Syftet med detta arbete är att se hur remissinstanserna reagerade på SOU 2004:121 Slag i luften vad gäller könsmaktsförståelsen som förklaring till mäns våld mot kvinnor. Bland de frågeställningar som undersöks i analysen av remissvaren med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys är: Vilka gemensamma åsikter har remissinstansernas om könsmaktsförståelsen? Vad anser remissinstanserna om den strukturella förklaringen till mäns våld mot kvinnor? Vilken typ av män anser remissinstanserna det är som slår kvinnor? Vad anser remissinstanserna om utredningens utvärdering av Kvinnofridsuppdragen (1998) ur ett könsmaktsförståelseperspektiv? Vilken typ av feminism kan instanserna inordnas under? Finns det några samband mellan hur instanserna har svarat?Analysen visar att en klar majoritet av remissinstanserna inte godtar könsmaktsförståelsen av mäns våld mot kvinnor som en ensamstående förklaringsmodell. Däremot godtar de den strukturella könsmaktsförståelsen så till vida att strukturen i samhället, i denna kontext mäns överordning och kvinnors underordning, som en av förklaringarna till mäns våld mot kvinnor. Remissinstanserna anser att könsmaktsförståelsens strukturella perspektiv måste kombineras med andra förklaringar på bland annat individnivå, i ett så kallat ?allt- eller intet -perspektiv?.

Ojämställdhet i vården förekommer trots att hälso- och sjukvårdslagen har ett krav på att vård ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap från studier som beskriver genus som en faktor som påverkar vård och omvårdnad. Utifrån tre frågeställningar har kunskap sammanställts om den nuvarande situationen gällande skillnader i hälso- och sjukvården för manliga och kvinnliga patienter. Frågeställningarna var skillnader i vård och behandling mellan män och kvinnor, skillnader i manliga och kvinnliga patienters upplevelse av vården samt skillnader i hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av manliga och kvinnliga patienter. Totalt har 15 vetenskapliga artiklar med olika ansats analyserats.

Problem med högnivålarm i en dränagetank uppstod för första gången vid Ringhals 1 den 3:e maj 2008 vilket ledde till turbinsnabbstopp. Inledningsvis fanns teorin att kokning utlöst larmet via flottörgivare, det har inte kunnat bekräftas om larmet utlöst på grund utav kokning eller vätska.Vid utredning hämtades bakgrundsdata från Vattenfalls olika informationsverktyg och en RELAP5 modell byggdes på dränagesystemet där förutbestämda scenarion simulerades och analyserades.Vattenfall ansåg turbinsnabbstopp undveks vid ett liknande fall 9:e maj 2008. Resultat visar att påståendet ej är korrekt eftersom processen utgår ifrån olika förhållanden relativt 3:e maj.Simuleringar från modellen visar att bägge mellanöverhettarna tar emot hälften av (skillnaden anses försumbar) massflödet från högtrycksturbinen under alla förhållanden, utjämningsledningen tar därför hand om ena hälften. Teorin att ena mellanöverhettaren överbelastades 3:e maj och orsakar turbinsnabbstopp är således inte fallet enligt modellen.Högnivålarm på grund utav att vätska har ackumulerats och sedan dumpats från kringliggande rörsystem har utretts. Resultat har visat att endast rörsystemet efter dränagetanken kan ha orsakat larmet om det antas att vattnet skjuts upp i tanken via backflöde.Fokus bör flyttas ifrån hur högnivålarm utlöstes den 3:e maj och istället läggas på vad mätvärden antyder mer än 3 timmar innan TSS sker då värdena inte observerats under tidigare utredningar.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer är och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers Syndrom.

Titel: ?Att känna att man är en fast man är två? Aktionsforskning om hur undersköterskor på en intensivvårdsklinik uppfattar och definierar delaktighet. Nivå: C-uppsats i Ledarskap och organisation, 15 hp Författare: Pia Brorsson och Sara Ekeroth Handledare: Cecilia Franzén och Jonas Lundsten Problemområde: En medarbetarenkät som genomfördes på en intensivvårdsavdelning visade förbättringspotential inom området delaktighet. I uppsatsen har vi valt att undersöka hur undersköterskor på en intensivvårdsavdelning uppfattar delaktighet samt hur de ser på sin egen delaktighet. Metod: Aktionsforskning där ett problem diagnostiserades. Aktionen blev dels de kvalitativa gruppintervjuerna samt aktion inom organisationen som var baserat på resultatet. Detta kommer att utvärderas.

