Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en pÄvisbar onormal avkastning omkring det datum dÄ företagsledningen annonserar om utdelningsförÀndring. Studien syftar Àven till att analysera om det kan finnas nÄgon skillnad i onormal avkastning mellan de fall AffÀrsvÀrldens utdelningsprognoser stÀmmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns nÄgon onormal avkastning har en eventstudie genomförts. HÀndelsefönstret i eventstudien bestÄr av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala avkastningar Àr signifikanta har vi anvÀnt oss av hypotesprövning och t-test.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angÄende företagsförvÀrv för det förvÀrvande företagets aktieÀgare. Vidare jÀmför vi om avkastningen blir annorlunda beroende pÄ företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvÀrvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssÀtt med hjÀlp av en eventstudie. Data bestÄr av aktiekurser frÄn 34 bolag som jÀmförs med index. Eventfönstret som studeras Àr tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras pÄ bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits lÀnge men ökat under de senaste Ärtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ sÄ som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. PÄ Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. DÄ flertalet av dessa bolag profilerar sig pÄ ett liknande sÀtt kan det uppstÄ svÄrigheter att verkligen förstÄ vad som skiljer bolagen Ät och förstÄ vilken risk bolagen utsÀtter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster mÄste en analys ske pÄ nyckeltalsnivÄ och det gÄr inte att enbart rekommendera ett bolag utifrÄn en viss strategisk inriktning pÄ grund av att nyckeltalen kontinuerligt förÀndras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belÄning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.

Denna studie undersöker hur förvÀrvande företags lÄngsiktiga aktieavkastning pÄverkas av att förvÀrva andra företag. Vilket betalningsmedel som anvÀnds vid förvÀrvet och storleken pÄ det förvÀrvande företaget Àr faktorer vars inverkan pÄ avkastningen efter förvÀrv testas. I studiepopulationen ingÄr 20 förvÀrv som genomförts under Ären 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förvÀntad avkastning skattas med hjÀlp av Fama-Frenchs trefaktormodell. DÀrefter genomförs statistiska hypotestest som jÀmför förvÀntad avkastning med faktisk avkastning för den mÄnad som infaller tvÄ Är efter att förvÀrvet genomförts.

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm Àger sju av tio svenskar andelar i nÄgon fond och under fjÀrde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital Àr investerade i aktivt förvaltade fonder. MÄlet för aktivt förvaltade fonder Àr att slÄ index och genom detta ge en bÀttre avkastning Àn passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrÄgasÀtta om de aktivt förvaltade fonderna kan slÄ index. Men redan tidigare, faktiskt sÄ tidigt som 1960 talet har forskarvÀrlden pÄstÄtt att det inte gÄr att slÄ index under en lÀngre period genom aktiv förvaltning.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

SammanfattningDenna uppsats undersöker möjligheterna att bedöma en akties framtida risk och avkastning med hjÀlp av nyckeltalen soliditet och marknadstillvÀxt. För att göra detta undersöks företag noterade pÄ Stockholmsbörsen under perioden 2004-12-31 till 2006-06-30. Analysen görs med hjÀlp av linjÀr regression och visar att nyckeltalen inte har nÄgot signifikant samband med risk och avkastning med reservation för ett lÄgt men signifikant samband mellan marknadstillvÀxt och beta pÄ 5%-nivÄ..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsÀttning och marknadsvÀrde under perioden 2001 till 2005.Metod: Vi har anvÀnt oss av ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÄ vi studerat Ärsredovisningar och utifrÄn dessa försökt finna belÀgg för vÄrt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.Resultat/Slutsatser:Det Àr inte statistiskt sÀkerhetsstÀllt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen pÄ och om de ska rangordnas eller inte..

.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sambandet mellan Morningstars rating och framtida avkastning, samt om detta skiljer sig Ät i olika börsklimat.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ metod dÄ vi har samlat in sekundÀrdata frÄn dagstidningar och Internet. Den insamlade sekundÀrdatan kommer att ligga till grund för empirin dÄ vi testar sambanden mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr den effektiva marknadshypotesen och kapitalmarknadslinjen. Teorin grundas Àven pÄ tidigare studier av bland annat Morey (2003). Empiri: Med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS undersöker vi korrelationen mellan variablerna rating och avkastning, risk och avkastning samt rating och risk.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, dÀribland fonder med en global placeringsinriktning. TvÄ av dessa produkter Àr globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, sÄvÀl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa nÄgot mervÀrde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta pÄ vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jÀmförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jÀmförelse med globalfonder, tillfört nÄgot mervÀrde för den enskilde fondspararen utifrÄn parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger pÄ avkastningsdata frÄn Ätta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femÄrsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

I denna uppsats behandlas den finansiella produkten fond-i-fond. Fond-i-fonder placerar i underliggande fonder av olika art sÄsom aktiefonder och rÀntefonder. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra fond-i-fonder avseende variablerna avkastning, avgifter och risk samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler. I media har det förekommit artiklar om produkten vilka pÄstÄtt att fond-i-fonder belastar investeraren kostnader i tvÄ led, för de underliggande fonderna och fonden i sig. DÀrmed Àr det relevant att frÄga sig om en högre avgift motiveras av en högre avkastning? Uppsatsens första del bestÄr av en kvantitativ undersökning av fond-i-fonder pÄ den svenska marknaden.

PR appears to be an indistinct division and a complicated resource for companies to value. The current circumstances are negative to the credibility and reliability of PR. This study emphasizes how an application of return on investment contributes to a more strategic use of PR and increases the status and credibility for the division.We experience that measuring the economic value of PR is of great importance and of current interest with few prior studies made. The purpose of this study is to find out how a PR-agency and one of its clients relates to and works with evaluation of PR-activities and to which extent the economic contribution of the activity is measured.The foundation which the theoretical reference grounds on is theories of Delusions of PR and the use of benefit-cost analyzes, Stages and Levels for Evaluating Public Relations Programs, Marketing Return on Investment and PR Return on Investment. The theoretical reference serves as a base during the analyze of the study.The conclusion, based on the empirical body of information, is that an application of return on investment could contribute with a higher status and credibility for the PR-division.

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

Vad Àr avkastning? Trots att de flesta Àr bekanta med ordet Àr det ett svÄrdefinierat begrepp.Avkastning kan Àven definieras pÄ olika sÀtt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjÀlp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieÀgarna till del pÄ tvÄ sÀtt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i vÀrde. Ett snÀvt synsÀtt pÄ avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar vÀrdeökningen.Normalt tÀnker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens Àgare, och att denne Àr fri att förfoga över densamma.

MÄlet med en hedgefond Àr att i alla marknadslÀgen generera positiv avkastning vilket Àven brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder Àven kallade hedgestrategier som förvaltarna anvÀnder sig av för att uppnÄ detta mÄl. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka de olika investeringsstrategierna pÄ den nordiska marknaden med fokus pÄ överavkastning och riskjusterad avkastning. För att fÄ perspektiv pÄ hedgestrategiernas utveckling kommer de Àven jÀmföras med ett lÀmpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begrÀnsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillrÀckligt mycket data för att kunna anvÀnda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bÀttre snittavkastning Àn marknadsindex under den sammanlagda perioden.