Att klimatet har blivit allt mer viktigt har inte undgÄtt nÄgon. Genom en bra cykelplanering kan en stad bli bÀttre pÄ det hÄllbara planet och pÄverka klimatet positivt. Hur ser cykelplaneringen ut i Uppsala? Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Uppsala har en bra cykelplanering och om kommunen lÀgger ner resurser pÄ detta samt vad lÄnecyklar bidrar med. TvÄ av Europas bÀsta cykelstÀder Àr Köpenhamn och Amsterdam, vad Àr det dessa gör som frÀmjar cykling? Cykelplanering anses av vissa som marginaliserat i jÀmförelse med andra fordons planering sÄsom bilplanering, samtidigt Àr cykeln av mÄnga inte betraktat som ett alternativt fÀrdmedel dÄ en del stÀder inte har investerat tillrÀckligt med resurser för att cyklister enkelt och sÀkert ska kunna ta sig runt i staden.

SYFTE - Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida uttalanden frÄn VÀrldshÀlsoorganisationen, gÀllande första hÀndelsen av att vildfÄgel, hönsfÄgel eller mÀnniska blivit smittad av H5N1-viruset i ett land, har bidragit till abnormala prisrörelser hos aktuellt lands noterade företag med hönsfÄgelrelaterad verksamhet.METOD - Undersökningen Àr en event-studie dÀr aktiekursers utveckling har undersökts vid informationshÀndelser rörande fÄgelinfluensan. För att estimera en jÀmförande normal avkastning har vi anvÀnt en kombinerad OLS- och ARMA-modellering.TEORETISKT PERSPEKTIV - Den effektiva marknadshypotesen Àr den grundlÀggande teorin som anvÀnts för att analysera insamlad empiri, som tillsammans med andra event-studier utgör det teoretiska ramverket.EMPIRI - 19 informationshÀndelsers pÄverkan pÄ aktiekurser har analyserats för att estimera normal och abnormal avkastning. Dessa 19 aktiekurser hÀrstammar frÄn 18 företag, belÀgna i sju lÀnder.SLUTSATSER - Undersökningens resultat tyder pÄ att undersökta företags aktiepriser inte pÄverkats nÀmnvÀrt av VÀrldshÀlsoorganisationens uttalande om att H5N1-viruset spritt sig till respektive företags land. Det finns dock ingen möjlighet att dra nÄgra statistiskt signifikanta slutsatser grundade pÄ undersökningen och dess analyserade empiri..

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar frÄn en internationell vÀnskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och sprÄkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnÄ externa överbryggande vÀrden begrÀnsas av svÄrigheter att nÄ ut till nÀrsamhÀllet och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

Bostadsmarknaden i Stockholms lÀn har varit föremÄl för diskussion lÀnge. Den frÀmsta anledningen Àr den stora uppgÄng i fastighetspriser som skett under de senaste 15 Ären. Huruvida denna uppgÄng Àr förankrad i fundamentala faktorer lÄter vi vara osagt dÄ denna uppsats inte syftar till att utreda en eventuell fastighetsbubbla, utan vilka faktorer som har och har haft en direkt pÄverkan pÄ fastighetspriserna under perioden för smÄhus. Finns det nÄgot mönster att avlÀsa? LÀmpar sig vissa kommuner bÀttre vid köp av ett permanent smÄhus Àn andra? Denna uppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som har haft störst pÄverkan pÄ smÄhuspriserna i Stockholms lÀn.SyfteGenom en korrekt tillÀmpning av pristeorin bör köparen kunna optimera sin fastighetsinvestering gÀllande smÄhus i lÀnet.

