Sök:

Sökresultat:

725 Uppsatser om Avslutande vćrd - Sida 38 av 49

Att hitta ingÄngar i formandet av programmeringskunskap

Att lÀra sig programmera pÄ nybörjarnivÄ inom ramen för en högskoleutbildning Àr en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smÀrtsam eller rent av oöverstiglig. Varför Àr det sÄ och hur kan man hitta ingÄngar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lÀra sig? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag tittat pÄ tvÄ olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lÀrare frÄn de bÄda programmen och stÀllt frÄgor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen pÄ programmering, upplevda svÄrigheter med att lÀra sig programmera och tÀnkbara orsaker till dessa svÄrigheter. Resultaten frÄn intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar förestÀllningar och förhÄllningssÀtt i formandet av programmeringskunskap sÄvÀl som mer övergripande frÄgor kring epistemologiska utgÄngspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus pÄ programmeringskunskap.

Nytta, nöje eller nödvÀndigt ont? : Nio nyblivna lÀrares upplevda betydelse av sina examensarbeten.

Skolan Àr förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i vÀrlden. FÄ personer stÄr oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvÀrlden och dÀrmed ocksÄ bestÀmda uppfattningar om vad skolan Àr och hur den egentligen borde vara. Alldeles för fÄ forskare som verkar inom skolfrÄgor har lÀrarerfarenhet. LÀrarutbildningen avslutas idag med att lÀrarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning.

SÀker identifiering via NFC

Near Field Communication (NFC) vÀxer i popularitet och byggs in i allt fler mobiltelefoner. Den hÀr rapporten beskriver hur man pÄ ett sÀkert sÀtt identifierar en godkÀnd anvÀndare via NFC. NFC saknar helt skydd för det data som överförs via RF. Den i rapporten beskrivna identifieringsprocessen skyddar den överförda identiteten mot kopiering och sÀkerstÀller att avlyssning av kommunikationen mellan NFC enheterna inte gör det möjligt för en obehörig att imitera en behörig anvÀndare och dÀrmed sjÀlv bli identifierad som behörig. Syftet med arbetet Àr att:? Undersöka om en NFC-enhet kan anvÀndas som nyckel för att starta en bil.Följande frÄga kommer att besvaras i denna rapport:? Hur implementeras en sÀker överföring av en identitet via NFC?Som metod anvÀndes aktionsforskning vilket innebÀr att man efter teoretiska studier kommer fram till en eller flera möjliga lösningar pÄ det problem ska lösas.

Att hitta ingÄngar i formandet av programmeringskunskap

Att lÀra sig programmera pÄ nybörjarnivÄ inom ramen för en högskoleutbildning Àr en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smÀrtsam eller rent av oöverstiglig. Varför Àr det sÄ och hur kan man hitta ingÄngar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lÀra sig? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag tittat pÄ tvÄ olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lÀrare frÄn de bÄda programmen och stÀllt frÄgor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen pÄ programmering, upplevda svÄrigheter med att lÀra sig programmera och tÀnkbara orsaker till dessa svÄrigheter. Resultaten frÄn intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar förestÀllningar och förhÄllningssÀtt i formandet av programmeringskunskap sÄvÀl som mer övergripande frÄgor kring epistemologiska utgÄngspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus pÄ programmeringskunskap.

"... hÀr ser jag lyckoguden med feta kinder och istermage" Förekomsten av "Den Andre" i svenska lÀromedel för religionskunskap samt i missionÀrsskildringar frÄn 1900-talets japanmission

Föreliggande uppsats undersöker hur kristna missionÀrer under 1900-talets japanmisson framstÀller och förhÄller sig till de bÄda japanska religionerna shinto och buddhism samt dess utövare. Materialet som behandlas Àr bevarade missionÀrsskildringar frÄn Ären 1900, 1904, 1905, 1916, 1935. Uppsatsen undersöker Àven hur nutida lÀromedel i religionskunskap för gymnasieskolan framstÀller och beskriver samma japanska religioner och deras utövare. Dessa material Àr frÄn 1968, -72, -79, -99, -03 och -05. Syftet med uppsatsen Àr att frilÀgga strukturer som medverkar i skapandet av de religiösa förestÀllningarna av "Den Andre". Förhoppningen Àr att kunna belysa hur vÄra egna religiösa och kulturella tillhörigheter medverkar i konstruktionen av "Den Andre" som en förenklad motgrupp.

Finns det nÄgon dÀr för mig? : En studie om ungdomars upplevelser kring att tryggt kunna berÀtta för andra om sitt psykiska mÄende

ForskningsfÀltet kring ungdomars psykiska hÀlsa Àr oenigt. Forskare Àr oense om den psykiska ohÀlsan hos ungdomar ökar? och i sÄ fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mÄr idag Àr ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhÀlle som ungdomar idag stÀlls inför rÄder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebÀr inte att ungdomar bör uppleva ett sÀmre psykiskt mÄende, tvÀrtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mÄr bra.

Globalisering inom dagligvaruhandeln - Har svenska aktörer en chans? Drivkrafter, kompetenser och strategier.

Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.

