Sökresultat:
5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 9 av 334
Redovisningens vÀrderelevans : i nordiska fastighetsföretag under Ären 2004 - 2010
Sammanfattning NivĂ„: C-uppsats i företagsekonomiDatum: 2015, februariFörfattare: Alexander Lindberg och Per NybergHandledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingTitel: Redovisningens vĂ€rderelevans i nordiska fastighetsföretag under Ă„ren 2004-2010Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade pĂ„ förhĂ„llandet mellan börsvĂ€rdet och eget kapital för att dĂ€rigenom fĂ„ svar pĂ„ hur vĂ€rderelevant den nya redovisningen Ă€r. Studien Ă€mnar förklara vilka effekter som kan uppstĂ„ till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ămnet Ă€r intressant att diskutera dĂ„ dessa förĂ€ndringar fortfarande Ă€r aktuella.Metod: Uppsatsens problemomrĂ„de har angripits genom tillĂ€mpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgĂ„ngspunkt i mainstream redovisningsforskning. DĂ€r empirin bestĂ„r av insamling av primĂ€r och sekundĂ€rkĂ€llor. Historiska aktiekurser, valutakurser och Ă„rsrapporter har utgjort primĂ€rkĂ€llorna medan tidigare forskning utgjort sekundĂ€r kĂ€llor.Resultat och slutsats: Resultaten indikerar pĂ„ att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhĂ„llandet mellan företagens börsvĂ€rde och det egna kapitalet.
Vilka effekter fÄr IFRS 2 pÄ resultat och eget kapital 2004? : Leder IFRS 2 till ett minskat anvÀndande av aktierelaterade ersÀttningar?
Bakgrund: Den första januari 2005 övergÄr Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersÀttningar och innebÀr att dessa ersÀttningar skall redovisas som en kostnad i resultatrÀkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jÀmförelse Är i redovisningen varför IFRS 2 Àven fÄr effekter pÄ 2004 Ärs redovisning.Syfte: KartlÀgga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 pÄ 2004 Ärs resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersÀttningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer Àven att undersöka hur utvalda företags instÀllning till aktierelaterade ersÀttningsprogram har pÄverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktÀr genomförts för att studera samtliga företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktÀr har Àven genomförts pÄ tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen pÄverkas ekonomiskt av IFRS 2.
Ăr utbildning lönsamt? : En komparativ studie mellan mĂ€n och kvinnors avkastning pĂ„ vidareutbildning
PÄ bara nÄgra decennier har kravet pÄ utbildning vuxit markant och dÀrmed ocksÄ antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig pÄ universitetsnivÄ och i vilken utstrÀckning det finns skillnader för mÀn respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. DÀrefter har en jÀmförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvÀrden. Livsinkomsten har rÀknats fram genom att subtrahera nuvÀrdet av alternativkostnaderna frÄn nuvÀrdet av livsinkomsterna.
VĂ€rderelevans i svenska fastighetsbolags redovisning : En repetitiv studie av Bengt Bengtssons forskning
Titel: VÀrderelevans i svenska fastighetsbolag ? en repetitiv studie av Bengt Bengtssons forskningNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiSyfte: Syftet med detta examensarbete Àr att utföra en repetitiv studie av Bengt Bengtssons doktorsavhandling ?Redovisningens vÀrderelevans i svenska fastighetsbolag före och efter införandet av IAS 40?. Bengtssons forskning slutar i mars 2007 och dÄ tar denna studie avstamp för att undersöka vidare om samma slutsatser kan dras under perioden april 2007 fram till mars 2013. Detta görs med anledning av att den svenska konjunkturen har befunnits i en lÄgkonjunktur under större delen av denna period och gör det Àven idag. Ingen tidigare studie har undersökt detta samband pÄ den svenska fastighetsmarknaden.
SĂ€kerhetskapital En del av det Intellektuella Kapitalet
Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital.
Fundamentala analysens möjligheter att skilja pÄ vinnare och förlorare pÄ aktiemarknaden.
I det hÀr arbetet har multipel linjÀr regression tillÀmpats för att analysera hur olika finansiella signaler pÄverkar marknadsjusterad avkastning. Analysen baserades pÄ en observerad datamÀngd hÀmtad ur Ärsredovisningar och aktiekurser frÄn Ären 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot aktiers framtida marknasjusterade avkastning och mot fjolÄrets marknadsjusterade avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affÀrsÄr, marknadsvÀrde samt verksamhetsomrÄde.OLS-regressioner har tillÀmpats för att analysera modellerna, vilka dÀrefter successivt har reducerats med hjÀlp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har Àven Bootstrap-metoden tillÀmpats.
