÀr sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utstrÀckning av de diskurser som Àr allmÀnt accepterade i samhÀllet. Vi har funnit att det finns en stor samstÀmmighet hos de flesta av de mÀn vi har kommit i kontakt med nÀr det gÀller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ instÀllning till lagen och anser att den borde slopas. UtifrÄn de manliga sexköparnas resonemang Àr lagen orÀttvis eftersom den slÄr hÄrt mot vanliga mÀn och dessutom inte gör nÄgon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak Àgnar sig Ät trafficking.
Pedagogers uppfattningar om Barn/Elever med kÀnslomÀssiga svÄrigheter
SAMMANFATTNING OCH ANALYS
En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan mÀrka att ett barn har kÀnslomÀssiga problem genom att det har svÄrt att ta kontakt med de andra barnen och har svÄrt att identifiera sina verkliga kÀnslor i en sÀrskild situation, vilket gör att barnet har svÄrt att visa sina kÀnslor. Barnet visar ilska nÀr han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet nÀr han/hon inte har lust att göra nÄgonting.
Barnet mÄste lÀra sig att kÀnna igen olika kÀnslor hos sig sjÀlv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina förÀldrar pÄ ett adekvat sÀtt dÀr samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg Àr förbjudna kÀnslor, kan barnet ha svÄrt att bemöta en person som blir arg pÄ honom.
Storskaliga skjuvförsök pÄ grovkornig jord
Studier pÄ finkorniga jordar har gjorts i Äratal och de mekaniska egenskaperna Àr relativt vÀlkÀnda vid det hÀr laget. DÄ just finkoriga jordars egenskaper ofta Àr den bakomliggande faktorn för stabilitetsproblem som sÀttningar, skred och ras lÀmpar det sig att göra tester pÄ just dessa. De Àr dessutom enkla att utföra laborationer pÄ dÄ metoderna som anvÀnds Àr vÀl beprövade. Att undersöka grovkorniga jordars mekaniska egenskaper Àr dock inte lika vanligt, dels för att det finns vÀldigt fÄ apparater konstruerade för detta ÀndamÄl och dels för att arbetsbördan blir mÄnga gÄnger större. I Sverige Àr jordarten morÀn vanligast förekommande och den bestÄr av en blandning av stora och smÄ partiklar.