SAMMANFATTNINGTitel: FöretagsförvĂ€rvSeminariedatum: 2009-07-03Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poĂ€ng, 15 ECTSFörfattare: Jesper BĂ€ckmark Filipsson AndrĂ© Henryson Handledare: Bengt KjellgrenFem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globaliseringSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka variabler som kan pĂ„verka budpremien vid ett förvĂ€rv. Denna studie ska ses frĂ„n en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvĂ€rv.Teori: Vi kommer att anvĂ€nda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvĂ€rv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjĂ€lpa att förklara och ge stöd Ă„t vĂ„ra resultat.Metod: I denna studie anvĂ€nds en kvantitativ metod dĂ€r vĂ„ra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men Ă€ven enklare statistiska prövningar. DĂ€r olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvĂ€rv har vi kommit fram till att mĂ„lföretagen Ă€r de stora vinnarna pĂ„ kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvantitativ undersökning av slumpmÀssigt valda bolag pÄ Stockholmsbörsen se om det gÄr att finna en ett mönster mellan avkastningen och nivÄn pÄ företagens q- vÀrde. UtifrÄn problemformuleringen har en undersökning gjorts pÄ en urvalspopulation som innefattar 50 observatoner per Är under 1993- 2003. Materialet analyserades sedan statistiskt och slutsatsen Àr att undersökningen kan visa att det inte finns nÄgot statisitiskt sÀkerhetsstÀllt samband mellan Tobins q och avkastning, under undersökningsperioden. Analyserna har utförts pÄ hela perioden om 11 Är , men Àven sambandet mÄnad för mÄnad har undersökts för att försÀkra att det inte finns nÄgra mÄnatliga anomalier..

Hedgefonder anses kunna generera positiv avkastning oavsett marknadsklimat pga. sina friare placeringsregler och möjlighet för förvaltarna att anvÀnda sig av flera olika derivatinstrument och finansiella tillgÄngar nÀr de konstruerar sin portfölj. Eventuell överavkastningen beror bl.a. pÄ att förvaltare av dessa fonder lyckas minska marknadsrisken som ett marknadsindex Àr exponerad mot. Resultatet för denna studie visar att de flesta undersökta hedgestrategier har lyckats generera högre avkastning Àn marknadsindex men inte lyckats prestera positiva resultat i samtliga av de undersökta delperioderna under en period som kÀnnetecknats av negativ utveckling pÄ flera globala marknader..

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av vÀrdepapper för att investera sina pengar och fÄ en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de vÀlja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lÀgre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadslÀge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster Àr trovÀrdig, och om deras mÄlsÀttning har uppnÄtts under Ätta Ärs period.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig frÄn de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet Àr att studera tvÄ olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive lÄg konjunktur lÀge.Metod: Studien Àr baserad pÄ forskningsstrategin kvantitativa metoden. SekundÀr data i form av historiska avkastningssiffror för ÄttaÄrsperiod Àr avhÀmtad.

En lagÀndring 2007 innebar att byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar fick nya förutsÀttningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat anvÀndande av differentierade insatser vid prissÀttningen av bostadsrÀtterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som pÄverkar byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningars kapitalstruktur. För att fÄ en djup förstÄelse om Àmnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansÄgs vara de som pÄverkade valet av kapitalstruktur. UtifrÄn dessa utformades en intervjuguide som anvÀndes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmÀstarbildade bostadsrÀttsföreningar.