KartlÀggning av tillverkningsflöden : Ett förbÀttringsarbete pÄ CH Industry i Eskilstuna

Detta examensarbete Àr utfört vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings tekniska högskola, för CH Industry i Eskilstuna. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga de för företaget viktigaste artiklarna genom identifiering av tillverkningsflöden samt faststÀlla belÀggningsgraden för respektive maskinresurs. Arbetet avgrÀnsas till att endast identifiera tillverkningsflöden för totalt 40 artiklar. Den mest betydande artikeln för CH Industry analyseras med hjÀlp av en vÀrdeflödeskarta för identifiering av produktionsförloppet, informationsflöden samt av tider i mellanlager. Arbetet Àr uppdelat i sex delar. Första hÀlften beskriver verksamheten för företaget samt teorin bakom begrepp och termer som anvÀnds i arbetet.

Dagvattenhantering i gatumiljöer : ett gestaltningsförslag över JohannesbÀcksgatan i Uppsala

StÀdernas gator har lÀnge utformats utifrÄn bilisternas behov. Men tiderna har Àndrats och idag Àr det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att frÀmja cyklister och fotgÀngare. Det beror delvis pÄ vÄr strÀvan efter ett hÄllbart samhÀlle. I detta examensarbete kombineras tvÄ aspekter som bidrar till ett hÄllbart samhÀlle: hÄllbar dagvattenhantering i gatumiljöer och goda fotgÀngarmiljöer. Syftet Àr dels att undersöka hur hÄllbar dagvattenhantering kan anvÀndas för att utforma en gata som Àr inbjudande för fotgÀngare och dels att undersöka hur dagvattnets estetiska egenskaper kan lyftas fram pÄ ett hÄllbart sÀtt lÀngs en gata.

KartlÀggning av en svensk flygplats miljöledningssystem

Detta examensarbete Àr skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten Àr skriven pÄ uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som Àr ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats Àr belÀgen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men Àven enstaka mindre passagerarflyg. Idag Àr Kinnarps, Volvo Powertrain, RÀddningstjÀnsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

SamhÀllets förÀndrade reaktion pÄ risk : En jÀmförelse av massmedias bevakning av Hongkong- och Svininfluensan

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhÀllets syn pÄ risk och riskhantering förÀndras under de senaste 40 Ären. Bakgrunden till Àmnesvalet Àr det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under Äret 2009. UtifrÄn förestÀllningen att reaktionen torde varit annorlunda för nÄgra decennier sedan jÀmförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregÄngare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgÄngspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhÀllet analyseras insamlat material frÄn Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt frÄn tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar pÄ hur riskerna definieras, vilka marknader som pÄverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhÀllsförÀndring skett.Uppsatsen fastslÄr att det finns ett flertal skillnader i samhÀllets syn pÄ risk och riskhantering i frÄgor av denna typ mellan de tvÄ tidsperioderna.

Har klossplaceringen pÄ cykelskor nÄgon pÄverkan pÄ vadmuskelns funktion och uttröttning efter cykling och avslutande löpning hos triathleter?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka om tvÄ olika klossplaceringar under cykelskon pÄverkar vadmuskelns uttröttbarhet och funktion. FrÄgestÀllningarna i studien var: FörÀndras av m. gastrocnemius, m. soleus och m. tibialis anterior muskelaktiveringsgrad under cykling beroende pÄ klossplacering under cykelmoment i triathlon?PÄverkas den muskulÀra styrkan av m.

FrÄn inledning till lockbete. Ingresser i kvÀllstidningen Expressen under 60 Är

Uppsatsen Àr en diakron undersökning av kvÀllstidningsingresser. In-gressen Àr den inledande, ofta fetstilta, delen av en tidningsartikel. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur denna del har förÀndrats över tiden.Som material har jag anvÀnt 80 ingresser frÄn kvÀllstidningen Expres-sen. 20 ingresser vardera Àr hÀmtade frÄn Ären 1945, 1965, 1985 och 2005. För att fÄ en spridning har jag tagit hÀlften av texterna frÄn nöjes-artiklar och hÀlften frÄn utrikesartiklar.

Plats pÄ scen för recensionerna : En undersökning om teaterrecensioners innehÄll i svensk dagspress

SÀttet man skriver recensioner pÄ Àr vÀldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur olika teaterrecensioner Àr uppbyggda ? vad som stÄr, pÄ vilket sÀtt man skrivit och i vilken utstrÀckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har pÄvisat att det Àr skÄdespelarna och handlingsreferaten som fÄr den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder pÄ att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte Àndrats sÀrskilt mycket jÀmfört med dem som skrevs för hundra Är sedan. Det Àr vad som ska undersökas och benas ut i den hÀr studien.

PendlarvÀnligt cykelnÀt : En fallstudie om förutsÀttningarna för ökad cykelpendling i Kristianstad

I denna uppsats stÀlls  frÄgan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgÄngsrika cykelstÀder, dÀr andelen cykelpendlare Àr hög. Studien gÄr dÀrför ut pÄ att undersöka vad begreppet cykelvÀnlig stad innebÀr och att analysera Kristianstads cykelnÀt, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbÀttra de fysiska förutsÀttningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie dÀr flera olika metoder anvÀnts dels för materialinsamling, dels för att kunna jÀmföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. MÄlet med tillvÀgagÄngssÀttet har varit att försöka Äterspegla en sÄ korrekt bild av rÄdande förhÄllande i Kristianstad som möjligt.   Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgÄngsrika cykelstÀder visar pÄ en samstÀmmighet i  vilka kunskaper som finns i Àmnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har pÄverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal ÄtgÀrder uppenbart gett resultat.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->