En kvalitativ studie har gjorts där personer med en högre känslighet än genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa så kallat högkänsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet ställer, samt hur de kan använda sin högkänslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkänslighet och hur den kan påverka individen i arbetslivet.Vi var även intresserade av hur självbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gå ut och möta människor som har egenskapen och sedan skildra deras berättelser. Tematisk analys användes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkänslighet många gånger är en tillgång i yrket, samtidigt som det kan vara svårtför högkänsliga att hitta rätt i arbetslivet.

Avsikten med föreliggande arbete är att undersöka hur företag har påverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende på den finansiella rapporteringen. Vi har utifrån en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med våra respondenter genom ett bekvämlighetsurval. Vår undersökning bygger även på studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information på Internet. Vår slutsats är att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk inställning till Svensk kod för bolagsstyrning.

I uppsatsen har rättsläget vad gäller tillåtligheten av drogtester i arbetslivet utretts. Metoden som användes i rättsutredningen var den traditionell juridisk metod vilket innebar en genomgång av samtliga rättskällor. Det framkom att olika regler kunde vara tillämpliga beroende av om det var en offentlig- eller privat anställning. På den offentliga arbetsmarknaden reglerades frågan främst i regeringsformen med undantag i bland annat lagen om offentlig anställning. Ingen lagstiftning som direkt reglerade frågan på det privata området fanns ännu, dock offentliggjordes under utredningens gång ett lagförslag som föreslogs reglera frågan.

För att attrahera kompetent personal till högskatteländer finns behov att kunna tillförsäkra dem en viss disponibel inkomst. Avtal om nettolön har därför blivit en vanlig företeelse vid förflyttning av personal utomlands. Arbetsgivaren betalar då den inkomstskatt som belöper på arbetstagarens ersättning. Redan 1977 fastslog Regeringsrätten att nettolön måste räknas om till ett bruttobelopp innan den kan tas upp som skattepliktig intäkt. Hur själva beräkningen ska ske har varit föremål för meningsskiljaktigheter med avseende på huruvida skattemässiga avdrag ska tas med i beräkningen av bruttolönen eller endast dras av efter det att bruttolönen fastställts.

Syftet med studien är att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, även kallat kränkningar, mellan lärare och elever konstrueras diskursivt på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ?avbildar den som den är?. Så fort vi använder språket tolkar vi även vår omvärld.

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök.

AbstractInstitution: LUT, LärarutbildningenKurs: AUO3 Allmänt utbildningsområdeTermin: Höstterminen 2007Titel: Lärare och elevers upplevelser av mobbning på en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jämföra elevers och lärares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkätundersökning).Material: Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, tidigare forskning, rapporter från skolverket.Resultat: Lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen på den specifika skolan stämmer i vissa fall bra in på den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. Både den tidigare forskningen och undersökningen på den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning är ett problem på deras skola än vad lärarna gör. Båda undersökningarna visar också att lärarna anser att mobbning förekommer i högre grad än vad eleverna gör. Jämför man lärarnas och elevernas svar i enkätundersökningen finns det skillnader som tyder på att lärarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna på skolan ibland är olika. Skillnaderna i procentsatserna av lärarnas och elevernas svar är dock på vissa ställen relativt små.

Detta är en socialpsykologisk vinjettstudie med syfte att ta reda på observatörens inställning till att ingripa i en mobbningssituation, där vi tittar på frågeställningarna: Påverkar maktrelationerna mellan mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Påverkar maktrelationen mellan observatören och mobbaren observatörens vilja att ingripa? Påverkar könet på mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Forskningen kring arbetsplatsmobbning är inte lika omfattande som den forskning som finns kring mobbning i skolmiljö. I denna studie använder vi oss av Björks definition av mobbning som är kontinuerliga inkompetensförklaringar. Studien utfördes på 144 personer som arbetar inom vården, eftersom den offentliga sektorn är ett yrkesområde som statistiskt sett drabbas mycket av mobbning. Mobbarens och den mobbades kön och status var de oberoende variablerna och ingripande, acceptans, oro, motivation och allvarlighetsgrad var de beroende variablerna.

Den här uppsatsen handlar om företeelsen mobbning sedd ur olika perspektiv. Mobbning är dock ett stort område, och en problematisk term att förklara. En anledning till det är det kan ta sig uttryck på så många olika sätt. Därför kan man säga att uppsatsen består av två delar. I den första delen skriver jag om vad några olika forskare definierar som mobbning, samt vilka förklaringsmodeller man kan ta till hjälp för att förstå varför mobbning kan uppstå.

Syftet med den här studien var att belysa förutsättningarna för kvinnor respektive män att komma tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivning samt att utskilja likheter och skillnader mellan de som har kommit ut i arbetslivet igen och de som inte har gjort det. För att få svar på detta har 6 långtidssjukskrivna personer som bor i Norrbotten intervjuats under våren och sommaren 2006. Detta är en kvalitativ studie och slutsatserna av studien bygger på analysen av intervjuerna, sociologiska teorier och på tidigare forskning i ämnen som anknyter till studien. Resultatet visar på att rehabiliteringsutredningen och de åtgärder som följer på den har stor betydelse för att personer som är långtidssjukskrivna ska komma ut i arbetslivet igen. Den andra slutsatsen av studien är att individens egen livssituation, personlighet och drivkraft har stor betydelse för att de som är långtidssjukskrivna ska komma tillbaka till arbetslivet.

Denna studie hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur anställda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och kränkande särbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anställda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/kränkande särbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgått ifrån Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gällande förebyggande arbete vad det gäller missförhållanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anställda inom vårdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frågor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.

Uppsatsen syftar att undersöka skolhälsopersonalens uppfattning av barns grupperingar och statusordningar, hur skolan och skolhälsopersonalen hanterar utanförskap och mobbing samt hur de arbetar med skolans värdegrund. Kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda i skolhälsovården. Resultatet visar att skolhälsopersonalen har god insyn i barns statusordningar samt att statusarbetet är komplext. Två typer av popularitet framkom, den negativa populariteten karaktäriseras av en tuff attityd och ett manipulativt beteende. Den positiva populariteten karaktäriseras av hjälpsamhet och vänlighet.

Mobbning är ett vanligt förekommande skolfenomen. Dock finns inte många studier som undersöker lärares syn på mobbning och deras egna förhållningssätt kring detta. Att förhindra mobbning och kränkande behandlingar är en stor och viktig del av lärares uppdrag och arbete. Därmed blir det viktigt att försöka förstå hur lärare ser på detta fenomen (vad det är, varför det uppkommer och hur det bör och faktiskt hanteras) som de ska förebygga och hantera i sin vardagliga verksamhet och arbete. Denna studie syftar därmed på att studera verksamma grundskolelärares syn på skolmobbningsfenomenet och hur de ser på deras egna förhållningssätt gentemot detta.

Mobbningssituationer är ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprättade kan vara något man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad händer egentligen när mobbningssituationer uppstår? Fungerar det att omsätta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt läggs vid detta i skolan? Syftet är att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut på en specifik skola vad gäller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallärare och lärare intervjuades för att få en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lärarna har i mobbningsproblematiken..

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar.