Sök:

Sökresultat:

5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 30 av 334

Att rusta för framtiden - En studie om ett företags samverkan med högstadieklasser

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. FrÄgor som undersöks Àr hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ företaget och lÀrare pÄ skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mÄl har varit starkare Àn det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

LÀrares förhÄllningssÀtt - ett perspektiv pÄ lÀrares lÀrande

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Investeraravdraget : En ÀndamÄlsenlig lösning pÄ den skattemÀssigt asymmetriska behandlingen av bolag finansierade genom eget kapital respektive lÄnat kapital?

Companies financed through borrowed capital are allowed a tax deduction for the costs re-lated to their borrowed capital. A similar tax relief for companies financed through share-holder?s equity does not exist, why these companies are taxed higher than companies fi-nanced by borrowed capital. The result is that there is an asymmetric tax treatment of companies depending on how they are financed.The autumn of 2012, the Swedish government presents a proposal for an investor deduc-tion which seeks to equalize the above mentioned asymmetry. The proposed investor de-duction is a tax relief for investments in shares in a startup- or small company equal to 50 percent of the acquisition cost of that investment.The venture capital deduction, which in this thesis is treated as an alternative to the inves-tor deduction, is an interest-free tax credit which significate that two-thirds of the acquisi-tion cost is deductible from taxation at the time of the acquisition.

Börskrasher, likviditet och aktiepriser -en studie av exceptionella hÀndelsers effekter pÄ Stockholmsbörsen-

Denna uppsats undersöker, med hjÀlp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissÀttningen pÄ Stockholmsbörsen pÄverkas av exceptionella hÀndelser sÄsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras Àven om samband mellan förÀndringar i marknadslikviditeten och avkastning pÄ rÀntebÀrande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förÀndringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende pÄ potentiella förbÀttringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbÀttra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som pÄvisar att en likviditetspremie existerar pÄ Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att pÄvisa vad potentiella förbÀttringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebÀr för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporÀrt försÀmras i samband med exceptionella hÀndelser pÄ Stockholmsbörsen.

Företagens presentation av intellektuellt kapital : nu och dÄ

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Underkapitalisering i privata vÀlfÀrdsbolag

Bakgrund: Denna uppsats studerar Àmnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan anvÀndas inom koncerner dÀr moder- och dotterbolag har skatterÀttslig hemvist i olika lÀnder och kan dÀrmed anvÀnda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. DÄ moderbolaget finansierar dotterbolaget med lÄnat kapital istÀllet för att skjuta till eget kapital uppstÄr rÀntekostnader som minskar dotterbolagets skattemÀssiga resultat och dÀrmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltsÄ anvÀnda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera.

Individualisering-en utmaning i att samtidigt vara tillsammans och sjÀlv : En kvalitativ intervjustudie om hur elever uppfattar eget arbete i skolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

"Vi Àr ju inte annorlunda" : En etnologisk studie om manliga bönders identitetsskapande

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Marknadens reaktion pÄ Aktierelaterade Incitamentsprogram : En studie av Svenska Large Cap bolag 2007-2010

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer pÄ program riktade till Ledningen och till AllaAnstÀllda för att undersöka ifall det observeras nÄgon skillnad i kurseffekten mellan de tvÄ grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade pÄ StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingÄr i studien och tidsperioden Àr frÄn 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de tvÄ grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anstÀllda visar en merinkonsekvent onormal avkastning frÄn dag till dag.

Kalvningsintervall mellan 1:a och 2:a laktationen - betydelse för avkastning

VÄr teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett lÀngre kalvningsintervall i första laktationen.FrÄgestÀllningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?NÀr frÄgestÀllningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan stÀlldes mot vÄr hypotes.För att fÄ ett sÄ homogent material som möjligt gjorde vi följande avgrÀnsningar pÄ djuren.? Komma frÄn besÀttningar med avkastning pÄ 9500-10 500kg ECM.? InkalvningsÄlder pÄ 24-26 mÄnader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmÀrkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk LÄglands Boskap).? DrÀktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.Data hÀmtades frÄn SvenskMjölk och samanstÀlldes först i Excel och senare Àven i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna rÀkna fram ett P-vÀrde.Det Àr P-vÀrdet som avgör om datan Àr statistiskt sÀkerstÀlld eller inte. NÀr vi fört in datan vi ville ha i Excel lÀt vi programmet rÀkna fram en graf för varderarasen dÀr vi kunde utlÀsa vilken tendens avkastningen hade i förhÄllande till antalet dagar mellan kalvning och drÀktighet. Till vÄr hjÀlp i arbetet med att fÄ framrepresentativa grafer hade vi vÄr statistiklÀrare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvÄnande i vÄra ögon! Avkastningen följde inte alls vÄr teori.

Återköp av egna aktier : En jĂ€mförande studie av utskiftningsmetod bland svenska Mid Cap och Large Cap bolag mellan Ă„ren 2005-2007

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrÄgasÀtta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populÀra metoden att genom aktieÄterköp överföra överskottslikvid frÄn företag till delÀgare. Uppsatsen utgÄr frÄn aktieÀgare med en lÀngre placeringshorisont. DÀrför vÀljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jÀmföra avkastningen hos företag som tillÀmpar aktieÄterköp, med företag som valt att endast hÄlla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda frÄn OMX lista som utför Äterköp av aktier har matchats med nÀrmaste konkurrent inom samma bransch som istÀllet ger utdelning. DÀrefter har den genomsnittliga avkastningen berÀknats under Ären 2005-2007.

Lagen om marknadsmissbruk: ett verktyg för att motverka ekonomisk brottslighet

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital frÄn placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt Àr det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgÀnglig information, det vill sÀga att marknaden Àr effektiv. VÄr ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gÀllande marknadsmissbruk. Vi har Àven pÄ ett tydligt sÀtt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna Àr utformad, samt tittat nÀrmare pÄ det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

Är det lönsamt att vara etisk? : En fallstudie utifrĂ„n ett kundperspektiv

Att fondspara har lÀnge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagslÀget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det rÄder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen Àr och var grÀnserna ligger.Men med de begrÀnsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande pÄvisa att etiska fonder Àr ett bra placeringsalternativ i jÀmförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jÀmförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. JÀmförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hÀmtats frÄn analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att bÄda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lÀgre avkastning per riskenhet.

The time you get the money on the bank the clock starts ticking : En fallstudie om den mo?jliga intressekonflikten mellan entrepreno?ren/ekopreno?ren och riskkapitalet.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

The expats

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur vithet, vÀsterlÀndsk normativ femininitet och klass pÄverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berÀttelser med hjÀlp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till vÀsterlÀndsk normativ femininitet? PÄ vilka sÀtt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berÀttelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus pÄverkas av förestÀllningar om vÀsterlÀndskhet, klass och de vÀsterlÀndska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->