Kreditgivares bedömning av kunskapsföretag och dess
intellektuella kapital: fallstudier av fyra traditionella
banker
I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.
Fusioner och förvĂ€rv ? bra eller dĂ„ligt ur aktieĂ€garens perspektiv? : En jĂ€mförelse av det köpande företagets faktiska och förvĂ€ntade avkastningÂ
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om fusioner och förvÀrv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan Är 1990 och Är 2005 har skapat nÄgot vÀrde för det köpande företagets aktieÀgare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en eventstudie gjorts, dÀr det köpande företagets faktiska avkastning tre Är efter transaktionstillfÀllet har jÀmförts med en berÀknad förvÀntad avkastning utifrÄn Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder pÄ att fusioner och förvÀrv faktiskt har skapat vÀrde för det köpande företagets aktieÀgare pÄ lÄng sikt, men detta kan inte faststÀllas statistiskt. .
Individuellt pensionssparande - DÀr förvÀntad avkastning inte kan förutspÄs
Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ămne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.
Valet av kapitalstruktur : En lönsam finansieringsstrategi för svenska börsföretag?
Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillrÀckligt mycket pÄ strategiska frÄgor dÄ detta skulle ge en större avkastning för aktieÀgarna. FrÄgan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu nÀr konjunkturen gÄr upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hÀvdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill sÀga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsÀttning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens lÄga rÀntor, dÄ det skulle ge ett ökat företagsvÀrde.Denna finansieringspolitik bygger pÄ teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner frÄn 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen.
Spridningseffekter inom branscher i form av onormal avkastning vid utdelningsförÀndringar pÄ Stockholmsbörsen
Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförÀndringar för företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, dÄ företag inom samma bransch som de sjÀlva meddelar om en ovÀntad förÀndring i framtida utdelning. Utifall det inte gÄr att dra nÄgra generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort sÄ ska det undersökas ifall det finns sÀrskilda branscher dÀr denna form av spridningseffekt Àger rum. Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall onormal avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens avkastning ifrÄn avkastningen för aktien. Som marknadsavkastning har AffÀrsvÀrldens Generalindex anvÀnts.
Tradingmodeller för valutamarknaden
Syftet med denna uppsats Àr att testa olika tradingmodeller inom valutahandel, byggda pÄ tekniska indikatorer, för att undersöka om man kan nÄ en positiv avkastning.Undersökningen omfattar 24 olika modeller, byggda pÄ fyra olika tekniska indikatorer och med tre olika money management strategier. Modellerna testas pÄ fem olika valutapar under tre mÄnaders tid. Slutsatsen Àr att det gÄr att nÄ positiv avkastning och Àven positiv överavkastning med automatiska tradingmodeller om rÀtt indikatorer och money management strategier anvÀnds. Modellernas avkastning Àr mer kÀnsliga för valet av money management strategi Àn för valet av vilka tekniska indikatorer och parametervÀrden som ska anvÀndas..
Varför Àr det viktigt att ta hÀnsyn till landsrisker pÄ aktiemarknaden?
I dagens globaliserade samhÀlle Àr det enkelt att placera sitt kapital pÄ olika marknader. Dock kan det innebÀra bÄde risker och möjligheter för investeraren. Vilket betyder att det satsade kapitalet antingen kan bli en lönsam investering eller gÄ förlorat. Bör hÀnsyn tas till landsrisker pÄ aktiemarknaden för att kunna bedöma investeringens lönsamhet?Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilken betydelse landsrisker har för avkastningen i industri- respektive tillvÀxtlÀnder.
Hur ska företag redovisa sitt intellektuella kapital?: ett bidrag till möjlig redovisningsmetod samt empirisk prövning av denna
Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.
Who Wins the Tournament? - Ett Test av Turneringshypotesen och en Studie av Riskjusteringsincitament pÄ den Svenska Fondmarknaden
Problem: AnvÀnder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka Äterta förlorad avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förÀndring i riskjusteringen? Finns det nÄgra faktorer som har samband med riskjusteringen eller Àr fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur vÀl överensstÀmmer vÄra resultat med tidigare studier inom omrÄdet för vÄr undersökning? Syfte: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad i förÀndring av risknivÄ mellan de fonder som har lÀgre avkastning Àn medianen och de fonder som har högre avkastning Àn medianen. VÄrt delsyfte Àr att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av Äret för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av Äret; givet att en sÄdan förÀndring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom omrÄdet. Test av turneringshypotesen med hjÀlp av c2-metoden genomfördes pÄ 41 stycken svenska aktiefonder.