Titel: Fondförvaltare som Àgare - en undersökning om fondförvaltares syn pÄ sin Àgarroll ochsitt Àgaransvar.Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella Àgarna fört en passiv Àgarroll i de företag somde har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmÀnhetens krav pÄ aktivt Àgande ökat i taktmed att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella Àgarnarepresenterar fondbolagen en intressant grupp pÄ kapitalmarknaden dÄ de förvaltar en storandel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala Àgandet ibolag noterade pÄ svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi harfondbolagen upprÀttat en Àgarpolicy.

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om forskningen som pÄvisar detta samband Àven stöds gÀllande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. StÀmmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) pÄvisar större volatilitet i Eget kapital Àn bolag som anvÀnder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta Àr den grundlÀggande problemstÀllningen i uppsatsen.Metod: För att svara pÄ syftet anvÀnder vi oss av bolagens Ärsredovisningar dÀr vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen vÀljer och volatilitet i total Eget kapital mellan Ären 2006-2011.

Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital.

I det hÀr arbetet har multipel linjÀr regression tillÀmpats för att analysera hur olika finansiella signaler pÄverkar marknadsjusterad avkastning. Analysen baserades pÄ en observerad datamÀngd hÀmtad ur Ärsredovisningar och aktiekurser frÄn Ären 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot aktiers framtida marknasjusterade avkastning och mot fjolÄrets marknadsjusterade avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affÀrsÄr, marknadsvÀrde samt verksamhetsomrÄde.OLS-regressioner har tillÀmpats för att analysera modellerna, vilka dÀrefter successivt har reducerats med hjÀlp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har Àven Bootstrap-metoden tillÀmpats.

I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om fusioner och förvÀrv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan Är 1990 och Är 2005 har skapat nÄgot vÀrde för det köpande företagets aktieÀgare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en eventstudie gjorts, dÀr det köpande företagets faktiska avkastning tre Är efter transaktionstillfÀllet har jÀmförts med en berÀknad förvÀntad avkastning utifrÄn Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder pÄ att fusioner och förvÀrv faktiskt har skapat vÀrde för det köpande företagets aktieÀgare pÄ lÄng sikt, men detta kan inte faststÀllas statistiskt. .

Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.

Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförÀndringar för företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, dÄ företag inom samma bransch som de sjÀlva meddelar om en ovÀntad förÀndring i framtida utdelning. Utifall det inte gÄr att dra nÄgra generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort sÄ ska det undersökas ifall det finns sÀrskilda branscher dÀr denna form av spridningseffekt Àger rum. Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall onormal avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens avkastning ifrÄn avkastningen för aktien. Som marknadsavkastning har AffÀrsvÀrldens Generalindex anvÀnts.

Syftet med denna uppsats Àr att testa olika tradingmodeller inom valutahandel, byggda pÄ tekniska indikatorer, för att undersöka om man kan nÄ en positiv avkastning.Undersökningen omfattar 24 olika modeller, byggda pÄ fyra olika tekniska indikatorer och med tre olika money management strategier. Modellerna testas pÄ fem olika valutapar under tre mÄnaders tid. Slutsatsen Àr att det gÄr att nÄ positiv avkastning och Àven positiv överavkastning med automatiska tradingmodeller om rÀtt indikatorer och money management strategier anvÀnds. Modellernas avkastning Àr mer kÀnsliga för valet av money management strategi Àn för valet av vilka tekniska indikatorer och parametervÀrden som ska anvÀndas..

I dagens globaliserade samhÀlle Àr det enkelt att placera sitt kapital pÄ olika marknader. Dock kan det innebÀra bÄde risker och möjligheter för investeraren. Vilket betyder att det satsade kapitalet antingen kan bli en lönsam investering eller gÄ förlorat. Bör hÀnsyn tas till landsrisker pÄ aktiemarknaden för att kunna bedöma investeringens lönsamhet?Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilken betydelse landsrisker har för avkastningen i industri- respektive tillvÀxtlÀnder.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Problem: AnvÀnder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka Äterta förlorad avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förÀndring i riskjusteringen? Finns det nÄgra faktorer som har samband med riskjusteringen eller Àr fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur vÀl överensstÀmmer vÄra resultat med tidigare studier inom omrÄdet för vÄr undersökning? Syfte: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad i förÀndring av risknivÄ mellan de fonder som har lÀgre avkastning Àn medianen och de fonder som har högre avkastning Àn medianen. VÄrt delsyfte Àr att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av Äret för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av Äret; givet att en sÄdan förÀndring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom omrÄdet. Test av turneringshypotesen med hjÀlp av c2-metoden genomfördes pÄ 41 stycken svenska aktiefonder.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida avkastningar mellan etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder Àr likvÀrdiga. Vidare avser uppsatsen att klargöra hur etiska fonder definieras ur ett teoretiskt perspektiv med utgÄngspunkt i rÄdande forskning. Metod: Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och utfördes med hjÀlp av fonddata inhÀmtad frÄn respektive storbank och Morningstar. Det kvantitativa innehÄllet bestÄr av fondernas Ärliga avkastningar. Undersökningsperioden strÀcker sig frÄn december 2008 till december 2012. Teori: Beta, Sharpekvot och Modern Portföljteori. Slutsats: Studiens slutsats pÄvisar inga större skillnader mellan de etiska och de traditionella fonderna sett till avkastning. Den traditionella fondgruppen var den som hade marginellt bÀttre avkastning..

The main objective of this paper has been to construct a way to measure the level of social capital in a society. Based on a theory which describes the ideal society have I herein tried to find out to what extent the Swedish and Danish communities correspond to this model. The theoretical foundation consist of several different levels of analysis, and I have indeed found there to be consideral differences between the two nations on these different levels. The paper however conclude that these differences even out to add up to a Social Capital Index that is remarkably similar. A result which is to be interpreted as one nation being about as close to the ideal situation from a social capital point-of-view as the other..

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..