Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida de bankers fondbolag vilka anvÀnt sig av derivatinstrument som komplement till traditionella placeringar har presterat bÀttre i termer av avkastning och risk Àn de bolag som inte anvÀnt derivatinstrument. Resultatet kommer sedan att sÀttas i relation till de resultat som tidigare studier inom omrÄdet presenterat Metod: Vi har arbetat utifrÄn en kvantitativ ansats, dÀr vi anvÀnt oss av sekundÀrdata. Vi har erhÄllit data frÄn Morningstar, OMX och Oslobörsen. Den data vi samlat in har bearbetats med hjÀlp av ett antal statistiska och ekonomiska mÄtt och modeller för att uppfylla vÄrt syfte. Teoretiska perspektiv: VÄr teori behandlar de olika fondklasser och derivat som ingÄr i studien.

Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.

I studien behandlas vÀrdeinvesteringsstrategier pÄ den svenska aktiemarknaden med utgÄngspunkt i Greenblatts (2006) Magic Formula Investing. Syftet med studien Àr att se om det Àr möjligt att effektivisera Magic Formula Investing med hjÀlp av fundamentala signaler som kan hjÀlpa till att prognostisera bolags framtida vinster och aktieavkastning och dÀrmed nÄ en högre onormal avkastning. FrÄn Piotroskis (2000) vetenskapligt beprövade investeringsmodell F_SCORE anvÀnds nyckeltal för att se om en effektivisering av Magic Formula Investing Àr möjlig. Studiens resultat visar att en utvecklad Magic Formula Investing med Piotroskis (2000) B/M och ACCRUAL kan hjÀlpa investerare att nÄ en ökad onormal avkastning med i genomsnitt 10 % per Är. Resultatet uppnÄr statistisk signifikans och dÀrmed dras slutsatsen att en effektivisering av Magic Formula Investing pÄ den svenska marknaden Àr möjlig.

Forskare har under de senaste decennierna försökt finna förklaringar kring den finansiella gÄta, kÀnd som the forward premium puzzel, som har visat sig pÄ valutamarknaden. Denna finansiella gÄta har skapats dÄ forskare sett statistiska avvikelserna frÄn det öppna rÀnteparitetet (UIP) pÄ valutamarknaden. UIP förutsÀtter att det inte ska finnas nÄgon skillnad i avkastning mellan att hÄlla kapital i olika valutor, vilket empiriskt har visat sig inte stÀmmer. Detta misslyckande har tagits som bevis för att valutamarknaden Àr ineffektiv och att valutaspekulerare kan erhÄlla en överavkastning. Syftet med studien har varit att genom ett lönsamhetstest, med SEK som grundvaluta, undersöka huruvida valutamarknaden har varit effektiv under Ären 1997-2012.Studien utgÄr frÄn en deduktiv forskningsansats dÀr den teoretiska grunden utgörs av den effektiva marknadshypotesen. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger pÄ uppgifter frÄn Datastream om valutors utveckling mellan Ären 1997-2012.VÄr regression visade pÄ att tio utav tolv valutapar Äterspeglade the forward premium puzzel.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illustrate and analyze the approach and parental involvement of a group of mothers in their children's schooling. Also their reflections on parental involvement will be highlighted and what the parents experience as obstacles in their involvement.Method: I conducted six semi structured interviews for my research. I chose to interview six mothers who have a child in the sixth grade. I chose specifically the sixth grade because the mothers will have had quite a few contacts with the school at this point. I also chose not to reveal their ethnicity because they cannot represent a whole ethnic group anyway.Result: The result of my interviews show that the parents have different approaches when it comes to parental involvement.

Med denna uppsats har jag haft för avsikt att försöka besvara följande frÄgor, som jag tycker Àr relevanta för investerare inom fondsparande.Finns det ett samband mellan en aktiefondkategoris avkastnning och dess placeringsinriktning?Vad kan pÄverka skillnaderna i avkastningen mellan aktiefondkategorier med olika placeringsinriktningar?.

Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lÄgt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att lÀnderna kommer att successivt sÀnka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebÀra en vÀlfÀrdsförlust för alla lÀnder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta lÀnderna höjt kapitalskatten, Àven de som hade en relativt högskatt frÄn början.

UppsatsenssyfteÀrattundersökahuraktiekursenutvecklasiföretagnoteradepÄStockholmsbörsensomannonserarnyemissionberoendepÄvadmotivetbakomnyemissionenÀr.StudienÀrkvantitativochbyggerpÄeneventstudieavsammanlagt117nyemissionergenomfördapÄstockholmsbörsenunderperioden2004-­?2010.Denstuderadeperioden(eventfönstret)uppgÄrtill5dagarinnanoch5dagarefterdendagdÄnyemissionenochdessvillkorannonseradestillmarknaden(eventdagen).Indelninghargjortsefternyemissionensmotiv;lösalÄn,finansieraförvÀrvelleranskaffningavrörelsekapital.DenkumulativagenomsnittligaabnormalaavkastningenundereventfönstretuppgÄrtill-­?6,70procentförsamtliganyemissioner.Uppdelatefternyemissionsmotivetuppgickdenabnormalaavkastningentill-­?12,07procentvidlösenavlÄnsommotiv,-­?7,18procentförförvÀrvsamt-­?5,05procentvidrörelsekapital.Sommestfalleraktiekursenmedigenomsnitt9,21procentpÄendagochdÄavsesdagendÄnyemissionermedsyfteattlösalÄnannonseras.ResultatetÀrsignifikantförsamtliganyemissionermenejnÀrdeolikagruppernastÀllsmotvarandra.LösenavlÄnÀrdetmotivsomgenererarmestnegativabnormalavkastning,följtavfinansieringavförvÀrvochanskaffningavrörelsekapital.ResultatetkanhapÄverkatsavrelativtfÄobservationerivissagrupper..

Vi tillÀmpar en kvantitativ tvÀrsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter pÄverkar bolagens kostnad för rÀntebÀrande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hÀvdar att informationskvalitet ? det vill sÀga osÀkerheten i vÀrderingsestimat för en underliggande tillgÄng ? medför en informationsasymmetri för lÄngivare, vars prissatta osÀkerhet pÄverkar bolagens kostnader för rÀntebÀrande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare pÄ antagandet genom att studera noterade europeiska affÀrsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillÀmpas för att mer specifikt adressera de största affÀrsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

I vÄr uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgÄngsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare anvÀnder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att pÄ sÄ sÀtt generera en högre avkastning Àn den som fÄs genom att endast tillÀmpa strategisk tillgÄngsallokering. Detta gör vi genom att titta pÄ de lineÀra sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. VÄra resultat pekar pÄ att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. VÄrt resultat kan dock vara en produkt av svÄrigheten att finna ett komplett datamaterial över en lÀngre tidsperiod.

Att investera rÀtt Àr en frÄga som bekymrat de flesta nÄgon gÄng i livet. NÀr, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen pÄ det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet pÄ aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken pÄ den ökade aktiviteten pÄ aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rÄdgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. MÄnga av dessa nÄr allmÀnheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och sÀljrekommendationer av aktier.

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus pÄ humankapital, i sex företag. Vidare Àmnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn pÄ humankapital. Metod: Vi har anvÀnt oss av ett induktivt arbetssÀtt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi anvÀnt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

Den första januari Är 1999 upprÀttades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmÀnna pensionen. En del av den allmÀnna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmÀnna pensionen Àr ett fonderat system dÀr pensionsspararen sjÀlv kan vÀlja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att vÀlja bland till sin premiepension.

Det Intellektuella kapitalet (IC) Ă€r en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsomrĂ„det och bestĂ„r av ett företags human- och strukturkapital, Ă€ven kallat immateriella tillgĂ„ngar. Genombrottet kring IC kom 1995 dĂ„ Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gĂ„ngen i vĂ€rlden redovisade IC som ett tillĂ€gg i sin Ă„rsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nĂ„s ut till samhĂ€llet via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill sĂ€ga en relativt övergĂ„ende innovation. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmĂ€n svensk press.