Denna studie syftar till att undersöka den finansiella informationens eventuella inverkan pÄ onormal avkastning i samband med publika bud. I en eventstudie analyseras dÀrför företagsförvÀrv genomförda pÄ Stockholmsbörsen under tidsperioden 1990-01-01 till och med 2009-12-31. Den moderna portföljteorin, effektiva marknadshypotesen samt marknadsmodellen utgör den teoretiska grunden för den kvantitativa undersökningen. För att utvÀrdera huruvida förvÀrven varit vÀrdeskapande berÀknas onormal avkastning, kumulativ genomsnittlig onormal avkastning(CAAR) samt volymviktad kumulativ onormal (VW CAAR) för bud- samt mÄlbolag. Vidare presenteras tidigare forskning samt teorier kring företagsförvÀrv, vilka utgjort underlaget till hypoteserna i studien.FörvÀrven har delats in i tvÄ huvudgrupper baserat pÄ om finansiell prognostiserande information har delgetts marknaden i samband med förvÀrv eller inte.

SYFTE: Denna uppsats har som syfte att studera marknadens reaktion pÄ ett pressmeddelande angÄende ett VD-byte i ett företag pÄ den svenska marknaden. Vi har Àven som syfte att identifiera samband mellan resultatet av studien och tÀnkbara pÄverkande faktorer, sÄsom börsvÀrde pÄ företaget, antal Är pÄ VD-posten och tidigare kursutveckling. METOD: Denna uppsats har ett kvantitativt angreppssÀtt som bygger pÄ en eventstudie. Urvalet Àr baserat pÄ de företag noterade vid A-listan som har gjort ett ledningsbyte under Ären 1998-2001. Eventstudien Àr uppdelad i tvÄ delar.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding förhÄller sig pÄ den informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför nÄgot nytt pÄ denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebÀr att investera i equity crowdfunding och Àven eventuella förvÀntningar pÄ utfallet av det investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity crowdfunding som en ny form av karaktÀr pÄ den informella riskkapitalmarknaden, dÀr premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig frÄn tidigare investerarkategorier. Genom att se till existerande teorier och litteratur pÄ omrÄdet informellt riskkapital dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna pÄ den informella riskkapitalmarknadens kan karaktÀriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare, finansiella placerare, kompetensinvesterare och affÀrsÀnglar. För att kunna analysera motiven och förvÀntningarna pÄ investeringar i equity crowdfunding har teorier om risker och motivation anvÀnts.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder pÄ att produkten blivit en populÀr sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns fÄ studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform dÀr ett större perspektiv tas i beaktande gör Àmnet intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett livscykelperspektiv med utgÄngspunkt i (i) bransch- och rÄdgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus pÄ portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.Genomförande: Studien har genomförts med hjÀlp av att intervjua privatrÄdgivare, kapitalrÄdgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter pÄ storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har anvÀnts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gÀllande risk och avkastning i beaktande.Slutsats: Studien faststÀller att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte Àr de mest riskbenÀgna. Studien visar att det frÀmst Àr kredit- och marknadsrisken som Àr kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som lÄg.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger pĂ„ att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till nĂ„gra fĂ„ personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring Ă€r och hur kĂ€nslorsponsen frĂ„n dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vĂ„r studie anvĂ€nde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestĂ„nde av filmlkipp, som haft stor framgĂ„ng pĂ„ Internet.

Abstrakt Denna studie undersöker RSI indikatorn, och dennas förmÄga att skapa en bÀttre avkastning Àn en Buy and Hold strategi. Studien har baserats pÄ 27 olika aktier noterade pÄ OMX Stockholm 30, 2006-12-29, under en tidsperiod om 7 Är, 2000-01-03 till 2006-12-29. Genom att berÀkna medelvÀrdet per 14 dagar för kursuppgÄngar respektive kursnedgÄngar har 14 dagars RSI berÀknats. DÀrefter har köp- respektive sÀljsignaler berÀknats genom om-funktioner i Excel. RSI strategin innebÀr att position tas pÄ första köpsignal och sÀljs pÄ nÀstkommande sÀljsignal under tidsperioden.

FrÄn och med Är 1 januari 2005 tillÀmpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt vÀrde.Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur införandet av IAS 40 har pÄverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags Ärsredovisningar frÄn Är 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak pÄ standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt vÀrderingsmetoder.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..