SammanfattningBakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

The study concerns the unloading of pigs at the slaughter house, both from the pigs view and from the transporters view. The study has been carried out at the slaughter house (SLP) in Helsingborg, Sweden. It includes a questionnaire to all transporters (65 % response) and a direct observation of the unloading. The transporters handling of the pigs, their use of different equipment and the response of the pigs has been studied. The pigs behaviour at unloading and their reactions to environmental factors has also been studied.

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar:Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli familjehem?Hur har uppdraget som familjehem påverkat relationerna i familjen?Har familjehemmen Avlastning eller behov av det?Vilken syn har familjehemmen på handledning?Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen?Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter.Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat.Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor.

Studiens syfte var att undersöka varför anställda anhörigvårdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan påverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var många och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras åsikter till övriga erbjudna tjänster såsom tillfällig Avlastning. Intervju av informell karaktär användes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om ämnet. Deras åsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tänkbara tjänster).

Att vara förälder till ett barn med kolik kan innebära stora påfrestningar och risk för ohälsa för hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med kolik. I litteraturstudien analyserades åtta kvalitativa studier med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fyra kategorier; att den första tiden med barnet inte blev som förväntat, att känna rädsla inför att förlora kontrollen och skada sitt barn, att försöka klara av att vara förälder, att behöva stöd och Avlastning under barnets kolikperiod. Det otröstbara barnet gör att föräldrarna upplever sig otillräckliga i sin föräldraroll, transitionen till föräldrablivandet försvåras liksom anknytningen till barnet.

Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet.Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av Avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor.Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn.

Vid transportering av hästar är lastning och Avlastning en del som visat sig vara problematisk. Då lastningen innebär en onaturlig situation för hästen kan problem lätt uppstå till följd av hästens upplevelser. En annan del i problematiken kan vara att träningen av lastning och Avlastning bygger på inlärningsprinciperna och att det inte alltid finns tillräcklig kunskap om termernas betydelse. En ökad kunskap kring dessa är grunden för att all hästträning sker på ett korrekt och effektivt sätt. Hästträningen är idag främst baserad på negativ förstärkning och argumenten är att man vid hantering ofta är nära hästen och kan använda taktila stimuli och att negativ förstärkning kan styra responsen i högre utsträckning än positiv förstärkning. Dessa argument vill jag inte avfärda, men man bör inte bortse från att samma resultat kan uppnås med positiv förstärkning tack vare den starka motivation som uppstår.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en Avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att människor i livets slutskede väljer att vårdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vårdprocessen, då de har ansvar för den sjukes vård och livskvalitet. Den palliativa vården arbetar utifrån de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda den sjuke i hemmet i livets slutskede.Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvändning av nio svenska vårdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna härrör från databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan åren 2000 och 2015.Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vårdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsställande känsla av att vårda patienten. Anhöriga upplevde brist på stöd från hälso- och sjukvården, då de inte fick tillräckligt med information, utbildning eller Avlastning i tillvaron.

De äldre med demensdiagnos är en växande grupp i samhället och idag finns det många anhöriga som vårdar och stödjer personer med demensdiagnos i Sverige. Det är många gånger krävande att vara anhörig då den sjuke kan vara glömsk och kraftigt förvirrad. Vi anser att det är viktigt för anhöriga som vårdar personer med demensdiagnos att få ett gott stöd i sin befintliga situation. Nu när lagen om anhörigstöd har ändrats från att kommunen ?bör? erbjuda stödinsatser till att kommunen ?ska? erbjuda den anhörige stöd och Avlastning vill vi titta närmare på vad lagändringen har inneburit för de anhöriga.

Folkfinansiering via Internet har på senare tid växt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svårt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okänt hur småföretagare ser på dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats är att skapa förståelse för småföretagares uppfattning och inställning till deolika finansieringskanalerna banklån, riskkapital, kapital från affärsänglar ochfolkfinansiering. Studien har ett särskilt fokus på hur folkfinansiering står sig ursmåföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förståelse för småföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just småföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar därför traditionella finansieringsalternativ som banklån, riskkapital ochaffärsänglar men innehåller även vad som är känt om finansieringsformenfolkfinansiering.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgo?r samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.