Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen.

Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag.Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationellautvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmå och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrånrevisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från endeskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod föratt besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag iSverige kommer att innebära övervägande positiva effekter.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska småföretagares inställning till revisionsplikten. Bakgrunden till vårt intresse kring småföretagarnas inställning till revisionsplikt är att det inom EU pågår en harmoniseringsprocess där man önskar få så samstämmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag är ett av de få länder i Europa som inte tillåter undantag från revision för små aktiebolag så kändes det som ett intressant ämne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom småföretagarnas inställning till revision, dvs. vad kännetecknar de bolag som är positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se några skillnader i inställning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län.

Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregått de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för små aktiebolag i Storbritannien. Vidare är syftet att undersöka olika intressenters ståndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jämförelse av debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. Tillvägagångssättet är deduktivt då utgångspunkten är existerande teorier inom revision och revisionsplikt samt gällande lagstiftning på området. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med tre revisionsbyråer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjälp av empirin och valda teorier.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området..

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.Kvantitativ metodVår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad..

Syftet är att redogöra, väsentligen utifrån revisorns synvinkel, för ett antal tänkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att använda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhämtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i ämnet. Det framkom i undersökningen att revisorns närvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.