SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva samt reflektera över hur gällande rätt har utvecklats genom rättspraxis när det gäller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte är att försöka tydliggöra var, och om, några juridiskt relevanta gränser mellan gärningsmän, medgärningsmän och medhjälpare kan utläsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rättsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis när det gäller gränsdragningarna är att det krävs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgångspunkt nämn "Rockfallet" där en man döms för medhjälp till misshandel då han hållit en bekants rock medan han misshandlar och rånar en fotgängare och där jämförelse med den straffria gärningen att med gillande min stå och se på ett slagsmål görs.I uppsatsen presenteras även flera andra rättsfall som illustrerar gränsdragningen mellan det straffbara och det straffria området.När det gäller gränsdragningen mellan en gärningsman, en medgärningsman och till viss del även en medhjälpare konstateras att praxis till viss del visar på en ojämn rättstillämpning som i några fall kan beskrivas som rättsosäker. Detta medför att några säkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utläsas är att ett gemensamt handlande, föregått av ett samråd, blir straffbart såsom medgärningsmannaskap. När omständigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrådet blir utgången i målet i vissa fall svår att förutse.Ytterligare en aspekt är att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero på att området endast är praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i många fall.För att komma till rätta med den bristande förutsebarheten och rättsosäkerheten är ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall där straffbarhet kan inträda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

I dagens samhälle är bolagsstyrningen ett aktuellt ämne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. När obalans råder mellan dessa bestämmelser skapas icke-fungerande näringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras.I Sverige implementerades år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning ? ett ramverk med målet att bidra till en bättre och effektivare bolagsstyrning samt för att stärka förtroendet för bolag på kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmänheten.Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning användes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag år 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens ägarstruktur och deras tillämpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser används. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick från de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frågorna.

I och med den nya utlänningslagen (2005:716) kan könsrelaterad förföljelse på egen hand leda till flyktingstatus. Ansökningar om uppehållstillstånd, med könsrelaterade asylskäl bedömdes tidigare enligt bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Grad av förföljelse som krävs för skydd enligt de båda bestämmelserna är densamma. Fram till lagändringen har könsbestämmelsen tillämpats i mycket begränsad utsträckning. Sökande har i stor uträckning istället erhållit uppehållstillstånd på humanitära grunder.

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC.

Med hjälp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det här har påverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebär att arbetet blivit mer självständigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna på arbetsplatsen minskar. Studier visar även på utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssätt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det påverkar resultatet för organisationen framhållits som väsentlig att studera.Syftet med studien är att skapa förståelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjälpa till och känna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnå människans behov av en känsla av samhörighet, personligt värde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

Syftet med studien är att skapa ökad kunskap om på vilket sätt arbetsmetoden PRAXIS kan vara en del av arbetet med den tidiga läsinlärningen för elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det är en blandklass där halva gruppen är förskoleklass och den andra halvan årskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet från testen visade att den intensiva träningen i undervisningsförsöket nådde en viss framgång för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den här perioden.

Regler om skattelättnad för utländska arbetstagare med hög kompetens infördes i Sverige första gången 1985 och 2001 reformerades och utvidgades reglerna. Från att endast gälla forskare kan nu även experter och nyckelpersoner med specialistkunskap eller företagsledandeställning tillämpa reglerna. Syftet med reglerna var att locka arbetskraft inom forskning och produktutveckling till Sverige för att bidra till att ny kunskap och teknologi kommer svensk ekonomi till del. Forskarskattenämnden är även fortsättningsvis de som beslutar om skattelättnader men nu finns även möjlighet att överklaga nämndens beslut.Den kortfattade lagtexten ger ytterst lite ledning om vilka som ska kunna beviljas skattelättnader. I praxis har domstolen valt att döma utifrån syftet med reglerna och har varit restriktiv i att utöka reglernas tillämpningsområde.

Frågor som rör skatteflykt eller förfaranden där skatt undandras har sedan länge varit ett problem. Det har visat sig vara svårt att på ett effektivt sätt komma tillrätta med problemet genom att införa lagstiftning som hindrar kända förfaranden där skatt undandras. De skattskyldiga kan anpassa sig med metoder för att kringgå även denna stopplagstiftning och lagstiftaren ligger alltid ett steg efter. För att motverka problemet med skatteflykt kan man i ett rättssystem istället använda sig antingen av en i praxis utarbetad metod eller en särskild lagstiftad generalklausul. I svensk rätt har vi sedan 1980-talet i olika skepnader haft en lagstiftad generalklausul mot skatteflykt.

Problemområde: Elitettan är svensk fotbolls näst högsta serie på damsidan och denna spelades för första gången år 2013. Den nya rikstäckande serien innebar betydligt längre resor för seriens föreningar och således också en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien är att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets näst högsta serie, från två geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats på intervjuer med personer på ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt två utomstående personer, Hanna Marklund, expert på svensk damfotboll samt Anna Nilsson från intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det går att urskilja tydliga samband mellan synsättet på serieomläggningen och vilken historia samt var någonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstäckande serie medför. Resultatet visar också att den allmänna uppfattningen av serieomläggningen är att kvaliteten på svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, både för publik och sponsorer. .

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det är att vara ishockeyspelare. Från när passionen för sporten väcks tills dess att den avslutas och en ny karriär inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta på hur det är att försörja sig på sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstå av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey är ett arbete och ett jobb, att det krävs mycket av utövaren. Frågeställningarna är uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare.

Christina Thulin-AnderssonHur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring.

En organisation lär när individerna i organisationen lär. Allt lärande i organisationer startar med andra ord på individnivå. Medarbetarsamtalet ses som ett moment för att ta tillvara på medarbetarens kunskaper och att utveckla nya kunskaper hos medarbetaren. Men fenomenet medarbetarsamtal har både blivit älskat och hatat och har fallgropar precis som all annan mänsklig interaktion. Fokus i forskningen av medarbetarsamtalet har legat på hur det ska vara för att bringa framgång, och då främst genom ett ledarperspektiv.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt användande av nätverkande. Egenföretagande konsulter är den målgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingår i en komplex och flexibel arbetssituation. Utifrån den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrån nätverkande belysts i relation till hälsa som välmående. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie är att studera nätverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill säga, utveckling av förmågor, färdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förståelse för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och använder nätverkande som en källa till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers välmående i arbetslivet.