SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet godsed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatiskmetod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis frånArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten,Avtal, kollektivAvtal eller lagstiftning.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för Avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

Inom svensk rätt saknas det lagregler för en situation där ett aktieägarAvtal med vitesklausul strider mot ett legalt förbud i ABL. Anledningen till att denna situation blir problematisk är att aktieägarAvtalet ses som ett separat rättsförhållande mellan aktieägarna, vilket inte binder bolaget bolagsrättsligt. Att ett aktieägarAvtal inte binder aktiebolaget bolagsrättsligt hindrar dock inte aktieägarna från att ingå aktieägarAvtal vilka indirekt får samma effekt som om aktiebolaget vore bundet av vad som stadgas i aktieägarAvtalet. I små aktiebolag förhåller det sig ofta som så att en aktieägare antingen sitter med i styrelsen eller är verkställande direktör för aktiebolaget. Detta gör att en aktieägare, i egenskap av aktieägare, kan ingå ett aktieägarAvtal med en annan aktieägare om exempelvis att denne skall fatta ett specifikt beslut i egenskap av verkställande direktör eller styrelseledamot.I ABL finns ett antal legala förbud som stadgar vad ett bolagsorgan får respektive inte får göra.

Under våren 2006 antog den dåvarande riksdagen en ny lag (2006:440) om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd. Den nya lagen innehåller bland annat regler som ska sträva mot att regelverket förenklas och att skyddet för tidsbegränsat anställda förstärks. De nya reglerna innebär bland annat ett färre antal former för tidsbbegränsade anställningar. Möjligheten att under en längre tid stapla visstidsanställningar på varandra ska motverkas genom att alla tidsbegränsade anställningar efter en viss tidsperiod automatiskt övergår i tillsvidareanställning. Kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning sänks också och gäller alla anställningar.

Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsAvtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsAvtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.AD har genom rättsfall uttalat att anställningsAvtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt.

Ett hus står på ofri grund när marken och byggnaden har skilda ägare och betraktas därför civilrättsligt som lös egendom. Husets ägare säkerställer tillgången till marken genom ett nyttjanderättsAvtal i form av ett bostadsarrende. Arrendet upplåts genom att ett skriftligt Avtal mellan markens ägare och arrendatorn ingås. Som ersättning för upplåtelsen betalar arrendatorn en årlig avgift till markägaren. Utvecklingen av arrendeavgiften blir ofta en osäkerhetsfaktor för arrendatorerna eftersom den med jämna mellanrum omförhandlas.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien ärSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning.

Rättsområdet immateriell rätt innehåller ämnet immateriella tjänster. Dessa tjänster tillhör en komplex skala olika tjänster. Dessa skall först och främst skiljas ifrån materiella tjänster, vilket innebär tjänster som har anknytning till lös sak, tillexempel försäljning. Ett exempel på en immateriell tjänst är advokatuppdrag. Det som kännetecknar immateriella tjänster är just att de skiljer sig ifrån materiella tjänster.

Bakgrund: En försäkringstagare kan välja att antingen köpa en försäkring genom direkt kontakt med ett försäkringsföretag eller genom att anlita en försäkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försäkringar som försäkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försäkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försäkringsmarknaden och de omsätter stora ekonomiska värden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsställande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler beträffande försäkringsmäklare som var tvungna att agera oberoende av försäkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trädde dock en ny lag i kraft, lagen om försäkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillämpningsområde än den äldre lagstiftningen om försäkringsmäklare.

Det har blivit vanligt att kommuner måste hänvisa en ny hämtningsplats pga. att sophämtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hämtningen med skyddstopp. Därmed kan inte hushållsavfallet hämtas på den befintliga hämtningsplatsen utan kommunen måste hitta en ny hämtningsplats för hushållsavfallet. Ny hämtningsplats får inte meddelas hur som helst utan detta måste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar.Syftet med denna uppsats är att få fram riktlinjer för vad som gäller när en ny hämtningsplats för hushållsavfall måste utfärdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstått i samband med detta.För att kunna upprätta en hämtningsplats måste Kommunen ha rådighet över eller Avtal med ägaren till den mark som skall användas för hämtningsplatsen. Kommunerna som svarade på enkäten har löst problemet på olika sätt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsägarens mark som använts till hämtningsplats för hushållssoporna.Avståndet mellan bostaden och hämtningsplatsen kan variera från fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter.

