Sökresultat:
5009 Uppsatser om Avkastning pć eget kapital - Sida 19 av 334
En narrativ analys av Greenpeace och VĂ€rldsnaturfonden
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera de narrativ som Greenpeace och VÀrldsnaturfonden anvÀnder för att vÀrva medlemmar och fÄ gehör frÄn allmÀnheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det Àr ett samlingsbegrepp för organisationer som inte Àr bundna till nÄgon stat eller skapad av nÄgon stat. Genom att anvÀnda en narrativ metod analyseras Äterkommande mönster som organisationerna anvÀnder för att nÄ sina mÄl. De hÀr mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.
Hur tre företagsledare anvÀnder bootstrapping
Bootstrapping kan anvĂ€ndas som komplement eller substitut till externfinansiering som metoder för resursanskaffning till lĂ€gsta möjliga kostnad.Samtliga respondenter föredrog internt genererade medel framför banklĂ„n.Ăkning av eget kapital med hjĂ€lp av externa finansiĂ€rer visade sig vara detminst önskvĂ€rda alternativet för kapitalanskaffning.Studien visade attĂ€gartillförda medel och nyttjande av slĂ€kt och vĂ€nner var de vanligastförekommande metoderna för bootstrapping i de tillfrĂ„gade företagen.Av de tillfrĂ„gade företagen var de som ansĂ„g sig existera pĂ„ en riskfylldmarknad mer benĂ€gna att anvĂ€nda sig av bootstrappingmetoder..
FastighetsförvÀrv : - En studie om investerarens arbete i investeringsprocessen
Investerarens arbete inför ett nyförvÀrv av en fastighet Àr komplext dÄ mÄnga delar ska analyseras och bedömas och dÄ ingen fastighet Àr den andra lik. Fastigheter har olika egenskaper, förutsÀttningar och ligger pÄ skilda platser. Inför en investering ska kalkylrÀntan faststÀllas i kalkylen utefter de risker som kan kopplas till ett nyförvÀrv av en fastighet, med hÀnsyn taget till företagets avkastningskrav. Risker som kommer att pÄverka investeringen och företaget som helhet ska analyseras för att kunna reduceras. För att kunna berÀkna lönsamheten pÄ ett potentiellt fastighetsförvÀrv anvÀnds investeringskalkylering. Metoderna för investeringskalkylering skiljer sig nÄgot Ät och det ligger mycket arbete bakom att ta fram de vÀrden som anvÀnds i kalkylen.
Riskinformation i Ärsredovisningen
Bakgrund: Alla företag utsÀtts för risk i nÄgon grad. Ett exempel Àr flygbranschen, vars intÀkter kan minska betydligt om kunderna inte lÀngre vill besöka ett resemÄl pga. att det skett nÄgot obehagligt i omrÄdet. Om företag, i sina Ärsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsÀtts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osÀkra. Investerarna kommer dÄ att krÀva en högre riskpremie, vilket förstÄs Àr negativt för företaget.
Insynshandel pÄ den svenska aktiemarknaden - genererar insynspersoner abnormala avkastningar?
Syftet med studien var att undersöka om insynspersoner genererar en extra avkastning gentemot övriga placerare pÄ den svenska aktiemarknaden. Eventstudiemetoden ligger till grund för vÄr kvantitativa angreppssÀtt. Vi har anvÀnt oss av marknadsmodellen för att mÀta den abnormal avkastningens effekt av insynstransaktioner. Resultaten visar pÄ mÄnga signifikanta resultat. Studien visar att det ofta förekommer abnormala avkastningar vid köptransaktioner pÄ den svenska aktiemarkanden.
Bonitet som vÀrderingsunderlag : virkesproduktionsförmÄga översatt till monetÀra vÀrden
Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mÄl att underlÀtta vid vÀrdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmÄga till Ärlig nettoavkastning.
BerÀkningarna Àr uppbyggda pÄ nuvÀrdesmodeller och syftar till att visa likvÀrdig Ärlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmÄga.
Resultatet visar att det finns stora skillnader i Ärlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta Àr att boniteten Àr avtagande med stigande breddgrad.
Ăr familjeĂ€gda bolag mer framgĂ„ngsrika? : En analys av Stockholmsbörsens 100 största bolag
Vi undersöker om familjeÀgda bolag Àr mer framgÄngsrika Àn övriga bolag bland de 100 största bolagen pÄ Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet bestÄr av 1136 Ärsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. VÄra resultat visar att familjeÀgda bolag vÀrderas högre och har en högre avkastning Àn övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande Àgs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre vÀrdering och avkastning Àn övriga bolag vilket kan förklaras av lÄngsiktigt Àgande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget..
Naturkatastrofers inverkan pÄ bankers aktiekurser : En eventstudie
Objective: Our purpose with this study is to demonstrate the impact of natural disasters on banks' share prices.Method: Quantitative survey method, an event study.Conclusion: There is no association or a very weak correlation in this study between natural disasters and the Swedish banks' share prices..
