Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd pÄ arbetsplatsen och arbetstillfredsstÀllelse samt skillnader mellan mÀn och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: vÀrderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, Älder , Är inom yrket, anstÀllningstid pÄ nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 mÀn. Den totala medelÄldern var 43 Är. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkÀtfrÄgor.

AB Sandvik Coromant Àr en vÀrldsledande tillverkare av skÀr och verktyg för skÀrande bearbetning. Gimoverken Àr Sandvik Coromants största skÀrtillverkande enhet. GHMP Àr en avdelning som förser skÀrtillverkningen pÄ Gimoverken, och Àven andra produktionsenheter runt om i vÀrlden, med pressverktyg.Under en tid har man pÄ GHMP haft ett bristande fokus pÄ lagerstyrning. Detta har lett till att produktionslagret pÄ GHMP i praktiken endast har haft som uppgift att garantera tillgÀnglighet av artiklar som Àr nödvÀndiga för att produktionen ska kunna operera oavbrutet. Bristen pÄ aktivt arbete med lagerhÄllning och inköpsmönster har med tiden lett till en misstanke om att lagernivÄerna Àr onödigt höga samt att inköpsmönstren inte speglar förbrukningen.För att minska lagernivÄerna pÄ GHMP har man initierat detta projekt med mÄlet att halvera det bundna kapitalet i produktionslagret samt att förbÀttra avdelningens lagerstyrning.För att lyckas med uppgiften har en programvara med en inbyggd optimerande modell skapats.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie över vilken pÄverkan standardÀndringar i USA. respektive Sverige har haft pÄ koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft tvÄ syften: det ena Àr att se hur den förÀndrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar pÄverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄ den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur vÀl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardÀndringen i Sverige.VÄr undersökning visar pÄ att alla koncerner med stor goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mer av standardÀndringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mindre.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att utreda hur reklambyrÄer arbetar för att överföra, sprida och bevara medarbetarnas kunskap inom företaget, och om det finns potential för bloggar och wikis i denna process. Det ska Àven undersökas vilken kunskap hos anstÀllda som bör omvandlas till strukturkapital för att skapa vÀrde för företaget. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har det anvÀnts en egenkomponerad referensram utifrÄn de teorier som valts. Denna har sedan genomsyrat hela uppsatsen. Uppsatsen Àr av kvalitativ, explorativ och abduktiv karaktÀr.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.

IT-arkitekterna Àr ett företag under utveckling och dÄ det sett att socialamedier i dag har stor inverkan pÄ mÀnniskor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mÄn det Àr möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sÀtta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier Àr dÄ text,bild och ljud anvÀnds för att kommunicera via Internet. Med hjÀlp avbland annat teorier om socialt nÀtverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade pÄ attpersonalen eftersöker stÀrkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.

Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Å ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i tillĂ€mpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Ă€garandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebĂ€r att vi utifrĂ„n litteratur pĂ„ omrĂ„det har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkĂ€ter.

Möjligheter till internationell diversifiering Ă€r en av de frĂ€msta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan vĂ€rldens börser som sker idag. Även de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades dĂ€rmed till en handelsplats. FrĂ„n ett teoretiskt portföljvalsperspektiv vĂ€xer dĂ€rmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre lĂ€ndernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och dĂ€rmed reduktion av ickesystematisk risk.