Denna uppsats syftar till att ge en inblick i webbhotellens värld då det idag finns 1 706 webbhotellstjänster (inklusive dataservicebyråer och hostingföretag) i Sverige, varav 245 är namngivna webbhotell. Uppsatsen ska redogöra skillnader mellan kostnader, funktioner och service utav elva webbhotell som ingick i undersökningen.Uppsatsen vänder sig till privatpersoner, organisationer och företag som vill införskaffa sig kunskap om webbhotell och deras tjänster. Genom att läsa denna uppsats kan målgruppen få bättre kännedom om de kostnader, funktioner och service som webbhotellen förmedlar innan man t.ex. ingår ett Avtal.Undersökningen visar bland annat att antalet anställda och priset utgör ett tydligt samband, att webbhotell som har minsta antal anställda samtidigt har de lägsta priserna.Det har även tidigare varit priset som har varit ett konkurrentverktyg mellan webbhotellen men undersökningen visar att priset inte längre har någon betydelse och att priset i förhållande till webbutrymme och datatrafik håller på att förändras.Konkurrensen i framtiden mellan webbhotellen kommer inte att baseras på prissättningen, datatrafiken eller webbutrymmet utan support, kontrollpanel och prestanda kommer att bli webbhotellens centrala konkurrensverktyg.Webbhotell anses ha bättre prestanda om webbhotellets placering är i Sverige men undersökningen visar att ett utländskt webbhotell vann sidladdningstestet.Om månadens datatrafik överskrids kommer webbplatsen att stängas ner eller prestandan kommer att bli märkbart försämrad.Webbhotell utlovar 100 % upptid, dvs. de garanterar att webbservern alltid kommer att fungera, vilket är viktigt för företag som har sina affärssystem online.Fjorton webbadministratörer som använder sig av webbhotell både privat och genom sitt företag har svarat på en kvalitativ frågeformulärsundersökning med 43 frågor och svaren på frågorna visar att skillnader mellan de elva webbhotellen i undersökningen förekommer.Rekommendationer lämnas till målgruppen i valet av ett webbhotell samt andra tips om hur man kan kontrollera t.ex.

The EU has had a special agreement with their former colonies in Africa, the Caribbean and the Pacific Islands, the ACP-countries, for almost 30 years. This has granted the ACPs with preferences on the Europen market, which have been excluded from other countries. The agreement is now beeing re-negotiated to make it more in terms with the rule of the WTO?s most favoured nation-principle. The new agreement will differ from the present one as it will be a mutual free trade agreement where the ACP countries will open their markets to the EU as much as the EU opens up it?s market to them.

Titel: Liten mot Stor: En studie om press i affärsrelationerÄmne: Företagsekonomi III ? ledning och utveckling i handelsföretag, 30 hpFörfattare: Emelie Almqvist, Charlotte Dahlesson och Victor LagergrenHandledare: Christine Tidåsen Bakgrund: Inköpsorganisationer har funnits länge och växer sig allt större på dagens marknader, därmed har de en stark position som har allt fler konkurrensfördelar gentemot andra aktörer. Detta bidrar till att inköpsorganisationerna erhåller makt i affärsrelationen till deras leverantörer, genom fördelaktiga Avtal samt högre krav. Detta medför att leverantören producerar allt större volymer och anpassar sig efter den större aktörens behov.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om press kan uppstå mellan svenska, något mindre leverantörer och stora inköpsorganisationer. Vidare ämnar vi undersöka om det uppstår någon form av beroendeställning samt hur hanterar de etik och makt i relationen.Metod: Vi har analyserat hur pressen av en större inköpsorganisation upplevs av leverantörer genom att genomföra en kvalitativ studie.

Idag tillämpas den s.k. bruksvärdeshyran som har sin grund i att lägenhetens standard avgörhyran. Företagets produktionskostnader ska ej tas i beaktande vid ett bruksvärdessystem. Detmedför både för- och nackdelar för hyresgästen. Om företagets kostnader överstigervärderingen av de standardhöjande åtgärderna kan detta inte åläggas hyresgästerna samtidigtsom hyresgästerna ej ålägger en hyresrabatt när åtgärderna kan avses avbetalad.

Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar värdet i ett sponsorAvtal. Uppsatsen undersöker hur företag arbetar med sponsring och vilka motiv de har med sponsringen, samt hur de kommer fram till ett Avtals värde. Detta jämförs sedan mot idrotten, vad de kan erbjuda företagen samt hur de kommer fram till sitt eget värde. Frågeställningarna som uppsatsen behandlar är: Vad av affärsmässigt värde kan idrotten erbjuda och vad är företagen villiga att betala för? Vilka faktorer bestämmer sponsringsbeloppets storlek och hur kommer de fram till beloppet? Hur kan idrottsorganisationerna agera för att påverka värdet av ett sponsringsAvtal? Hur skaffar sig idrottsorganisationerna nya Avtal? I undersökningen har sex stycken djupintervjuer genomförts, i syfte att göra en jämförande flerfallstudie.