Sökresultat:
725 Uppsatser om Avslutande vćrd - Sida 48 av 49
Att gestalta med stadens mellanrum som fördröjande system : ett gestaltningsförslag med utgÄngspunkt i den hÄrdgjorda staden
Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt
utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har
som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett
lokalt omhÀndertagande pÄ plats.
Besökare och turister pÄ kyrkogÄrden : synliggör och bevara vÄrt svenska kulturarv
Varför ska man ha besökare och turister pÄ kyrkogÄrdarna? Denna frÄga vÀcker tankar hos mÄnga.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen Àr och varför man bör frÀmja turism pÄ kyrkogÄrdar och begravningsplatser. Den kommer ocksÄ att visa hur ett antal kyrkogÄrdsförvaltningar ser pÄ besökande och Àven studier i vad besökarna sÀger om kyrkogÄrdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nÀtverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter pÄ hur kyrkogÄrdar och begravningsplatser ska visas upp för omvÀrlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogÄrdarna bör frÀmja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogÄrdarnas kulturarv ska föras vidare.KyrkogÄrden har haft mÄnga anvÀndningsomrÄden i historien.
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök.
Motivation, ledarskap och teambyggande : En studie om Mediamakarna i Sverige AB
Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien sÄ har en ledares uppgift varit att inrikta mÀnniskornas sjÀlvbevarelsedrift pÄ gemensamma mÄl, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, belÀget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delÀgare i företaget arbetar de efter egen modell dÀr öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke pÄ att de Àr relativt oerfarna som ledare stÀller jag mig frÄgande till huruvida ledarna har en tillrÀcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig sjÀlva samt att motivera ett sÀljteam till framgÄng.Hur motiverar Mediamakarna sÀljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att fÄ sjÀlvmotiverade sÀljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper pÄ rÀtt sÀtt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.
Motivation, ledarskap och teambyggande : En studie om Mediamakarna i Sverige AB
Motiverade och engagerade medarbetare anses idag vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa goda resultat inom företag och organisationer. Genom hela historien sÄ har en ledares uppgift varit att inrikta mÀnniskornas sjÀlvbevarelsedrift pÄ gemensamma mÄl, att uttrycka och att försvara en vision som fyller de ledda med hopp. Mediamakarna i Sverige AB, belÀget i centrala Stockholm, startades av tre personer vid namn Richard Ehlesjö, Fredrik Sandblad och Sammy Jeridi. Som delÀgare i företaget arbetar de efter egen modell dÀr öppen kommunikation anses vara extremt betydelsefullt. Med tanke pÄ att de Àr relativt oerfarna som ledare stÀller jag mig frÄgande till huruvida ledarna har en tillrÀcklig kompetens och personliga egenskaper för att leda sig sjÀlva samt att motivera ett sÀljteam till framgÄng.Hur motiverar Mediamakarna sÀljarna till att prestera det yttersta och hur gör man för att fÄ sjÀlvmotiverade sÀljare? Anser cheferna att de har de egenskaper som gör dem till bra ledare som nyttjar varje ledares positiva egenskaper pÄ rÀtt sÀtt? Dessutom ska jag granska företagets rollfördelning.
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet
innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen
och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion
och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt
byggande
innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att
bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna
att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska
stadsbyggnadsprojekt
dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier
samt studiebesök.
Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgÄng dÀr begreppen stad,
stadsmÀssighet, urban och urbanitet diskuteras.
Parlamentarisk nationalism i Europa: en analys av tre europeiska nationalistiska partier och deras politiska utveckling
Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.
Parlamentarisk nationalism i Europa: en analys av tre europeiska nationalistiska partier och deras politiska utveckling
Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som
en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller
dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen.
Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av
suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta
globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa
överstatliga sammanslutningar.
Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre
nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av
nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier sÄ kan
slutsatser dras om hur riktningen pÄ det europeiska samarbetet kommer att
bli.
MÀnskliga miljörÀttigheter: en fjÀrde generation rÀttigheter?
Den AllmÀnna Förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter faststÀller att alla mÀnniskor Àr födda fria och med lika vÀrde och rÀttigheter, oavsett ras, hudfÀrg eller annan Ätskillnad. Den faststÀller Àven att de har rÀtt till bland annat liv, frihet och personlig sÀkerhet. De rÀttigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i tvÄ kategorier: medborgerliga och politiska rÀttigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÄnga omnÀmner dem Àven som tvÄ ?generationer?, vilka vuxit fram utifrÄn olika revolutioner dÀr mÀnniskor har kÀmpat för sina rÀttigheter.
Patriark, gentleman eller jÀmstÀlldhetens förkÀmpe? : En studie av livsstilsmagasinet Esquire och dess tolkningar av konceptet manlighet under perioden 1947-1975
Intentionen med denna undersökning Àr att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften föresprÄkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av kÀllmaterialet och dess historiska genuskontext vilar pÄ tvÄ huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och frÀmst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gÀllande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt kÀllmaterial och dÀrför operationaliseras Connells teori med hjÀlp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. DÀrmed grundas studien pÄ ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.
Bamse och naturen - en studie i ekokritik
Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.
Bamse och naturen - en studie i ekokritik
Avslutande diskussion
Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön Àr en idyllisk dal dÀr natur och kultur smÀlter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns Àven mycket moderna inslag. Det Àr dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta anvÀnda Bamsedalen till ÀndamÄl som motorvÀg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vÀnner vill ha kvar sin dal som den Àr.
Geokemisk karakterisering av anrikningssand och grÄberg frÄn Kringelgruvan
Examensarbetet Àr det avslutande momentet i civilingenjörsutbildningen Naturresursteknik inriktning Miljö och vatten, vid LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoÀng och har genomförts vid institutionen för SamhÀllsbyggnad och naturresurser pÄ avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, samt i samarbete med Golder Associates AB och Kringelgruvan AB. I detta examensarbete har sulfidhaltigt gruvavfall frÄn Kringelgruvan undersökts. Kringelgruvan Àr i dagslÀget inte i produktion, men som en följd av ett ökat rÄvarupris pÄ grafit i kombination med en hög efterfrÄgan arbetar Flinders Resources Ltd. (Kringelgruvan AB) med att Äteruppta grafitproduktionen i gruvan.
Grönstrukturplanering för framtiden ? Grönstrukturplanering i Eskilstuna och Ărebro
Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden.
Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna
utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras
perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya
framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande
litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen
granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas
European Spatial Development Perspective (ESDP, den
europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen.
För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra
svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser;
Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska
element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.
FÀder pÄ film : FörestÀllningar om faderskap och klass speglade genom svensk spelfilm 1961-1980
Denna uppsats övergripande syfte Àr att studera de förestÀllningar och mentaliteter rörande fÀder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan nÀrmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framstÀllningen av olika klassmÀssiga faderskap antingen förÀndrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frÄgestÀllningar kan i sin tur sÀgas motsvara olika konkreta aspekter av fÀdernas samlade förÀldraskap. Den första frÄgestÀllningen fokuserar pÄ fÀdernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fÀdernas interaktion med sina barn. Den tredje frÄgestÀllningen behandlar hur det faderliga förÀldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjÀrde frÄgestÀllningen avslutningsvis avser att granska faderliga sjÀlvbilder, det vill sÀga hur fÀderna sjÀlva vÀrderar sin roll och sina plikter som förÀldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning dÀr bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.