The aim of this thesis is to examine the relationship between user education at high schools and the context in which it takes place. In order to accomplish this qualitative interviews have been executed with librarians at five Swedish high schools. The theoretical framework of this thesis is based on the sociocultural perspective and four approaches to user education developed by Olof Sundin. Based on the empirical material six themes have been identified. Each one represents a contextual factor which influences the user education.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om flersprÄkiga barn och ele-vers sprÄkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀll-ningar som Àr följande; vilka strategier anvÀnder förskollÀrare för att utveckla sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flersprÄkiga barn och elever och deras sprÄkutveckling i förskola respektive förskoleklass?Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, vilket innebÀr att Ätta förskollÀrare intervjuats för att besvara frÄgestÀllningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade pÄ att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade pÄ olika sÀtt med flersprÄkighet.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka lÀrprocesser som Àger rum före och under promenaden dÀr vi vill fÄ insyn i vilka faktorer som kan pÄverka. Promenaden som en rutin i förskolans vardag Àr inte ett fenomen som tidigare betraktats ur ett lÀrandeperspektiv och utgör problemet samt motivationen för att undersöka och kartlÀgga omrÄdet. Materialet samlas in genom en etnografisk studie med filmobservationer och fÀltanteckningar samt intervjuer med pedagoger för fÄ insyn i deras tankar kring Àmnet. Arbetet kommer ha ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt och verkar som ett redskap för att analysera empirin. Teorierna presenteras utifrÄn tre övergripande infallsvinklar som Àr sÀkerhet, rutin och lÀrande för att förtydliga resultatet.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i yngre Äldrar i förskolan. I studien har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken syn förskollÀrare har om strategier som anvÀnds vid flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Hur anvÀnder förskollÀrare miljön för att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollÀrare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Denna metod lÀmpar sig för vÄr studie dÄ vi vill undersöka förskollÀrarnas syn pÄ vÄrt syfte.

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

I detta arbete kommer ni fÄ ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett sprÄkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet Àr att studera hur pedagoger beskriver musik som sprÄkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet pÄ förskolan. Detta syfte Àr sedan utformat till tvÄ frÄgestÀllningar. Varför musik som sprÄkutvecklande verktyg Àr viktigt Àmne, Àr av den anledningen att den Àr avgörande för barnets hela sprÄkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom nÀr vi lÀste om det Uddén (2004) skriver angÄende musiken inom lÀrarutbildningen.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lÀrande.Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lÀrarna pÄ bedömning?- Ser lÀrarna att arbetet med bedömning kommer att förÀndras efter fortbildningen?Vi vill ocksÄ undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnÀmnden (Bun) hade med fortbildningen för lÀrare under hösten 2008.Teori: Vi har anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrÄn ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre grÀnserna i skolans vÀrld pÄverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar ocksÄ upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: VÄr undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lÀrare som undervisar i Är 3-5. Vi har Àven intervjuat lÀrprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vÄr kommun.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lĂ€rda handlingsstrategier som motstĂ„ndskraft mot stressorer som kan uppstĂ„ i en specifik arbetsmiljö. FrĂ„gor som stĂ€lldes utifrĂ„n syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstĂ„ i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstĂ„s i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lĂ€rande? I studien anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer dĂ€r frĂ„gor utifrĂ„n krav-kontroll-stöd modellen stĂ€lldes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som anvĂ€ndes i studien var teori om arbetsmiljö och hĂ€lsa, sociokulturellt perspektiv, lĂ€rande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, sjĂ€lvgĂ„ende och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och anvĂ€nder sig av utifrĂ„n tolkningen.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen Àr nog nÄgot som mÄnga mÀnniskor i dagens samhÀlle ser som en sjÀlvklarhet. Men vad har pedagogerna sjÀlva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad Àr nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie pÄ grund av att vi Àr ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. VÄrt syfte Àr att belysa hur nÄgra utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svÄrigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vÄr studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur sprÄk och handling kan vÀvas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lÀrande.Alla har vi olika syn pÄ vad natur Àr, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.