Syftet med denna uppsats har varit att studera det förfarande som innebär att ett avhjälpandeansvar för en förorening fastställs genom en nedskriven överenskommelse eller ett frivilligt Avtal. Förfarandet, som även kallas frivilligvägen, innebär att tillsynsmyndigheten tillsammans med en ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare kommer överens om ett avhjälpandeansvar i en skriftlig överenskommelse eller ett Avtal. Ett annat syfte med uppsatsen har varit att se hur frivilligvägen skiljer sig från det förfarande då tillsynsmyndigheten meddelar ett föreläggande. Målsättningen med frivilligvägen är att tillsynsmyndigheten och den ansvarige genom möten, överläggningar och diskussioner skall komma fram till en gemensam lösning på miljöproblemet som motsvarar det ansvar som skulle kunnat utkrävas enligt miljöbalken. I de fall en verksamhetsutövare eller fastighetsägare endast är delvis ansvarig för en förorening kan resterande del av avhjälpandeåtgärderna bekostas genom ett statligt bidrag som utbetalas av Naturvårdsverket efter ansökan.

Denna rapport redogör kring arbetet med tjänsten Hästjuristen och svårigheterna kring att designa och utveckla en webbplats som inger förtroende och tillit. Hästjuristen är en helt ny tjänst som erbjuder information om hästjuridik och nedladdning av juridiska Avtal rörande hästar. Målet med arbetet har varit att ta fram en fullt fungerande tjänst som är tilltalande, användarvänlig och förtroendeingivande för att göra det enklare för behövande att erhålla sig korrekta Avtal.Arbetet med tjänsten har haft tre teoretiska modeller för webbutveckling för e-handelstjänster som grund. Intervjuer, personas, prototyper och användartester har varit delar av arbetsprocessen.Resultatet är en webbaserad tjänst som erbjuder nedladdning av hästAvtal, information om hästjuridik och medlemskap. Webbplatsen är fullt responsiv och kodad i CSS, HTML, PHP och JavaScript..

I dagens samhälle där allt fler lever ett liv via elektronik och Internet på olika virtuellacommunities finns det en risk för att ett samhällsproblem ska uppstå. InternetAvtalenpå de flesta communities blir inte lästa, användarna på de olika sajterna agerar därförutan att veta vilka regler och riktlinjer som ska följas. Utan vetskap om vad som står iAvtalen kan användare omedvetet bryta mot reglerna eller bli utsatta för risker somkunde ha undvikts genom den enkla åtgärden som att läsa Avtalen som annars baragodkänns vid registrering av ett användarkonto. Genom en informationsinsamling avteori kring Avtal, virtuella communities, risk management, webbdesign, softwarequality assurance och människa-dator-interaktion skapades en bakgrund för att medhjälp av den kunskapen kunna ge ett förslag till morgondagens InternetAvtal som kanskydda både användare och ägare. Med kunskapen från teori som grund granskadessedan dagens Avtal på Facebook, YouTube och MySpace.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsAvtal som t.ex. licensAvtal, outsourcingAvtal, Avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan Avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsAvtal oavsett om det har reglerats i Avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och Avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsAvtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

The Working Hours Act regulates the working time conditions and together with the Working Time Directive of EU both acts aim to protect the workers. However, with The Swedish Model it is possible to diverge from the law-regulations by collective agreement by the parts of the Swedish labor market. The purpose of this thesis is to examine the national and international law regulations and further on study a few selected Swedish central collective agreements to discover in which extension deviation from the law occur. The sections of the Working Hours Act?s that has been investigated is ordinary working time, daily rest, weekly rest periods, breaks and maximum weekly working time.

I uppsatsen undersöker jag hur handelsAvtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. Engenomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för attdärnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch-eker system med fokus på Barcelona processen, Avtalet mellan EU och Chile samtAvtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länderingår Avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöverett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till denya förhållandena som ett Avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra Avtaletseffekter.

Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter.

I Avtal om företagsförvärv finns ofta en MAC-klausul. Den är ägnad att villkora köparens Avtalsbundenhet om någon händelse väsentligt påverkar målbolaget mellan signing och closing. Att undkomma bundenhet av ett ingånget Avtal är och skall inte vara lätt, i synnerhet inte när det ingås av sofistikerade Avtalsparter. Enligt svensk rätt är det också synnerligen sällan kommersiella Avtal jämkas med hjälp av 36 § AvtL eller ändras med hjälp av hardshipreglerna i Unidroit Principles eller PECL. Men om nu parterna genom en allmänt hållen klausul vill möjliggöra för säljaren att undkomma Avtalet om något oförutsett inträffar som inte reglerats specifikt i fullföljandevillkoren? Då får parterna lösa det Avtalsvägen.

Syftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida Avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell är tillämplig vid Avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett Avtal kommer till stånd genom att ett anbud besvaras med en överensstämmande accept. Detta är ett uttryck för den gemensamma partsviljan som är utgångspunkten för Avtalsbundenhet i den svenska Avtalsrätten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssätt i modellens termer av anbud och accept blir därför inte helt lätt vilket medför svårigheter med att avgöra en tidpunkt för Avtalsbundenhetens inträde.

I denna uppsats undersöks hur svenska översättare av engelska garantiAvtal gårtillväga vid översättningen av shall och must. Problematiken kring användningen avshall i engelsk juridisk text är mycket omdiskuterad, och i denna uppsats ser jagnärmare på hur denna problematik påverkar översättare. Utifrån begreppen källspråksorienteringoch målspråksorientering undersöks hur översättarna hanterarshall och must i fyra översättningar av engelska garantiAvtal. Resultaten visar att idet Avtal där shall används både för att uttrycka förpliktelse och i den icke-rekommenderadeanvändningen i konstitutiva regler, så håller sig översättaren källspråksorienterattrogen originaltexten och översättaren överför på så sätt den icke-rekommenderadeanvändningen av shall. I de Avtal där shall inte används för att uttryckapositiv förpliktelse går istället översättaren mer målspråksorienterat till väga.

When Swedish authorities are to purchase or rent something, public procurement is used as a means to an end. Authorities as well as suppliers are subjects to the fact that Swedish law regarding public procurement regulates the form of procurement in one set of particular regulations (LOU) and the form of contracts in another set of general regulations (AvtL). Suppliers and purchasing authorities close a contract regarding the subject of procurement and the law of public procurement regulates when such a contract can be closed, simultaneously the law of contracts regulates when parties are held to contracts and when contracts are to be rescinded. I investigate in this essay what these two types of regulations can result in for the contracting parties. As it is today agreements that have been entered into wrongfully still are valid, even if a court of law nullifies the procurement and sentences the purchasing authority to make a new public procurement.

Frågan om vid vilket moment bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av formalAvtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 åren, av vilka det senaste avgjordes så sent som 2012. Avgörandena har berört frågan huruvida bundenhet uppstår vid den tidpunkt den andra parten undertecknar Avtalet eller om bundenhet uppstår först vid den tidpunkt det undertecknade Avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhållande till den andra parten fristående person.Med anledning av bristen på tydlighet i gällande rätt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rättstillämpningen, har det varit upp till HD att, med vägledning från lagtext, förarbeten, doktrin och allmänna principer, besvara bundenhetsfrågan. HD har, med härledning från en allmän princip, klargjort att bundenhet uppstår vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestämda personerna eller en i förhållande till den sist undertecknande parten fristående person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsändring som vidtagits av HD samt på vilket sätt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betänkligheter vid successivt undertecknande av Avtal om fastighetsköp. Riktningsändringen, som synes bero på att HD valt att utföra en stilfull ändring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristående person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges.

Idag är aktiebolagsformen den vanligaste associationsformen i Sverige där man gör en uppdelning på publika och privata bolag. Den lag som är tillämplig på dessa bolag är Aktiebolagslagen, vilket gör den omfattande då den ska täcka in alla förhållanden som kan uppstå i både större och mindre bolag. Inom EU har en konkurrenssituation på aktiebolagsrättens område uppstått, då det i ett flertal EU-länder har gjorts en anpassning till bolag med få ägare. Vi har uppsatsen valt att inrikta oss mot mikrobolag som innebär bolag med färre än tio anställda och en omsättning på högst tre miljoner kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka och förklara behovet av en ny bolagsform hos mikrobolagens ägare.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsAvtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsAvtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att Avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett Avtal.

Borgen är ett Avtal där en eller flera personer, gentemot en annan, åtar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har ådragit sig. Gällande lagstiftning härrör sig från 1734. Merparten av de regler gällande borgen vilar på oskriven rätt. Den rättspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men på senare år har HD avgjort ett flertal mål som rör borgen och borgensåtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande är proprieborgen.