VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera den rÄdande fondmarknaden i Sverige med fokus pÄ aktivt förvaltade Sverigefonder. Vi vill underkategorisera aktivt förvaltade fonder efter deras placeringsstrategier i stockpicking respektive indexviktade fonder. Vi vill Àven ta fram bevis som förenklar kategoriseringen. Vidare vill vi jÀmföra avkastningen i fondkategorierna för att se vilka fonder som genererar högst avkastning och försöka pÄvisa att det finns ett samband mellan aktivt förvaltade fonder enligt stockpickingstrategin och överavkastning gentemot index. Vi har metodmÀssigt delat upp denna studie i tvÄ delar.

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag krÀver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjÀlp av riskkapitalister alternativt företag som lÄnar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. NÀr nya investeringsmöjligheter dÀrefter skall finansieras uppstÄr frÄgan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in pÄ forskningen om kapitalstruktur, vilket idag Àr ett vÀldigt omfattande omrÄde. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som pÄverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillvÀxt, tillgÄngsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige stÀller krav pÄ företagen, men presenterar Àven nya möjligheter till finansiering.Syfte: Studiens syfte Àr att analysera utvalda faktorers pÄverkan pÄ skuldsÀttningsgraden hos svenska aktiebolag.

Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete pÄverkar deras hÀlsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom omrÄdet och som ligger till grund i studien ÀrFörvÀntning- och vÀrdeteorin, MÄlsÀttningsteorin och SjÀlvbestÀmmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid pÄ arbetsförmedling samt tillgÄng till jobbcoach eller inte inverkar pÄ arbetssökandes inre motivation. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 154 arbetssökande, 83 mÀn och 70 kvinnor deltog. De fick ta stÀllning till 50 pÄstÄenden gÀllande tron pÄ den egna förmÄgan, hopp, hantering av motgÄng och inre motivation.

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhÀlle Àr den finansiella marknaden.Denna marknad bestÄr dels av valutamarknaden, dÀr det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som bestÄr av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll nÀr det gÀller marknadsekonomin bland annat pÄ grund av att den tillhandahÄller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna pÄ aktiemarknaden strÀvar stÀndigt efter att öka vÀrdet pÄ sina placeringar. VÀrdet pÄ dessa beror pÄ hur företagets ekonomiska stÀllning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka vÀrdet pÄ sina placeringar förekommer frÀmst pÄ marknader som sÀgs vara effektiva.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Bakgrund och syfte: Intresset för enteral administrering av probiotika i förebyggandet av infektioner och diarré har pÄ senare tid ökat. Nosokomiala infektioner och diarré Àr ett stort problem hos intensivvÄrdpatienter.  Syftet med denna studie var att undersöka hur enteral probiotika pÄverkar sjukdomsförloppet hos intensivvÄrdspatienter, med avseende pÄ mortalitet, infektioner totalt, ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och diarré.Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i Pubmed och Cinahl genomfördes med följande Meshtermer; probiotics, lactobacillus, critical illness och intensive care unit. DÀrefter genomfördes en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier, utförda pÄ vuxna intensivvÄrdspatienter, dÀr man jÀmfört patienter som erhÄllit probiotika med patienter som fÄtt placebo eller annan behandling.Resultat: Totalt 15 studier med sammanlagt 1293 patienter inkluderades. Ingen signifikans med avseenden pÄ mortalitet, infektioner totalt, VAP och diarré kunde utlÀsas i metaanalysen.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfÀllen skapas av smÄ företag. I takt med att studier visar att smÄ företag Àr viktiga för Sveriges ekonomiska tillvÀxt ökar intresset kring smÄ företags problem att erhÄlla externt kapital. En betydande del av de smÄ företagen behöver extern finansiering, men har svÄrt att fÄ finansiering pÄ ett traditionellt sÀtt. Det föreligger dÀrmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiÀrer och företagare, dÀr en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har mÄnga gÄnger förklarats med att företagares val av finansieringskÀllor sker i en hierarkisk preferensordning.

Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieÀgartillvÀxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell frÄga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns nÄgon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjÀnstutveckling under senare Är. Statistiska CentralbyrÄnsinkomststatistik gav inte svar pÄ frÄgan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekrÀftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekrÀftad och sÄledes stÀrkt i tron stÀlldes tre frÄgor som uppsatsens syftevar att besvara:FrÄga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillÀmpas av svenska företag avseendeersÀttningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?FrÄga 2 Hur förhÄller sig de tillÀmpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?FrÄga 3 Finns det ett samband mellan aktieÀgarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?LÀmpliga teorier att applicera pÄ de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förvÀntansteorin.

HÄllbarhetsarbete har blivit allt viktigare inom den privata sektorn men lÄngt ifrÄn allaföretag har implementerat detta, Àven om mÄnga menar att hÄllbarhetsarbete gynnarföretag i ett lÄngsiktigt perspektiv. Samtidigt som riskkapitalister menar att CSRfrÄgorblir allt viktigare för företag visar studier att smÄ privata företag inte tror att dekan bidra till hÄllbar utveckling pÄ grund av deras mindre storlek. AffÀrsÀnglar Àrprivatpersoner som kan hjÀlpa nystartade företag genom att investera eget kapital ochkunskap. Förutom att hjÀlpa nystartade företag Àr affÀrsÀnglars frÀmsta mÄl att fÄ högavkastning pÄ sina investeringar. AffÀrsÀnglars krav pÄ bland annat avkastning skaparen problematik för dem att genomföra hÄllbara investeringar.

I publika börsföretag kan kostnad eget kapital estimeras med hjÀlp av Capital Asset Pricing Model ? CAPM utifrÄn marknadsdata av dess aktiepriser. Eftersom marknadsdata saknas för ickepublika företag mÄste estimering av kostnad eget kapital utföras pÄ annat sÀtt, varpÄ approximativa metoder utvecklats. DÄ inga av dessa metoder fungerar tillfredsstÀllande har syftet i denna undersökning varit att utreda om Analytisk Hierarki Process kan anvÀndas för att utifrÄn redovisningsdata estimera den systematiska riskpremien för ickepublika företag. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i Cotner & Fletchers (2000) anvÀndande av AHP för estimering av den totala riskpremien.

Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin bestÄr av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men pÄ grund av empiriska problem efterfrÄgas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats bestÄr av smÄbolags-, vÀrdebolags- och momentumeffekt. Detta innebÀr att forskning visat att investering i smÄbolag tenderar att ge högreavkastning Àn i stora bolag, att företag med högt vÀrde tenderar att ge högre avkastning Àn tillvÀxtbolag och att man bör satsa pÄ förra Ärets kursvinnare.Syftet: Syftet med denna uppsats Àr jÀmföra, smÄbolag med stora bolag, vÀrdebolag med tillvÀxt bolag och Ärets kursvinnare med Ärets kursförlorare, pÄ den svenska marknaden för Ären 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning Àn den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns pÄ den svenska marknaden.Metod: Vi har anvÀnt en kvantitativ studie och jÀmfört avkastningen mellan de bÄda grupperna. För att sedan se om vi finner nÄgon signifikant skillnad har ett T-test anvÀnts.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill sÀga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avlÀsas eller Àr obegripliga för lÀsaren, och undersökningens syfte Àr att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. KÀllmaterialet Àr Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att anvÀndandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende pÄ textens syfte. I opinionstexter Àr det vanligt förekommande med kulturreferenser som stÀrker skribentens förtroende.

Problem: Kvinnor har lÀnge varit underrepresenterade i styrelsesammansÀttningar runt om i vÀrlden. Sverige Àr ett land som frÀmjar likvÀrdighet och anses dÀrför vara ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste Ärtiondena, men trots detta Àr de svenska bolagsstyrelserna inte jÀmstÀllda. Ibland anvÀnds argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts mÄnga studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bÀttre lönsamhet Àn bolag med homogena styrelser.