Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster.

En kvantitativ studie av incitament och avkastning på 338 aktie- och 33 hedgefonder med säte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal fonder i fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lägre avkastning, fler fonder i fondbolaget resulterar även det i lägre avkastning för fonden än för motsvarande i ett fondbolag med färre antal fonder. Vår variabel prestationsbaserad lön resulterar i lägre risk för fonden och vår variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrån våra resultat fastslå att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska fonder har en avgörande roll. Däremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men då de inte är entydiga går det inte att generalisera sambandet..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparareMetod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra.Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden..

Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vår undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring ämnet och även gjort 10 intervjuer med utbildade lärare i grundskolans tidigare år 1-3. En slutsats vi kan dra utifrån vår studie är att fenomenet eget arbete är tvetydigt och att betydelsen varierar beroende på vem man frågar och i vilket sammanhang. Något som blev tydlig i vårt resultat var också att målen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolämnet svenska. En annan slutsats som framkommit är att utvärderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lärare som intervjuats och att flera av dem inte utvärderar alls.

För en investerare finns flera olika typer av investeringar att välja mellan där två av dessa är investmentbolag samt aktiefonder. Avkastningen för de båda alternativen bör avspegla risken vilken respektive investering besitter.Denna uppsats undersöker vilket investeringsalternativ, svenska investmentbolag eller svenska aktiefonder, som ger bäst avkastning i relation till risken för investeringen. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon skillnad i risk och avkastning mellan svenska börsnoterade investmentbolag och svenska aktiefonder samt vilket av dessa två alternativ som genererar högst avkastning i förhållande till risken.Uppsatsen har valt att avgränsas till 16 stycken Sverigefonder samt 4 stycken svenska investmentbolag under perioden 1999.01.01 ? 2008.12.31. De data som använts i uppsatsen är främst kvantitativ i form av sekundärdata, men även kvalitativ i form av en intervju.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre.

SYFTESyftet med uppsatsen är att analysera Svenska hedgefonders historiska avkastning beträffande riskjusterad avkastning och korrelation mot marknaden. Vidare studeras dessa faktorer ur ett investerarperspektiv för att undersöka huruvida Svenska hedgefonder fyller ett syfte som komplement i en marknadsportfölj. METOD Uppsatsen använder sig till största del av kvantitativ data som insamlas med hjälp av relevanta teorier. Kvalitativ data såsom intervjumaterial är ett komplement till de kvantitativa data och leder så småningom till ett större djup i analysdelen. Undersökningen gällande den historiska avkastningen för Svenska hedgefonder är uppdelad i tre olika tidsperioder.

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000.Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall?Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet.

Syftet med denna rapport var att ta reda på om det fanns en värdepremie på den svenska marknaden. Därmed var avsikten att verifiera huruvida framtida avkastning baserad på fundamentala värden, såsom den förväntade långsiktiga utdelningstillväxten och det förväntade utdelning/pris förhållandet, gav högre precision på värdepremien än framtida avkastning baserad på realiserad avkastning. Ytterligare jämfördes resultatet med vad som hade uppnåtts i en liknande studie på den amerikanska marknaden. En kvantitativ metod baserad på sekundär data användes i denna undersökning. 30 aktier noterade på den svenska A-listan och den svenska O-listan mellan 1993 och 2002 valdes ut.

Intellektuellt kapital anses av ma?nga vara en av de sto?rsta drivande faktorerna till fo?retags framga?ng och i litteraturen va?rderas den ofta som skillnaden mellan ett fo?retags marknadsva?rde och dess bokfo?rda va?rde. Market-to-book ratio a?r det relativa ma?ttet som beskriver denna skillnad och go?r det mo?jligt att ja?mfo?ra detta va?rde med andra fo?retag. Ma?let med denna uppsats a?r att underso?ka hur fo?retag redogo?r fo?r sitt intellektuella kapital och utreda hur detta reflekteras i fo?retags market-to-book ratio.

Bakgrund och problem: Årligen skänker svenskarna miljardbelopp till olikabiståndsorganisationer. För dessa organisationer är det därför av stor vikt att i sin redovisningtydliggöra förbrukning och förvaltning av de insamlade medlen. Från och med den förstajanuari 2001 ska ideella föreningar följa Bokföringslagen och därmed ocksåÅrsredovisningslagen, som från början utformats och anpassats till vinstdrivande företag.Följande frågeställningar har därför formulerats: På vilket sätt och med vilken tydlighetredovisar biståndsorganisationer hur de använt och planerar att använda sina insamlademedel? Hur redovisas begreppen resultat och eget kapital?Syfte: Studiens syfte är att ur ett givarperspektiv beskriva hur och med vilken tydlighetbiståndsorganisationer redovisar användningen av insamlade medel, samt att förklara hurbegreppen resultat och eget kapital redovisas.Avgränsningar: Studiens problemställning avgränsas genom att endast redovisningen för år2005 är föremål för undersökningen. Problemställningen undersöks således inte ur ett längretidsperspektiv.Metod: En deskriptiv utgångspunkt används, då olika biståndsorganisationers sätt att redovisabeskrivs.

 InledningDagens affärsvärld genomgår en stor omvandling, där fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktäriseras istället av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utsträckning tjänster än fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, särskilt i kunskapsföretag. Utifrån det här anservi att det är intressant att diskutera ämnet intellektuellt kapital.ProblemformuleringVad innebär begreppet intellektuellt kapital?SyfteVi vill i vår uppsats skapa mer förståelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet är attgöra en teoretiskt orienterad uppsats där vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapsläget.MetodI vår uppsats har vi utgått från den kvalitativa undersökningsmetoden, då vi vill få en djupareförståelse kring det intellektuella kapitalet.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.