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgÄng till mer information om verksamheten Àn den vanliga investeraren. Ett exempel pÄ en sÄdan person Àr den verkstÀllande direktören. PÄ grund av den informationsasymmetri som uppstÄr har den verkstÀllande direktören bÀttre förutsÀttningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle sÄledes kunna generera överavkastningar med hjÀlp av denna information, vilket ifrÄgasÀtter den effektiva marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnÄ högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier dÀr den verkstÀllande direktören Àger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet Àr att utreda huruvida företag med en verkstÀllande direktör med ett högt aktieÀgande i det egna företaget Àven leder till att avkastningen pÄ aktiemarknaden Àr hög.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra effekter pÄ en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera Àr effekten pÄ flödet av mÀnniskor och kapital. VÄrt antagande Àr att ett köpcentrum pÄverkar en region utifrÄn ett funktionellt perspektiv. VÄrt antagande Àr att ett köpcentrum pÄverkar en region huvudsakligen utifrÄn sÄ stort upptagningsomrÄde som merparten av besökare, kunder och anstÀllda vid köpcentret bor inom. ForskningsfrÄgorna rörande effekten pÄ flödet av mÀnniskor fokuseras pÄ boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Bostadsmarknaden i Stockholms lÀn har varit föremÄl för diskussion lÀnge. Den frÀmsta anledningen Àr den stora uppgÄng i fastighetspriser som skett under de senaste 15 Ären. Huruvida denna uppgÄng Àr förankrad i fundamentala faktorer lÄter vi vara osagt dÄ denna uppsats inte syftar till att utreda en eventuell fastighetsbubbla, utan vilka faktorer som har och har haft en direkt pÄverkan pÄ fastighetspriserna under perioden för smÄhus. Finns det nÄgot mönster att avlÀsa? LÀmpar sig vissa kommuner bÀttre vid köp av ett permanent smÄhus Àn andra? Denna uppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som har haft störst pÄverkan pÄ smÄhuspriserna i Stockholms lÀn.SyfteGenom en korrekt tillÀmpning av pristeorin bör köparen kunna optimera sin fastighetsinvestering gÀllande smÄhus i lÀnet.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Denna uppsats behandlar smÄ och medelstora fastighetsföretags möjligheter att finansiera sigmed lÄnat kapital, till belÄningsgrader som ligger högre Àn de som de traditionella bankerna vill lÄna ut till. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga vilka finansieringsalternativ som finns pÄ den  svenska  kapitalmarknaden  för  smÄ  och  medelstora  fastighetsföretag  och  hur  dessa finansieringsalternativ kan utvecklas.Studien har en kvalitativ ansats. KartlÀggningen baseras dels pÄ sekundÀra kÀllor, och dels pÄ information  tillskansad  genom  intervjuer  med   personer   verksamma  inom   fastighets- finansiering, fastighetsÀgande eller inom akademin.Bland de alternativa finansieringsformerna pÄ kapitalmarknaden för denna typ av företag finns  frÀmst  mezzaninfinansiering  och  obligationsfinansiering.  Mezzaninfinansiering  Àr skulder som upptas med sÀmre sÀkerhetslÀge Àn normala banklÄn.   Obligationsfinansiering upptas  pÄ  kapitalmarknaden  genom  att  skulder  tas  upp  frÄn  aktörerna  pÄ  marknaden. SÀljarreverser,  tillÀggsköpeskilling,  banklÄn  med  hög  amorteringstakt  samt  kapital  frÄn medinvesterare  Àr  andra  former  av  alternativa  finansieringsformer  som  förekommer  pÄ marknaden, och som företag med framgÄng kan anvÀnda sig av i vissa situationer.EfterfrÄgan  av  alternativa  finansieringsformer  Àr  stor.  I  studien  menas  att  mezzanin- finansiering Àr den av de alternativa finansieringsformerna pÄ kapitalmarknaden som fungerar bÀst. Marknaden förvÀntas dock kunna utvecklas och det bedöms finnas plats för fler aktörer.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Företag pÄ NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens mÄlgrupp Àr företagen men syftet Àr att frÀmja investerares och aktieÀgares intressen. Det Àr sÄledes rimligt att stÀlla krav pÄ att Kodens regler Àr av hög kvalité utifrÄn deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angÄende styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mÀtt som rÀntabilitet pÄ totalt kapital. Sambanden anvÀnds sedan för att avgöra om reglerna i Koden Àr korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

Fondmarknaden har sett en stadig tillvÀxt under senare Är och likasÄ har Àven den totala förmögenheten pÄ den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar Àr exponerade mot sparande i fonder pÄ nÄgot sÀtt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. PÄ fondmarknaden finns det en stor mÀngd olika fonder, dÀr aktiefonder Àr den vanligaste typen. Med tanke pÄ det stora utbud som finns att vÀlja pÄ kan det vara svÄrt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har pÄvisats ha en negativ pÄverkan pÄ en fonds avkastning Àr fondens förmögenhet.

SammanfattningFlygmarknaden Àr en marknad som pÄ senare Är har genomgÄtt, och fortfarande genomgÄr, stora förÀndringar. FrÄn att ha varit monopolistiskt och hÄrt reglerad har den successivt luckrats upp. Detta har lett till ökad konkurrens, större osÀkerhet och minskad stabilitet. FörutsÀttningarna för ett flygbolag att kunna starta upp och bedriva sin verksamhet Àr hÄrda. För att kunna möta dessa svÄrigheter mÄste ett flygbolag lÀgga upp strategier som tar dessa i beaktande.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbÀttras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket pÄverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan fÄ pÄ de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav Àr nödvÀndigt för att banker skall ha tillrÀckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lÄgkonjunktur.