Sök:

Sökresultat:

659 Uppsatser om Avtal - Sida 4 av 44

Avtalsvillkor i konsumentförhållanden - särskilt elektroniska avtal på internet

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Optimal avtalslängd - Är utvecklingstrenden med längre avtal ogynnsam för svenska företag vid inhemska affärer?

Bland svenska advokater förs idag en diskussion om effekten av en befintlig trend som innebär att Avtalen har blivit längre de senaste åren. Vissa advokater anser att Avtalen idag har blivit onödigt långa, vilket är ogynnsamt för svenska företag, medan andra anser att det är bättre med dagens längre Avtal och att svenska företag därmed endast gynnas av trenden. Den här uppsatsen syftar till att utreda vilken av dessa två ståndpunkter som ligger närmast sanningen. För att kunna avgöra vilken ståndpunkt som har rätt krävs att man kan fastställa om trenden innebär ett steg mot optimal Avtalslängd eller ett steg ifrån. Enligt ekonomisk teori har nämligen varje Avtal som upprättas en optimal Avtalslängd eftersom det kostar pengar att upprätta Avtal, dvs.

Lojalitetsplikten i samarbetsavtal

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsAvtal som t.ex. licensAvtal, outsourcingAvtal, Avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan Avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsAvtal oavsett om det har reglerats i Avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och Avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsAvtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Allmänna bestämmelser Avtal 90 version 2004; En undersökning av enskilda villkor och skapandet av ett tilläggsavtal

Abstract The IT- business is a fast growing business trade. This expansive line of business continuously demands flexibility both economically and legally. It is, today, of great importance to have knowledge about your own trade especially when it comes to new agreements. Laws and regulations are seldom flexible and adaptable tools, this is due to the fact it takes time to create new laws and, above all, it takes time to create laws with the right effect. This is where standard agreements enter the scene.

Ska Sverige anta CISG del II?

Föreliggande uppsats syfte är att utreda huruvida Sverige är i behov av en moderniserad och mer internationellt anpassad Avtalslag. För snart tjugo år sedan ratificerade Sverige den internationella köplagen United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG, med reservation för konventionens del II om ingående av Avtal. Detta eftersom Sverige tillämpar löftesprincipen vid ingående av Avtal och CISG utgör en kompromiss mellan löftes- och kontraktsprincipen. Sverige är tillsammans med de övriga nordiska länderna ensamt om att reservera sig mot denna del och har därför av andra staters näringsliv kommit att ses som provinsiellt samt bakåtsträvande. Den globala handeln blir allt viktigare för Sverige och det svenska näringslivet har till följd av detta ställt krav på landets ledande makthavare att dra tillbaka reservationen och att anta den Avtalsrättsliga delen.

The US-India Deal En fallstudie av USA:s och Indiens strategiska partnerskap

Uppsatsen granskar det Avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.Utifrån det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog då de ingick Avtal med varandra. Vi har använt oss avfyra grundbultar som utgångspunkt: målsättning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstå vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft när de ingick Avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av Avtalet. Vi har också försökt se vilka konsekvenser Avtalet kanha fått för icke-spridningsAvtalet NPT och för andra länder i världen.Vi kom fram till att både Indien och USA agerat rationellt utifrån sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker är betydande för bådaländerna och värt de uppoffringar som man gjort..

Distansarbete : räcker lagstiftningen/krävs avtal?

Denna rapport behandlar distansarbete som arbetsform. Inriktningen på rapporten är hur den svenska lagstiftningen och Avtal kan används vid arbetsformen. Rapporten inleds med en genomgång av begreppet distansarbete och de olika former av distansarbete som finns. Vad rapporten avser med distansarbete är att en arbetstagare arbetar hemma hel- eller deltid med stöd av data- och telekommunikation. Arbetstagaren arbetar med en uppkoppling mot företaget, där han eller hon kan hämta och skicka information.Vidare går rapporten igenom fakta som berör frågeställningar som; vilka kan arbeta hemma?, vilka personliga förutsättningar underlättar för att arbeta på distans?, vilka är motiven för att företag inför distansarbete?.Argument som är för och emot distansarbete tas upp.

