I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har lÄg studiemotivation. I vÄr studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsÀttningar för att se om det finns belÀgg för dessa uppfattningar. Metoden vi har anvÀnt oss av för att samla in material Àr intervjuer med lÀrare och personliga brev frÄn elever som besvarat frÄgor stÀllda av oss. Studien Àr gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lÀrares utsagor, utifrÄn Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att ta reda pÄ huruvida ett förvÀrv Àr ett lönsamt strategiskt beslut för företag eller ej. FöretagsförvÀrv förekommer frekvent idag och det finns mÄnga studier i Àmnet som lyfter fram mÀngden av misslyckade förvÀrv. Detta gjorde oss intresserade av hur det egentligen ser ut finansiellt för företag efter de gjort förvÀrv och om detta beslut gett företaget en högre lönsamhet. Vi försökte dÀrför ta reda pÄ om det finns nÄgot generellt utvecklingsmönster av lönsamheten efter företagsförvÀrv. För att komma fram till en slutsats gjordes en sammanstÀllning av tidigare forskning kring lönsamhetsutveckling vid företagsförvÀrv.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populÀra som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser pÄ ETF:er likstÀllda aktier (ur ett vÀrdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier pÄ den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvÀrde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgÄngspunkt frÄn Banz (1981) som visar pÄ samband mellan investeringar i smÄbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (Àn motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats pÄ portföljer sammansatta pÄ momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek pÄ kapitalvÀrde Àr avgörande för en ETFs avkastning.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.

Allt fler vÀljer att spara i aktieindexobligationer med dess lockelser om möjligheter till aktiemarknadens höga avkastning samt sÀkerheten hos rÀntemarknaden. Eftersom marknaden har vÀxt sÄ det knakar har fler varianter av aktieindexobligationer dykt upp, detta har stÀllt högre krav pÄ att investeraren verkligen vet vad denne investerar i. Ett behov har skapats för att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt kunna överblicka dessa sparformer, en rating med andra ord!.

SYFTE: Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att utnyttja marknadens osÀkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: MetodmÀssigt bygger vÄr studie pÄ sekundÀrdata, med fokus pÄ Ericssons historiska slutkurser pÄ aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lÀmpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar pÄ nÀstkommande Är. TEORI: Vi utgÄr frÄn tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

Question:"Does the market possess perfect information as the efficient market hypothesis says?""Is there any significant relationship between the abnormal stock return on the ex ? day and the dividend?" Purpose: The purpose of this study is to enlighten and find understanding about stock return versus dividend on the ex ? day and try to figure out if abnormal returns occur on the portfolio during dividends.Methodology:The study was based in a quantitative nature and was derived with an event study and a hypothesis testing. The authors investigated the thirty most traded shares on the Stockholm stock exchange during a period of five years (2005 ? 2009). They were analyzed during a total of nine days; the estimation window was set to sixty days.

Detta arbete presenterar en attitydundersökning dÀr elever frÄn en stad jÀmförs med eleverfrÄn landsbygd i frÄga om attityder till utbildning. Arbetet Àr en komparativattitydundersökning dÀr stad och landsbygd stÀlls mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror pÄ, utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori angÄende kapital och habitus.Metoden Àr kvantitativ och en enkÀt har anvÀnts för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla arbetets syfteoch frÄgestÀllningar. Totalt har 127 elever frÄn Ärskurs nio deltagit varav 67 Àr pojkar och 60Àr flickor. 36 elever kommer frÄn Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer frÄn Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap angÄende elevers attityder till skolgÄng,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig Ät i stad respektivelandsbygd.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Bakgrund: Alla företag utsÀtts för risk i nÄgon grad. Ett exempel Àr flygbranschen, vars intÀkter kan minska betydligt om kunderna inte lÀngre vill besöka ett resemÄl pga. att det skett nÄgot obehagligt i omrÄdet. Om företag, i sina Ärsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsÀtts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osÀkra. Investerarna kommer dÄ att krÀva en högre riskpremie, vilket förstÄs Àr negativt för företaget.

SammanfattningBehovet av kapital Àr vÀldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. SvÄrigheten att fÄ externt kapital uppstÄr oftast vid denna fas, dÄ kan nÀmligen en affÀrsÀngel bidra med kapital och vara till stor hjÀlp för företaget. AffÀrsÀngel Àr en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa Ànglar tillför ocksÄ affÀrsmÀssig kunskap till onoterade företag, dÀr de finner tillvÀxtpotential. För att ett företag skall kunna anvÀnda riskkapital som en finansieringskÀlla pÄ bÀsta sÀtt, mÄste de först uppfatta vad en affÀrsÀngel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, Àr att studera hur aktiva affÀrsÀnglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten frÄn ett ryttarperspektiv med fokus pÄ hur sporten utövas i dagens samhÀlle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha nÀr det kommer till att fortsÀtta tÀvla pÄ elitnivÄ. Detta har undersökts genom en jÀmförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare pÄ olika nivÄer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med mÄnga unga kvinnor pÄ hobbynivÄ och nÄgra fÄ mÀn inom ryttareliten. Varför Àr det sÄ var en av de tidiga funderingarna som fanns med nÀr denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrÄn Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen stÀllts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar pÄ fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhÀllet.Resultaten av studien visar att det skett en stor förÀndring inom ridsporten det senaste hundra Ären, att gÄ frÄn en manligt dominerad sport dÀr kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populÀr sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan dÀrför ses som huvudutövarna medan det Àr relativt fÄ mÀn som Àr aktiva inom ridsporten pÄ lÀgre nivÄer och trots detta sÄ Àr det pÄ elitnivÄ ungefÀr lika mÄnga mÀn som kvinnor.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om signaleffekten vid aktieÄterköp pÄverkar aktiekursen i form av en överavkastning i Sverige, pÄ samma sÀtt som forskningsartikeln av Hackethal och Zdantchouk (2006) visar har skett i Tyskland. Metod: En kvantitativ metod i form av en eventstudie har genomförts för att utreda om det finns en överavkastning i samband med Äterköp av aktier i Sverige. Vi utgick frÄn alla företag som gjort Äterköp mellan Ären 2000 och 2006, vilka var 102 stycken nÀr vÄr undersökning inleddes. Av dessa Äterstod endast 33 stycken, dÄ datamÀngden gÀllande de övriga företagen var otillrÀcklig. Marknadsmodellen anvÀndes för att fÄ fram den förvÀntade avkastningen dÀr parametrarna skattades genom regressioner.