Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor:· Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet?· Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden?Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten.Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med denna uppsats är att studera hur arbetsledarens identitet påverkas av så kallade strukturella faktorer såsom förväntningar, utbildning, feedback, tidigare och nuvarande chefer samt företagskultur men även en aktörsbaserade faktor, föräldraskapet. Dessa faktorer studeras ur ett internt och rekryteringsperspektiv. Undersökningen baseras på intervjuer med åtta arbetsledare på Tetra Pak. Inom Tetra Pak sker identitetsreglering men den synes inte vara avsiktlig eller särskilt stark från företagets sida. Arbetsledare får lov att utöva en egen ledarstil men är ändå påverkade av kulturen.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i läroböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år. För att kunna urskilja den övergripande framställningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys använts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av våra iakttagelser. Som stöd för vår analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hämtat stöd från tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. Vår undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester från den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.

Det finns ett missnöje bland vårdpersonal angående de nyutexaminerade sjuksköterskornas kompetens. Framför allt kritiseras tre huvudområden ? att övervaka och utföra behandling i kombination med att hantera apparatur och utrustning, att informera och undervisa patienter samt att fungera som arbets-ledare. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskestud-enters, nyutexaminerade sjuksköterskors samt erfarna sjuksköterskors uppfattningar om den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar och utarbet-ades enligt Goodmans sju steg.

Sedan nästan tjugo år arbetar pedagoger och kökspersonal på Sollerö skola med projekt som syftar till att öka miljömedvetenhet hos eleverna och servera dem närproducerad och näringsrik skolmat. Detta arbete består bland annat av odlingar där skolpersonal, elever och föräldrar tillsammans odlar potatis, lök, morötter och rotsaker till skolmåltiderna. Många av de engagerade i verksamheten uttrycker dock att de upplever motstånd från skolledning och kommuntjänstemän, vilket leder till frustration och osäkerhet kring verksamhetens framtida överlevnad. I denna uppsats undersöker jag hur de engagerade i verksamheten påverkas av Mora kommuns policy för verksamheten, hur viktigt skolledningens stöd är för verksamhetens fortlevnad, samt vilka strategier de engagerade använder sig av för att påverka sina förutsättningar. För att försöka förstå detta har jag vid två tillfällen besökt Sollerön och de platser som är aktuella för verksamheten, intervjuat sju personer som är eller har varit aktiva i Sollerö skolodlingar samt deltagit i ett verksam-hetsmöte.

BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Denna studie hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur anställda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och kränkande särbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anställda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/kränkande särbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgått ifrån Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gällande förebyggande arbete vad det gäller missförhållanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anställda inom vårdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frågor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har den offentliga svenska sjukvården genomgått stora förändringar. Ett av de begrepp som implementeras är Lean Healthcare. Begreppet bör ses som en filosofi och strategi. Verksamhetsstyrningen bör anpassas efter vald stra-tegi, som exempelvis Lean Healthcare. Det finns dock inte en universell metod för hur styrningen bör anpassas efter Lean Healthcare, utan styrningen bör vara individuellt anpas-sad.Syfte: Syftet med denna studie är att genom att studera sex sjukhus utreda hur sjukhusens verksamhetsstyrning stödjer strategin Lean Healthcare.Metod: Vi uppfyllde vårt syfte genom att göra en multipel fallstudie på sex sjukhus tillhö-rande två landsting, Skåne och Jönköping Vi har intervjuat personer med olika befattningar på sjukhusen för att skapa oss en uppfattning om hur Lean Healthcare stöds i sjukhusens verksamhetsstyrning.

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning.

Syftet är att undersöka hur den svenska romantiken används och uppfattas av svensk­lärare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielärare i svenska. Forskningsfrågorna är hur lärarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lärarna ser på hur epoken berörs i styrdokumenten.Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken främst sker med ut­gångspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterära epokar­beten, där tidsbristen är en avgörande faktor för begränsningen av undervisningens volym och upplägg­ning. Det framkommer även att det finns ett värde i att knyta an till elevernas värld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. Därför är val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och väcka intresse.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken.