Många elever ser naturvetenskapliga ämnen som svåra och tappar lätt intresset om inte läraren presenterar ämnet tillfredsställande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, då han menade att intelligens är en metod som barn kan lära sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att få göra en observationsstudie på höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiämnet på gymnasiet. Projektet innebär att eleverna får arbeta med en observationsstudie från grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra ämnen i detta. Människan började domesticera höns för tusentals år sedan, en process där djur utvecklar ett adaptivt beteende till människan och dess miljö.

Abstract:The purpose of this study is to get increased knowledge of how teachers motivate and teach youth about existential questions at junior highchool. My issue for this composition is to find out how ? and how much ? teachers in fact teach about existential questions in the religious education.I interviewed four teachers at junior highschool, with various experiences. One teacher had about thirty years of experience in teaching, and one teacher was quite young and unexperienced.The result indicates that the youth were interested in a lot of existential questions. The study also indicates the teachers view of youth?s identity-work and their existential questions.The resultat is compared with studies of Dahlin, Hartman and Sjödin..

Tanken bakom det här examensarbetet var att undersöka vad som leder till en effektiv undervisning och ett effektivt lärande för både lärare och elever. För att kunna göra den här sortens undersökning så utarbetades en elev- och en lärarenkät, som användes både på högstadiet och på gymnasiet (här undersöktes bara NV-elever). En av våra frågeställningar byggde på en jämförelse mellan elevernas fysikkunskaper och deras upplevda eller önskade lektionsfördelningar. Här hittade vi inte några tydliga samband, som direkt kunde kopplas till att en viss undervisningsmetod hade använts. Det fanns dock ett svagt positivt samband, främst för högstadiet, mellan fysiktestet och faktorer som elevernas påverkansmöjligheter på sina lektionsfördelningar och elevernas syn på vilken nytta de har av fysiken i deras framtida liv.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Syftet med studien har varit att ta reda på om döva elever har svårigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras då de tre symbolbetydelser som är karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar på att elever, generellt, tycks ha svårigheter i algebra och även på gymnasienivå tycks många elever inte ha förstått algebran. Vilka svårigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. Därav det aktuella i att göra en studie av detta.

Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det kalla kriget framställts, och framställs, i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen är att behandla hur aktörerna i kalla kriget framställs. Det vill säga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och väst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika läroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det är också uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges åt kalla kriget i läroböckerna.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör när det gäller relationen mellan litteratur- och språkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andraspråk B. Det material som vi analyserar bygger på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklärare vid två gymnasieskolor i sydvästra Skåne. Resultatet som vi kommit fram till är att endast ett fåtal av våra lärarinformanter integrerar litteratur- och språkhistoria. Vår slutsats är att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lärarnas elevorienterade synsätt styr hur lärarna väljer att arbeta..

The purpose of this study has been to analyze the image of Strindberg in today's upper secondary school. How is the author portrayed in the textbooks and teaching aids, and which parts of the authorship does the textbook and teaching aids authors choose to focus on?  This work has been implemented in the form of a textbook and teaching aids survey where eight textbooks for the upper secondary school from 1989 to 2008 has been analyzed with focus on the sections that consider Strindberg and his authorships.What emerges when studying these textbooks and teaching aids is that they give a rather synonymous picture of the man and the author Strindberg. Big focus is aimed on private life and the scandals that the author more or less voluntary became a part of. The majority of the textbooks treats matters as ?the misogynist? and ? the critic of society? and the so called Inferno crisis, and also when one discusses the literary works it is done in the light of the author's own life and accomplishments.When it comes to the author's literary production it is a very limited selection that is presented to the students.

Denna uppsats behandlar tidskriften Populär Historia. Tidskriften används av många skolor och jag har själv använt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A på gymnasiet. För att få en bra bild av både Populär Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jämförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.Innehållet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstånd med kursplanen utan skiljer sig på många punkter.

Latin har länge varit ett marginaliserat ämne i gymnasieskolan; inte många elever har haft möjlighet att välja det och det har ett rykte om sig att vara tidskrävande, meningslöst och jobbigt. Det har dock hänt en hel del i gymnasiet under senare år. Det individuella valet har medfört att många ämnen som tidigare var förbehållna endast ett fåtal elever nu är tillängliga för många fler. 1997, då en stor förändring av gymnasiet just ägt rum, gjordes en undersökning i syfte att ta reda på hur latinets situation såg ut just då. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som har hänt med latinet ställning i gymnasieskolan sedan dess.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.  .

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen? Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörande social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation och framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- och fordonsprogrammet.

Sammanfattning Jag har undersökt på vilket sätt livsfrågor gestaltas i svenskundervisningen på gymnasiet. Det har jag gjort genom att försöka besvara följande tre frågor: ?Hur stor plats har livsfrågorna i svenskundervisningen??, ?Hur aktualiseras de?? och ?Hur behandlas de??. Jag har samlat in och tolkat ett mycket begränsat material: fem observationer av lektioner, intervjuer med tre lärare och enkäter i tre klasser motsvarande sextio elever. Mina slutsatser bör därför ses som en grov skiss snarare än ett fotografi av verkligheten.

Framställningen av män och kvinnor i läromedel kan påverka elevers bilder av och kunskaper om kön och jämställdhet inom idrott och hälsa, beroende på hur läromedlen används och problematiseras i undervisningen. Därför är det viktigt att både elever och lärare blir medvetna om läromedlens budskap. Det har också idrottsvetenskaplig relevans eftersom den kunskap som skapas om människor utifrån ett idrottsligt perspektiv också inkluderar genusassociationer om hur en idrottande man eller kvinna bör vara och om hur de ska utöva idrott eller fysisk aktivitet på ett lämpligt sätt. Vårt syfte är att undersöka hur maskuliniteter respektive femininiteter och relationen dem emellan framställs i det idrotts- och hälsorelaterade innehåll som presenteras i läroböcker i idrott och hälsa för gymnasiet. Våra frågeställningar utgår från syftet och handlar om hur maskuliniteter, femininiteter och relationerna dem emellan framställs.