Denna studie jÀmför hur Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Fama-French trefaktorsmodell förklarar och förutspÄr avkastning pÄ en global aktiemarknad. CAPM utgÄr ifrÄn att investerarna förvÀntar sig en riskfri rÀnta adderat marknadspremien multiplicerat med företagens exponering mot marknaden. Fama-Frenchs Àr en utvidgning av CAPM modellen, dÀr företagens storlek och book-to-market-vÀrde lÀggs till som förklarande variabler för avkastning. Genom regressionsmodeller och prediktioner för portföljer indelade i storlek och book-to-market jÀmförs modellerna. Fama-French tycks vara genomgÄende bÀttre pÄ att förklara och förutspÄ avkastning under perioden 1990m07-2013m02 för samtliga portföljer, förutom portföljen för stora företag med medelhögt book-to-market vÀrde.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka dÄ det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehÄller ett urval pÄ 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har anvÀnts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och tvÄ olika rÀntefonder. UtifrÄn historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Bakgrund: Runt omkring oss i samhÀllet finns det organisationer av olika slag. De organisationer som pÄverkar oss mest i vÄrt dagliga liv Àr dock troligen de kommersiella. För sÄdana organisationer utgör Àgarna en stark intressentgrupp dÄ de tillför kapital till verksamheten och för detta krÀver ersÀttning i form av avkastning. För mÄnga kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav pÄ organisationen och dess verksamhet, till exempel mÄste industrier investera i reningsanlÀggningar för att inte slÀppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst tvÄ olika mÄldimensioner.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populÀr styrmodell inom bÄde den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat anvÀnda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer Àn de ekonomiska mÄtten. Enligt upphovsmÀnnen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gÄtt frÄn att vara ett mÀtsystem till att pÄ senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvÀrdera hur socialtjÀnsten inom UmeÄ kommun anvÀnder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. SocialtjÀnsten Àr en icke vinstdrivande verksamhet som stÄr inför ett ökat tryck att prestera vÀl bÄde idag och i framtiden.

En kvantitativ studie av incitament och avkastning pÄ 338 aktie- och 33 hedgefonder med sÀte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal fonder i fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lÀgre avkastning, fler fonder i fondbolaget resulterar Àven det i lÀgre avkastning för fonden Àn för motsvarande i ett fondbolag med fÀrre antal fonder. VÄr variabel prestationsbaserad lön resulterar i lÀgre risk för fonden och vÄr variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrÄn vÄra resultat fastslÄ att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska fonder har en avgörande roll. DÀremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men dÄ de inte Àr entydiga gÄr det inte att generalisera sambandet..

Denna litteraturstudie fokuserar pĂ„ Enterprise Architecture (EA), dess definitioner och underliggande ramverk. Vi har valt att göra en litteraturstudie dĂ„ access till företag med information kring EA ansĂ„gs vara svĂ„r och utesluter dĂ€rför intervjuer och andra direkta tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€tt dĂ„ vi upptĂ€ckte att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag pĂ„ vettig information. Zifa konferensen Ă€r en internationell EA-konsult konferens som föresprĂ„kar konsulter och sĂ€ljtekniker istĂ€llet för att fokusera pĂ„ grundvĂ€rdena av EA. Detta föreslĂ„r att ett objektivt resultat bara kunde erhĂ„llas genom en litteraturstudie. Ännu en anledning bakom valet av studie Ă€r att EA Ă€r en grundlĂ€ggande process pĂ„ detaljnivĂ„, denna inkluderar basala saker sĂ„ som inköps-/försĂ€ljningspriser.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om AP7 uppfyller sitt mÄl att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparareMetod: Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjÀlp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jÀmföras mot varandra.Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger nÄgot under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till bÄde PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna Är 2013. AP7 har presterat en sÀmre riskjusterad avkastning Àn SIXRX och en bÀttre riskjusterad avkastning Àn en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden..

Den hÀr studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar pÄ i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i Ärsredovisningar frÄn Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea frÄn Ären 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

För en investerare finns flera olika typer av investeringar att vÀlja mellan dÀr tvÄ av dessa Àr investmentbolag samt aktiefonder. Avkastningen för de bÄda alternativen bör avspegla risken vilken respektive investering besitter.Denna uppsats undersöker vilket investeringsalternativ, svenska investmentbolag eller svenska aktiefonder, som ger bÀst avkastning i relation till risken för investeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns nÄgon skillnad i risk och avkastning mellan svenska börsnoterade investmentbolag och svenska aktiefonder samt vilket av dessa tvÄ alternativ som genererar högst avkastning i förhÄllande till risken.Uppsatsen har valt att avgrÀnsas till 16 stycken Sverigefonder samt 4 stycken svenska investmentbolag under perioden 1999.01.01 ? 2008.12.31. De data som anvÀnts i uppsatsen Àr frÀmst kvantitativ i form av sekundÀrdata, men Àven kvalitativ i form av en intervju.

SYFTESyftet med uppsatsen Àr att analysera Svenska hedgefonders historiska avkastning betrÀffande riskjusterad avkastning och korrelation mot marknaden. Vidare studeras dessa faktorer ur ett investerarperspektiv för att undersöka huruvida Svenska hedgefonder fyller ett syfte som komplement i en marknadsportfölj. METOD Uppsatsen anvÀnder sig till största del av kvantitativ data som insamlas med hjÀlp av relevanta teorier. Kvalitativ data sÄsom intervjumaterial Àr ett komplement till de kvantitativa data och leder sÄ smÄningom till ett större djup i analysdelen. Undersökningen gÀllande den historiska avkastningen för Svenska hedgefonder Àr uppdelad i tre olika tidsperioder.

Syftet med denna rapport var att ta reda pÄ om det fanns en vÀrdepremie pÄ den svenska marknaden. DÀrmed var avsikten att verifiera huruvida framtida avkastning baserad pÄ fundamentala vÀrden, sÄsom den förvÀntade lÄngsiktiga utdelningstillvÀxten och det förvÀntade utdelning/pris förhÄllandet, gav högre precision pÄ vÀrdepremien Àn framtida avkastning baserad pÄ realiserad avkastning. Ytterligare jÀmfördes resultatet med vad som hade uppnÄtts i en liknande studie pÄ den amerikanska marknaden. En kvantitativ metod baserad pÄ sekundÀr data anvÀndes i denna undersökning. 30 aktier noterade pÄ den svenska A-listan och den svenska O-listan mellan 1993 och 2002 valdes ut.

Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

 InledningDagens affÀrsvÀrld genomgÄr en stor omvandling, dÀr fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktÀriseras istÀllet av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utstrÀckning tjÀnster Àn fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, sÀrskilt i kunskapsföretag. UtifrÄn det hÀr anservi att det Àr intressant att diskutera Àmnet intellektuellt kapital.ProblemformuleringVad innebÀr begreppet intellektuellt kapital?SyfteVi vill i vÄr uppsats skapa mer förstÄelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet Àr attgöra en teoretiskt orienterad uppsats dÀr vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapslÀget.MetodI vÄr uppsats har vi utgÄtt frÄn den kvalitativa undersökningsmetoden, dÄ vi vill fÄ en djupareförstÄelse kring det intellektuella kapitalet.

Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.

PÄ bara nÄgra decennier har kravet pÄ utbildning vuxit markant och dÀrmed ocksÄ antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig pÄ universitetsnivÄ och i vilken utstrÀckning det finns skillnader för mÀn respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. DÀrefter har en jÀmförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvÀrden. Livsinkomsten har rÀknats fram genom att subtrahera nuvÀrdet av alternativkostnaderna frÄn nuvÀrdet av livsinkomsterna.