I många år nu har det varit vanligt förekommande att människor suttit hemma vid sin dator och med några få klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med åren har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, så är det troligt att många artister, filmmakare och liknande gått miste om stora summor pengar i förlorade inkomster på grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istället valt att ladda ner dem över Internet.Det faktum att fildelning har blivit så pass vanligt och att folk inte har sett det som ett särskilt allvarligt brott, har lett till att fildelning länge har varit ett hett omdiskuterat ämne i media, bland upphovsrättsinnehavare och bland folk i allmänhet. Upphovsmän och upphovsrättsinnehavare, såsom filmbolag, författare och artister har legat på och debatterat för att försöka få till en hårdare lagstiftning för att försvåra fildelning och kopiering av upphovsrättsskyddat material, samt för att få till hårdare straff mot fildelning.Flera försök från beslutsfattare har gjorts för att råda bot på problemet, nya lagar har stiftats och Avtal har skrivits under. Frågan är om de nya lagarna och Avtalen gör någon nytta? Blir folk avskräckta från att fildela eller fortsätter de som förut? Många har säkert under många år blivit bortskämda med att kunna sitta hemma vid datorn och på några minuter få hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket säkert gör det svårt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen..

Den tilltagande globaliseringen ställer nya krav på juridiken och nationella beteenden ersätts av gemensamma tillvägagångssätt. Internationella regelverk i form av UniP och PECL aktualiserar frågan om vilken betydelse dylika regelverk har för svensk nationell rätt. Den situation som behandlas i uppsatsen är den då två parter har ingått förhandlingar men Avtal av olika anledningar inte slutits. Syftet med uppsatsen är att redogöra för det prekontraktuella ansvaret inom svensk rätt samt enligt bestämmelserna i de internationella regelverken UniP och PECL. Detta i avsikt att med utgångspunkt i tre rättsfall, göra en jämförande analys och söka utröna likheter och skillnader avseende ansvaret i situationer då parter förhandlat men Avtal inte kommit till stånd.

Titel Tilläggsarbete ? Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden?Ämne/kurs Filosofie kandidatuppsats i Handelsrätt, 15 hpFörfattare Fredrik HåkanssonFredrik MagnussonMichael OhlssonHandledare Dr Pontus Sjöström, Universitetslektor i juridik, Högskolan KristianstadNyckelord Tilläggsarbete, ÄTA-arbete, standardAvtal, KonsumenttjänstlagenProblem Köp av tjänster för reparationer och tilläggsarbeten har länge skapat problem för bostadsrättsföreningar. För konsumenter finns ett skydd vid köp av tjänster via KtjL, ett liknande skydd saknas för mindre företag och bostadsrättsföreningar. Ett problem blir då när ÄTA-arbeten får utföras och till vilket pris.Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra vilka regler som gäller vid ÄTA-arbeten och köp av tjänster vid kommersiella Avtal, alltså näringsidkare till näringsidkare.Metod Vi använder oss av doktrin, lagtext, förarbeten samt rättsfall från HD. Utifrån detta kommer vi att beskriva vår tolkning av lagtexten för att förstå bakgrunden till paragraferna, alltså den rättsdogmatiska metoden.

Studiens syfte har varit att få en fördjupad förståelse för partnerkonflikter vid ojämn ägarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med två forskningsfrågor; (1) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstå? (2) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vad är särskilt relevant att beakta för minoritetsägare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrågorna har studien haft en explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en fallstudie har undersökts kvalitativt. Primärdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundärdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, såsom Avtal och statuter.Resultatet från studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstå i Avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar även att partnerkonflikterna i Avtalet påverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som Avtalen ska fungera i.

Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika Avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa Avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett Avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om Avtalsfrihet och Avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition Avtalsparterna har vid Avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget Avtal kan fullgöras samt på vilket sätt Avtal kan begränsas i syfte att skydda en Avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga Avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelarAvtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett Avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL.

Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rättsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar på frågorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhälle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrättsliga moment och är det önskvärt att avskaffa traditionsprincipen till förmån för något annat sakrättsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken2. Borgenärsskydd genom separationsrätt görs en beskrivning av sakrättsmomenten tradition, Avtal och registrering och vilka områden dessa reglerar idag. I 3.

För PLA-innehavare och key executives anser vi att beskattningen av carried interest ska ske i inkomstlaget kapital. Vi anser ej att den eventuella arbetsinsatsen utförd av PLA-innehavare har en sådan koppling till värdeökning i fonden att inkomstslaget tjänst ska vara tillämpligt. Detta har att göra med att GP-bolagets beslutanderätt i fondens förvaltning samt det finns omvärldsfaktorer som påverkar fondens värdeförändring.Vidare anser vi att carried interest ska beskattas hos PLA-innehavarna och key executives, inte hos rådgivningsbolaget. Av fondstrukturen framgår det tydligt att rådgivningsbolaget är skilt från GP-bolaget och förvaltningen av en venture capital-fond. Carried interest finns endast Avtalat i det Avtal som PLA-innehavarna har ingått med ILP-bolaget.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bästa? i föräldrabalken vid en skilsmässa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmässa eller separation erbjuds föräldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. Där kan de samtala om frågor som rör barnets vårdnad, boende och umgänge.

De hyresrättsliga reglerna innehåller stränga skyddsregler för lokalhyresgäster. Genom det indirekta besittningsskyddet ges en lokalhyresgäst rätt till ersättning motsvarande skadan av att verksamheten inte kan fortgå när uppsägningen anses obefogad. Hyresgästen skall alltså ekonomiskt sättas i en position som om uppsägningen inte ägt rum.Beräkning av ersättning för hinder eller intrång i näringsverksamhet, så kallad rörelseskada, vid obefogad uppsägning görs enligt 12 kap. 57 § och 58 b § 2 st. JB.

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgångar. Det finns i nuläget två olika typer av leasingAvtal; operationella och finansiella.Användningen mellan de två Avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingAvtal är den mest använda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansräkning vilket således bidrar till goda värden på deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försämrad jämförbarhet med de företag som använder finansiella Avtal. IASBhar därför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard där olikheterna mellan Avtalen eliminerasgenom att samtliga Avtal redovisas i balansräkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt då den innehåller komplexa redovisningskrav och bidrar till försämrade nyckeltal.

Detta examensarbete har utförts hos Liko AB i Alvik, Luleå. De säljer främst personlyftar för rörelsehindrade människor, och deras kunder finns i Sverige och i ett 20-tal länder till. Logistikavdelningen på Liko AB har insett att transporter från dem till deras kunder är en viktig del i deras arbete. I dagsläget anlitar de till största del Schenker AB för transport och de har liten insyn i, och dålig kunskap om, den delen. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur transport från Liko AB till kund fungerar i dagsläget.

StandardAvtalskollisioner innebär att oförenliga standardvillkor har inkorporerats i ett Avtal och att parterna, efter den tidpunkt när fullgörelse har ägt rum, är oense om vilka villkor som skall gälla samtidigt som de är eniga om att Avtal har ingåtts i och för sig. Problemet utgör ett exempel på en oklar rättsfråga i svensk rätt. Det saknas inte bara praxis på området utan även en dominerande uppfattning i doktrinen. För att få tillgång till praxis har även engelsk, samt tysk rätt studerats.Den befintliga Avtalsrätten är inte helt anpassad för att Avtalsinnehåll tillförs genom standardvillkor. Det föreligger en begränsad förståelse för att parterna inte alltid är medvetna om vad som förs in i Avtalet.

Inledning Yrket som kabinanställd inom flyget präglas av serviceanda och ansvar för passagerares säkerhet. Arbetsmiljön innebär fysiska påfrestningar vad gäller till exempel kabintryck och låg syrenivå. Mat och måltider intas under olika tider på dygnet och infaller sällan på normala måltidstider. Kabinpersonalens måltider regleras av regler, Avtal och policyer rörande arbetstidens längd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens måltider under arbetstid, med fokus på riktlinjer och policyer samt hur de kabinanställda upplevde maten och måltiderna.

Antalet skogsvårdsentreprenörsföretag har under de senaste 20 åren ökat drastiskt och idag sysselsätts tusentals skogsarbetare med skogsvårdsarbete. I och med att skogsvårdsarbetet i högre utsträckning utförs av entreprenörer, har ett stort ansvar för det praktiska genomförandet av skogsvårdsåtgärder, såsom markberedning, plantering och röjning, flyttats från de stora skogsföretagen till entreprenörerna. Stora skogsföretag som skogsägarföreningar upphandlar skogsvårdstjänster från entreprenörer på olika sätt. Hur Avtalen sluts bör påverkas av vad man som skogsföretag vill nå med dessa inköp. Studiens syfte var att kartlägga hur skogsvårdsledarna, som ansvarar för inköp av skogsvårdstjänster, utför inköpen samt hur de upplever samarbete och Avtal med entreprenörerna. Vidare var syftet även att klargöra samma aspekter ur entreprenörernas synvinkel .Skogsvårdsledarnas uppfattning har undersökts genom intervjuer, entreprenörernas genom intervjuer och heltäckande webbenkätundersökning. I ett av de sex verksamhetsområden som undersökts har en öppen anbudsupphandling genomförts. Skogsvårdsledaren i det verksamhetsområdet motiverar det med att man för medlemmarnas skull måste söka marknadspriser och marknadskvalitet genom att utsätta skogsvårdsentreprenörerna för konkurrens.

Det har sedan lång tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgångar utomlands i lågbeskattade länder, där sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen är att förhindra eller åtminstone försvåra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-ländska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstår i utländska juridiska personer, oavsett om delägaren erhåller någon utdelning eller inte.De senaste åren har skatteAvtal angående utbyte av information mellan Sverige och lågbe-skattade länder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod säkerställa den svenska skattebasen.