Sökresultat:
5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 29 av 334
Varför rÀnta? : Ett rÀntekritiskt perspektiv
I dagens samhÀlle Àr det nÀstintill omöjligt att inte stöta pÄ rÀnta. Förr eller senare kommer individen i behov av att lÄna pengar. Behovet av att lÄna kapital och placera sparandeöverskott koordineras pÄ kreditmarknaden. RÀnteverksamhet Àr den alltmer dominerande formen. Trots att rÀnta anvÀnts under flera Ärhundraden, har det funnits kritiker mot rÀnta, under en lika lÄng tid.
Teknisk aktieanalys : en undersökning av RSI-indikatorns möjligheter till avkastning
GÄr det att förutspÄ framtida aktiepriser genom att undersöka hur priser, pÄ samma aktier, rört sig historisk? För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av teknisk analys. Denna uppsats undersöker om teknisk analys pÄ stockholmsbörsen kan anvÀndas för att uppnÄ högre avkastning Àn en s.k. Buy and Hold Strategi. I undersökningen anvÀnds Relative Strength Index som teknisk analysmetod för att försöka förutspÄ framtida upp- och nedgÄngar i aktiepriser pÄ tjugofem av de högst omsatta aktierna pÄ Stockholmsbörsen.
Staten och skifferoljan : Om Svenska skifferoljeaktiebolaget 1941 till 1961 - ett beredskapsföretag i fredstid
SammanfattningUppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedlÀggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra vÀrldskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt lÄngtidsföretag". Företaget hade en livslÀngd pÄ 25 Är, frÄn 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ÀndamÄl vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, NÀrke, för att sedan sÀlja detta till marinen. SSAB var alltid helt Àgt av staten och var beroende av stora mÀngder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten.
FörÀndra intressenters syn pÄ företaget genom synliggörande av intellektuellt kapital
Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.
Prioritering av kapitalrationaliseringsprojekt
Med bakgrund av de senaste Ärens turbulens pÄ vÀrldens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital frÄn verksamheten för att kunna anvÀndas till andra ÀndamÄl, sÄsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgÄngar och skulder i ett företag, men hur vÀljer ett företag omrÄde för att uppnÄ mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnÄs i respektive tillgÄng eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt krÀver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en modell som gör det möjligt att jÀmföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare anvÀndning av densamma och pÄ sÄ sÀtt skapa en prioriteringsordning som kan anvÀndas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell pÄ ett företag och dÀrmed se vilka frÄgestÀllningar som anvÀndandet av modellen kan stöta pÄ.För att kunna bygga ovanstÄende modell görs en genomgÄng av befintliga teorier kring frÄgestÀllningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.
Riskkapital - Hur gÄr det till? : Investeringsprocessen, bedömningar och dess pÄverkan pÄ investeringar
Riskkapitalinvesteringar Àr ett relativt nytt fenomen som uppstÄtt under de senaste Ärtionden och Àr ett sÀtt för bolag att fÄ in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tÀmligen hög avkastning om projektet gÄr som förutsett. Studien gick ut pÄ att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes Àven en observation pÄ vilka pÄverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har pÄ investeringsprojekten.Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jÀmförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde pÄ att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse.
Det var inte sagor och hittepÄ
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier.
Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.
UtvÀrdering av verktyget Lokalekonomisk analys, LEA : nÀsta steg, att finna och nyttja lokalt kapital?
För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.
Uppenbarligen har storleken betydelse -En studie av frivilliga upplysningars pÄverkan pÄ kostnad för kapital
Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning pÄverkar ett bolags kostnadför kapital Àr mycket omfattande och relationen mellan mÀngden lÀmnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivÄ iÄrsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare pÄ kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det dÀrför intressant att undersöka bÄde Ärsredovisningaroch kvartalsrapporters pÄverkan pÄ företagets kostnad för kapital.Syfte och AvgrÀnsningar: Vi Àmnar besvara vÄr forskningsfrÄga med utgÄngspunkt frÄnBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mÀtning av upplysningsnivÄ. Studienundersöker Ärsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.
Kopplingen mellan venture capital, kapitalstruktur och kreativitet i smÄföretag
Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom omrÄdena kreativitet och kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad pÄ företagen vid Ideon dÀr generella samband försökte faststÀllas. Dels har ett Ideonföretag studerats nÀrmare i en intervjustudie för att pÄ djupet försöka beskriva hur en förÀndring i kapitalstrukturen upplevs pÄverka det kreativa arbetet av de anstÀllda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns nÄgot pÄvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.
Den externa redovisningens pÄverkan pÄ kostnaden för lÄnat kapital i svenska privata mindre företag : Har den nÄgon betydelse?
Mindre företag Àr viktiga för den samhÀllsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfÀllen. LÄn har visat sig vara en viktig finansieringskÀlla för dessa företag, men pÄgrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgÄngen tillkonkurrenskraftig lÄnefinansiering framhÄllits vara problematisk. Den externa redovisningenkan anvÀndas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig pÄverka företags kostnad för lÄnatkapital. Svenska privata mindre företag Àr en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie Àr att undersöka hur dessa företags kostnad förlÄnat kapital pÄverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjÀlp av Ärsredovisningar frÄn ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.
Socialt kapital och euro : En statistisk analys av eurosamarbetets effekter pÄ tillit
EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..
Ăgarkoncentrationens pĂ„verkan pĂ„ utdelningsnivĂ„er
Bakgrund och problem: I takt med att företag vÀxer och blir större vÀxer ocksÄ skaran avaktieÀgare. Det stora antalet Àgare och spridningen av Àgandeskapet fÄr konsekvenser för ÀgarnasförmÄga att kontrollera företagen. NÀr en investerare placerar tillgÄngar i ett företag Àr denfrÀmsta anledningen att fÄ avkastning pÄ sitt kapital. En aspekt som pÄverkar utdelningsnivÄernaÀr intressekonflikter: dels den mellan majoritets- och minoritetsÀgare och den mellan Àgarna ochföretagets ledning.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka sambandet mellan Àgarkoncentration och utdelningsnivÄeri svenska noterade bolag pÄ Large och Small Cap under Ären 2005 till 2011.Metod: För att genomföra denna studies syfte har en kvantitativ metod anvÀnds. Data harinsamlats frÄn olika kÀllor för företags Àgarkoncentration och utdelningsnivÄer.
Komposition och arrangering för sologitarr
Syftet med detta sja?lvsta?ndiga arbete var att utveckla mina kunskaper inom komposition och arrangering fo?r solospel pa? gitarr. I studiesyfte har jag underso?kt traditionellt solospel fo?r gitarr, sa? kallad chord melody och ha?mtat inspiration och ide?er fra?n inspelningar av tongivande gitarrister. Med den utga?ngspunkten har jag tittat pa? hur man vanligtvis harmoniserar fo?r gitarr i jazzgenren och experimenterat fo?r att hitta ett eget uttryck.
Eget företagande - en permanent verksamhet inom Sfi? : En projektanalys av "Eget företagande - egen försörjning"
This is a study of an experimental project called ?Eget företagande ? egen försörjning?. The aim of this thesis is to explore if the course self-employment in Swedish for immigrants will become a permanent activity. The study is based on interviews with participants from the projects management team and the interviews has been analysed with methodological inspiration from Jonas Söderlunds project competence model. The focus lies in the participant?s perception of the project work and their thoughts about the permanent activity of self-employment in the future.