Under perioder då ett företag ökar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att använda sig utav extra utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka även benämns som special samt bonusutdelning, har dock effekten av att kunna påverka både värdering och avkastning. Men vilka är egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i sådana fall inte vara liknande de från en ordinarie utdelning? Syftet med den här studien var att analysera vilka reaktioner som extra utdelningar skapar på aktiemarknaden, i relation till ordinarie utdelningar.

I den ha?r uppsatsen analyseras avkastningen pa? bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity-firmor pa? den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien underso?ker huruvida bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt bo?rsintroduktioner som genomfo?rts av icke Private Equity, sammanlagt 97 bo?rsintroduktioner. Ba?da urvalsgrupperna relateras gentemot ja?mfo?relseindex i form av kontrollfirmor pa? kort och la?ng sikt.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk.Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap. Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen.Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats..

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande motiven till varför våra fallföretag: Hjärt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella kapital. Vidare ämnar vi studera i vilken utsträckning fallföretagens motiv stämmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primära motivet i teorin till att redovisa intellektuellt kapital, som ett informationsverktyg till kapitalmarknaden, har återfunnits hos två av våra fallföretag. Däremot har responsen från denna uteblivit. Istället har samtliga fallföretag hittat ett alternativt användningsområde, i form av ett marknadsföringsinstrument.

Jämfört med andra branscher har fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i två av hypoteserna.

Finansiella rapporter står till grund för olika användare för att underlätta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sälj beslut. IASB som är internationella standardsättare, är de som upprättar standarder kring hur redovisningen ska ske världen över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna är utförda på samma sätt så tolkas de olika av olika användare, det vill säga olika redovisningsmått ger olika värderelevans beroende på redovisnings intressenter.Syftet med denna studie är att ta reda på vilket redovisningsmått som är mest värderelevant i den  svenska aktiemarknaden. Redovisningsmåtten som undersöks i denna studie är bokfört värde på eget kapital samt årets resultat i jämförelse med marknadsvärde på eget kapital. Studien avgränsas till att undersöka börsnoterade företag på Large Cap.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

I denna uppsats har förhållandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillväxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero på kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

År 2005 fick en ny redovisningsstandard, IAS 40 sitt genomslag. IAS 40 innebar en förändring i hur bolag redovisar sina tillgångar. För svenska börsnoterade fastighetsbolag innebar förändringen att värdering av tillgångar numera sker till verkligt värde mot att tidigare ha skett till anskaffningsvärde. Tidigare studier har undersökt huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvärde i svenska börsnoterade fastighetsbolag innan IAS 40. Vi undersöker huruvida det finns en positiv korrelation mellan bokfört eget kapital och börsvärde efter förändringen.