Regleringen av immateriella rättigheter i dagens IT-avtal - en studie av avtalsskrivningen vid IT-systemleveransavtal

Teknik är idag en integrerad och betydelsefull del av vårt samhälle och vårt affärsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlättar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affärslivet är följaktligen Avtal om köp och utveckling av IT-system som ingås mellan en beställare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrättsregleringen i IT-systemleveransAvtal bör utformas. För att ge en förståelse för varför klausulen bör skrivas på det sätt som anges i uppsatsen analyseras gällande rätt, praxis och tillämpliga tolkningsprinciper på området.Uppsatsen belyser de grundläggande problem som äganderättsbegreppet skapar i transaktioner som avser immateriella rättigheter samt de inbyggda motsättningar som ofta finns i Avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssätt bör hållas när man skriver en immaterialrättslig klausul i IT-systemleveransAvtal istället för att försöka fördela äganderätten till de immateriella rättigheterna mellan parterna.

Avtal om tredjepartslogistik- bildande av bolag eller köp av tjänst?

Tredjepartslogistik är en företeelse som under de senaste åren kommit att bli vanligt förekommande både i Sverige och internationellt. Själva företeelsen som sådan innebär att ett företag eller liknande genom Avtal låter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhållning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just själva Avtalet, det vill säga tredjepartslogistikAvtalet, upphov till spörsmål angående hur detta är att klassificera. Ett så pass ingående samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrättsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare än ?enbart? ett köpare-säljare-förhållande mellan parterna.

Sportbranschen vs. marknaden : Positionering och dess två skilda uppfattningar

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsAvtal som t.ex. licensAvtal, outsourcingAvtal, Avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan Avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsAvtal oavsett om det har reglerats i Avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och Avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsAvtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Idéburet Offentligt Partnerskap

Både den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mål att stärka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbärare samt att öka mångfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjänster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillräckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), där sektorerna tillsammans ska definiera samhällsutmaningar, forma insatser, nå gemensamma mål och sluta Avtal. Göteborgs första IOP-Avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, Frälsningsarmén och Bräcke Diakoni i syfte att nå gemensamma mål i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte är att undersöka organisationernas syn på samverkan genom detta IOP-Avtal och ta reda på i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers påverkansgrad och delaktighet inom samhällsutveckling har stärks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.

RÅ 2008 ref. 24 vs RÅ 2010 ref. 112 : Tax treaty override på svenska?

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsAvtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsAvtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att Avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett Avtal.

Anglosaxiska standardavtal gällande kredit : Ett svenskt bemötande

Internationell handel är snarare en regel än undantag i dagens globala samhälle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardAvtal utvecklats på krediträttens område, med syfte att kunna användas av parter oavsett land. Dessa standardAvtal är författade på engelska och utgår ifrån anglosaxisk rätt.Emedan kreditAvtal, utformade enligt anglosaxisk standardAvtalsmodell, är mycket omfattande är uppsatsens syfte att utreda i vilken mån dessa Avtal kan förkortas och göras mer lätthanterliga. Syftet är även att ge parter som använder sig av kreditAvtal, utformade efter nämnd standardAvtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa Avtal överensstämmer med svensk lag. Med ett förenklat Avtal skulle berörda parter vinna tid och därmed göra ekonomisk vinning.

Överenskommelse om ersättning vid markåtkomst : Hur nya regler i expropriationslagen påverkat ersättningsnivån för att träffa frivilliga avtal

För att tillgodose allmänhetens behov av vägar, kraft- och vattenledningar med mera, får mark tas i anspråk. Expropriationsändamål och ersättningsbestämmelser för att tvångsvis ta mark i anspråk, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom århundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att få åtkomst till mark vilket motiverat sänkningar av ersättning för mark. År 2010 genomfördes ändringar i ersättningsbestämmelserna som syftade till att höja markersättningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markåtkomst för att eftersträva frivilliga uppgörelser.

Befordringsfel på internet i förhållande till kommersiella avtal

Syftet med denna uppsats är att klargöra om bestämmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillämpas på kommersiella Avtal som sluts via e-post. Bestämmelsen tar enligt ordalydelsen sikte på när en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid Avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och då försvinner det som lagstiftaren ämnat, d.v.s. att felet inte berott på avsändaren själv.Av praxis framgår det att bestämmelsen om befordringsfel sällan åberopas för fel som uppkommer under befordran.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->