The aim of this study was to map and date glacial flutings with ice flows deviating from the predominating northwesterly ice flow direction in the southern part of Norrbotten County in northern Sweden, and also to investigate if parts of the glacial landscape are older than previously thought. The traditional view is that most landforms in the area were formed during the late Weichselian (W3). Analysis of the new high resolution elevation model (2 m grid) derived from laser scanning was performed after treating the data with a hillshade tool in ArcMap to reveal terrain features such as flutings. The analysis resulted in a map showing four main groups of deviating ice flows (N-S, NO-SV, SO-NV and S-N) and several westerly ice flows. The majority of flutings with deviating ice flows were found in low terrain.

Under många år har debatten om hur kvinnor och män framställs och skildras i media till mycket handlat om vilka signaler som sänds ut till samhället. Men tyngdpunkten har ofta fokuserats på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I samhällsdebatter kritiseras den könsneutrala utgångspunkten av feminister som anser att mannen fortfarande är norm i samhället, vilket då per automatik gör kvinnan till den avvikande. Men samtidigt finns det också kritiker som menar att det föreligger en konfliktaspekt då det kommer till frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. Jämställdhetsfrågan och debatten är ständigt aktuell och media som forum har en stor påverkan av hur utvecklingen går framåt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika är en mindre tätort i Västerbottens län beläget vid Viskasjöns strand. Här bor lite drygt 200 människor och i denna uppsats får vi möta sex av dem. I materialet som grundas på kvalitativa intervjuer beskrivs hur invånarna ser på sin bygd, hur det är att leva där och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannämnd information till teorier inom samhällsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförståelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framställningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invånarna till dessa bilder? För att möta dessa frågor blir begreppet representation användbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.

SyfteSyftet med studien är att studera hur kommunikationen och interaktionen i klassrummet mellan elever med högfungerande autism eller Asperger syndrom, deras lärare och medelever gestaltar sig.TeoriSociokulturellt perspektivStudien tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, att man lär sig och utvecklas i samhandling och samspel med andra, samt i den kontexten man befinner sig i. Kommunikation och språk är centrala begrepp.Lärande- och autismperspektivPersoner med autism har ett annorlunda sätt att tänka och förstå världen på. Dettta är det viktigt att pedagogerna som jobbar med dessa barn är medvetna om, och att de vet vilka komplikationer som kan uppstå i en undervisningssituation, samt har fömågan att anpassa sin undervisning efter detta.MetodEn fallstudie har gjorts, och datainsamlingsmetoden är deltagande observation. Tre elever med högfungerande autism/Asperger syndrom har observerats i klassrumssituationen. Som dokumentationsmetod har löpande fältanteckningar använts, samt tid till reflektion efter varje observationstillfälle.ResultatAlla tre observerade elever kommunicerar med både verbalt och icke-verbalt språk både med lärare och medelever.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11.Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande.I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt.

My purpose in this essay is to show how the staff in an institution for young women with a drug addiction, are looking at themselves as "normal" and the young women as "abnormal", and to analyse how sex and gender are made, in interaction with sexuality and class.The essay is based on interviews and a participating observation. The study is made on a compulsory institutional care institution for young women with a drug addict. To analyse the material I use theories by Beverly Skeggs and Judith Butler.In the study I show that the staff in the institution define themselves as "normal" and intend to act as models for the clients, which are described as "abnormal" in terms of being destructive, boundless and sexual. In making class and gender the staffs efforts to make clients learn domestic values and to make their bodies feminine are shown to be central processes. Sexuality is by the staff seen as something happening only between men and women, and defining relations between men and women as always sexual creates gender.A central tension that I show in the essay is that between normal and abnormal, both in relation to differences between the staff and the clients and in relation to the staffs roles as both models of normal life and of violent and violating keeps of order.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Abstrakt Vi har studerat hur människor som använder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ?avvikande? beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt präglat av närhet och avstånd.

Det är viktigt att lyfta fram hur individen påverkas av en långtidssjukskrivning eftersom individen inte enbart brottas med sin sjukdomsbild. Individen måste ständigt försvara sig då hon bemöts som en fuskare eller ifrågasätts av samhället. Individen måste även finna en ny identitet då den tidigare arbetsidentiteten har försvunnit. Samhällsdebatten har skildrat långtidssjukskrivna som bidragsfuskare, som enbart sjukskriver sig för att få sjukpenning. Detta skapar en attityd gentemot långtidssjukskrivna som ohederliga och tärande på samhället.