Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med Avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde..

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Vårt syfte med denna uppsats var att analysera föreställningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa föreställningar. Resultatet av vår studie visar att såväl revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jämförbar och transparent, men även detaljerad och subjektiv i högre utsträckning. Dock råder det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av Avskrivningar på goodwill är positivt. Även åsikterna om marknadsvärdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig åt..

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att analysera vad begreppet rättvisande bild av goodwill innebär, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan få för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder även hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsättet kommer att leda till en mer rättvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsområdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 är att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.

En snabb överblick av räkenskapsmaterial från en samling svenska nötköttsproducenter uppsamlat i projektet Agribeef ger en bild av en näring med bristande lönsamhet. Den svenska nötköttsproduktionen generellt har lönsamhetsproblem.Inom ramen för projektet Agribeef har material samlats in från gårdar runtom i landet. Detta material utgör underlag för denna studie. Syftet med denna uppsats är att analysera detta material och söka efter enskilda lönsamhetsfaktorer som uppvisar korrelation med lönsamhet.Genom en korrelationsanalys jämfördes utvalda faktorer. Resultatet blev att det för ungnötsproducenterna visade sig vara kostnaden för byggnader som hade starkast samband med lönsamheten.

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är varulager, Avskrivningar och moms.

Bakgrund och problem: Rederinäringen är en betydelsefull bransch i Sverige ochtillsammans med dess kringnäringar sysselsätter den cirka 18 000 personer. De senaste årenhar rederinäringen haft en gynnsam utveckling och fartyg kan ses som de enskilt viktigastetillgångarna i ett rederi. Värderingen av fartyg styrs i svenska onoterade bolag av tvårekommendationer BFNAR 2001:3 och RR 12. Dessa anger att tillgången skall skrivas avunder dess nyttjandeperiod. En annan rekommendation är skriven av Sveriges Redareföreningdär det anges att ett fartyg skall skrivas av på 25 år och försiktighetsprincipen skall gälla.

Från och med 1 januari 2005 har onoterade bolag kunnat värdera sina fastigheter enligt IAS 40. IAS 40 är en standard som kommer från den största internationella normgivare inom redovisning, IASB. IAS 40 ger företag möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med avdrag för Avskrivningar. Den stora skillnaden från tidigare är att man numer kan värdera till verkligt värde i stället för till anskaffningsvärde som endast är tillåten enligt årsredovisningslagen.Syftet med vår uppsats är att undersöka om de onoterade fastighetsbolagen väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Vi vill även undersöka hur insatta de är i den nya standarden och vad de har för inställning till den.För att ta reda på detta har vi läst igenom teori inom ämnet, intervjuat ett onoterat fastighetsbolag och granskat fyra slumpmässigt utvalda årsredovisningar.

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet.

Syfte och frågeställning:K3 är ett principbaserat regelverk och därför finns det ont om riktlinjer från lagstiftaren ochnormgivande organisationer. Fastighetsbranschen har på egen hand fått reda ut hurkomponentmetoden skall tillämpas i praktiken. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denpraktiska övergången till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som enförändring av redovisningsprinciper har på resultat och balansräkning.Metod:En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen avkomponentmetoden.Avgränsning:Studien begränsas till allmännyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet somuthyrare av bostäder. Fokus kommer att ligga på de kommunalt ägda bostadsbolagen inomStockholms stad, med stor tyngd hos Familjebostäder.Slutsattser:Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergången till K3.

Uppsatsen grundas kring teorier om att aktiemarknadens aktörer är relativt dåliga på att förutspå aktiers utveckling. Den helt rationelle investeraren som är en av grundstenarna för teorin om den effektiva marknadsportföljen verkar ej existera. Den effektiva marknadsportföljen, praktiskt uttryckt som ett marknadsvärdeviktat index, blir då en olämplig förebild att följa vid investeringsförfarande. Vidare grundas undersökningen på teori vilken antyder att historiska resultat ger en god indikation om företags framtida utveckling. Vi har studerat en stor mängd företag noterade på den svenska börsen under perioden 1992-2003.

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade Avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa väsentliga förändringar för företagen i dess redovisning. Vid övergången publicerades IFRS 3, vilken specifikt förändrade företagens sätt att redovisa rörelseförvärv. Detta medförde även en stor påverkan på goodwillpostens värdering, då Avskrivningar frångicks och årliga nedskrivningsprövningar infördes, något som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvärden på svenska börsnoterade företags balansräkningar.Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter påverkar företagens uppvisande av en rättvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn på hanteringen av övervärden vid rörelseförvärv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt på allokeringen av dessa övervärden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande värde på företags balansräkningar.Avgränsningar: Denna uppsats har sin utgångspunkt i revisorers syn på höga och ökande goodwillvärden bland svenska börsnoterade bolag, där samtliga bolag tillämpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering.

Syftet med den här uppsatsen är att klargöra hur omvärlden hanterar det skuldproblem som blir allt mer omfattande i många utvecklingsländer. Många afrikanska länder söder om Sahara har fastnat i en fattigdomsfälla och är i desperat behov av förändring. Det globala finansiella systemet, med IMF i spetsen, har uppmärksammat detta problem och genom omstruktureringar och Avskrivningar av skulderna vill de ge länderna en möjlighet att komma på fötter igen. Många svårigheter uppkommer när externa parter kommer in och ska lösa skuldproblemen åt länderna. Hänsyn måste tas till de som har givit lånen, såväl som till de skuldsatta ländernas ekonomiska struktur.