Leder Aktiv Avkastning till Aktiv Risk? : PÄverkas svenska aktiefonders risktagande av historisk avkastning
Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio Ären med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med bÄde signifikanta upp- och nedgÄngar. Den höga volatiliteten pÄ marknaden föranleder att bÄde fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett omrÄde som Àr specifikt intressant att studera i relation till avkastning Àr hur förvaltare Àndrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier frÄn den amerikanska marknaden visar pÄ att nÀr en fond presterar relativt sÀtt ?dÄligt? och avviker negativt frÄn sitt jÀmförelseindex riskerar förvaltaren inte nÄgot personligen.
Intellektuellt kapital - Företagens mest vÀrdefulla tillgÄng utan vÀrde
VÀrldsekonomin har gÄtt frÄn att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har vÀxt fram utan stora materiella tillgÄngar och med helt andra framgÄngsfaktorer Àn tidigare. Detta har skapat ett vÀxande gap mellan företags bokförda vÀrde och marknadsvÀrde. Det vÀrde som utgör skillnaden mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förÀndrats utvecklats och anpassats genom Är av tidigare forskning.
Fritidspedagogens uppfattning om hÀlsa
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket Àr en term som anvÀnds i lÀroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har ocksÄ undersökt om elever pÄ högstadiet hÄller pÄ med nÄgot eget skapande pÄ fritiden och om de tycker att det finns tillrÀckligt med tid för eget skapande pÄ bilden i skolan.Studien bestÄr dels av en enkÀtundersökning dÀr 84 elever pÄ högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som Àr eget skapande. En stor del av eleverna har anvÀnt sig av ordet ?sjÀlv? i sina definitioner, antingen i bemÀrkelsen att man arbetar sjÀlv under bildskapandet eller i den mening att man sjÀlv kommer pÄ vad som ska skapas.
Ta rygg pÄ insiders? : En studie om möjligheten till abnormal avkastning genom replikering av insiders köp & sÀljtransaktioner
Ănda sedan handeln med finansiella instrument utvecklades under början av 1900-talet har problematiken kring insiderhandel existerat. Denna problematik bottnar i att personer med ett informationsövertag, dvs. insiders kan enligt vissa tidigare utförda studier generera abnormala avkastningar vid exempelvis aktiehandel. Oenigheten pĂ„ detta forskningsomrĂ„de Ă€r relativt stort. Det skulle dĂ€rför vara intressant att titta pĂ„ möjligheterna till abnormal avkastning genom att replikera insiders köp- och sĂ€lj transaktioner pĂ„ den svenska aktiemarknaden.Denna studies frĂ„gestĂ€llning formuleras sĂ„ledes; Kan utomstĂ„ende investerare generera abnormal avkastning genom att replikera insiders köp- respektive sĂ€lj transaktioner pĂ„ Stockholmsbörsens Small Cap lista?För att svara pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning genomfördes en kvantitativ studie innehĂ„llande 60 stycken bolag noterade pĂ„ Stockholmsbörsens Small Cap lista.
Socialt kapital i ett diktatoriskt DDR?: en undersökning av det sociala kapitalets pÄverkan pÄ mÀnniskorna som levt i fd. DDR
Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.
Marginal firms - kan deras egenskaper förklara avkastningsskillnader mellan smÄ och stora företag?
Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka huruvida smÄföretags eventuella högre avkastning pÄ Stockholmsbörsen 1997-2002 beror pÄ att smÄ företag i högre grad Àn stora Àr marginal firms. Metod: Vi skapar sex portföljer, som jÀmförs i par. Ett par för storlek, ett för soliditet och ett för utdelning. DÀrefter berÀknar vi deras avkastning för Ären 1997-2002 och kontrollerar om signifikanta skillnader finns. Vi skattar Àven betavÀrden ? bÄde för marknadens riskpremie och egna faktorer ? för storleksportföljerna.
K2 - Egenupparbetade immateriella tillgÄngar. En studie omfattande utgivare av programvara
Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort nÄgonÄtskillnad mellan olika typer av företag sÄ tog BokföringsnÀmnden 2004 initiativ till KprojektetdÀr en uppdelning görs utifrÄn företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar frÀmst till förenkling. En förÀndring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att pÄverkas i höggrad Àr att egenupparbetade immateriella tillgÄngar inte lÀngre tillÄts att aktiveras.Konsekvensen dÀrav Àr att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan pÄverkasynen pÄ företagets ekonomiska stÀllning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepÄverkas av övergÄng till K2 avseende immateriella tillgÄngar i Ärsredovisningen och vaddetta fÄr för effekt pÄ eget kapital och soliditetsmÄttet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att begrÀnsa studien till egenupparbetade immateriella tillgÄngar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: AngreppssÀttet i studien Àr kvantitativt, dÀr vi hÀmtat relevant data frÄn företagensÄrsredovisningar, vilket sedan sammanstÀllts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförÀndringar i dessa vid övergÄng till K2 har berÀknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpÄverkas vid en övergÄng till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgÄngar intelÀngre tillÄts aktiveras. Av de som pÄverkas sÄ innebÀr övergÄngen för flertalet en markantförÀndring i eget kapital och soliditetsmÄttet.