PensionsomrÄdet upplevs av mÄnga som svÄrt och jobbigt att sÀtta sig in i. Framtida pension bestÄr av de olika delarna allmÀn pension, tjÀnstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat pÄ arbetsplats och intjÀnande. Studiens fokus Àr tjÀnstepension och den grupp som har möjlighet att vÀlja en alternativ pensionslösning. Studien Àr undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn pÄ mötet mellan en medarbetare och en försÀkringsförmedlare. Mötet Àmnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjÀnstepension och tjÀnstepensionsbeslut.

Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka hur sociokulturella faktorer som sprÄk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lÀrande (VFL) i karriÀrgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och dÀrmed fÄr intrÀde eller ej i samhÀlle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, sÄsom det framstÀlls av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. SÀljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man sprÄket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som anvÀnds vid kunskapande. En viktig tanke Àr att sprÄket aldrig objektivt kan avspegla vÀrlden utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande Àr avhÀngig kunskap och erfarenheter hos bÄde den som yttrar och den som tolkar budskapet.

Syfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare synliggör lÀrandemÄlen för elever i Àmnet idrott och hÀlsa.1. Vilka redskap (fysiska och verbala) anvÀnder lÀrare för att synliggöra lÀrandemÄlen?2. Hur vet lÀrarna att eleverna förstÄtt lÀrandemÄlen?3.

Ett par av de trick som anvÀnds i virtual reality för att fÄ 3D-vÀrlden att verka mer levande Àr stereoskopi och ett dynamiskt perspektiv med head tracking. Tidigare undersökningar har visat att head tracking har större effekt pÄ 3D-upplevelsen Àn stereo [1], i alla fall nÀr bilderna visas pÄ en vanlig datorskÀrm. Den hÀr undersökningen har försökt att ta reda pÄ om samma sak gÀller dÄ den virtuella vÀrlden projiceras pÄ en horisontell bordsskiva. Intressant nog gÄr resultaten frÄn det genomförda experimentet tvÀrt emot all teori. TyvÀrr kan inga konkreta slutsatser dras eftersom alltför mÄnga felkÀllor har uppmÀrksammats, men studien öppnar ÀndÄ upp för framtida forskning..

Syftet med denna uppsats Àr att analysera socialsekreterares förestÀllningar kring mÀns vÄld mot kvinnor, vÄldsutsatta kvinnor och kring stöd och hjÀlp till vÄldsutsatta kvinnor. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade forskningsintervjuer med sex socialsekreterare, verksamma inom fyra olika socialkontor inom en kommun. Socialsekreterarna arbetar inom följande omrÄden inom socialtjÀnsten: vuxengrupp, barn och ungdom, mottagningsgrupp, ekonomiskt bistÄnd och barn och familj. De mest framtrÀdande resultaten i undersökningen Àr att informanterna ser till olika faktorer och orsaker för att förklara och förstÄ mÀns vÄld mot kvinnor, förklaringar som kan kopplas till ett antal olika teoretiska perspektiv sÄ som individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, kulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv, feministiskt perspektiv samt ekologiskt perspektiv. GenomgÄende Àr att de flesta informanter utgÄr ifrÄn förklaringar som kan knytas till mer Àn ett teoretiskt perspektiv.

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare pÄ förÀldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden Àr fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollÀrare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel dÀr det finns mÄnga förÀldrakooperativ.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med sprÄkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. UtifrÄn syftet Àr följande frÄgestÀllningar centrala i studien: Hur beskriver lÀrarna sina elever som har sprÄkstörning? Hur beskriver lÀrarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lÀrarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande inom vilket kunskap ses som nÄgot som skapas tillsammans med andra, genom sprÄk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet pÄ kunskap och lÀrande Àr begreppet redskap. Redskapen kan vara bÄde fysiska, Àven kallade artefakter, och intellektuella (sprÄkliga).Studien Àr ocksÄ inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

Denna studie handlar om vÀgledning ur ett etniskt perspektiv. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den sökande ser pÄ vÀgledningen samt hur den sökande anser sig bli bemött och förstÄdd av vÀgledaren. Vi vill ocksÄ undersöka hur vÀgledningen utförs med individer som har en utlÀndsk bakgrund pÄ ett LÀrcenter i södra Sverige. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: Hur utförs vÀgledning med individer som har en utlÀndsk bakgrund? Vad Àr den vÀgledningssökandes respektive vÀgledarens uppfattning av vÀgledningen i ett etniskt perspektiv? I vÄrt arbete har vi gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har videoinspelat fyra vÀgledningssamtal.

Uppsatsen belyser förhÄllningssÀtt till kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel hos skolpersonal i sÀrskolan och gymnasiesÀrskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkÀt. Analyser av resultatet Àr gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen Àr i huvudsak fÀrgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjÀlpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhÄllningssÀtt till funktionshinder och samhÀllsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till sÀrskola och gymnasiesÀrskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel som leder in i frÄgan om bedömning av förmÄgor inför anpassningar.Materialet frÄn webbenkÀten visar pÄ ett relativt godtyckligt bruk bÄde vad gÀller kognitiva och kom-munikativa hjÀlpmedel hos skolpersonalen.

VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning som belyser anvÀndandet av det konkreta materielet inom matematikundervisningen. Vi undersöker om det har skett nÄgon förÀndring vad gÀller anvÀndandet av det konkreta materielet i matematikundervisningen frÄn 1962 Ärs lÀroplan, Lgr62, till dagens lÀroplan Lpo94. Vi belyser studien utifrÄn tre perspektiv. Det ena perspektivet Àr den litteratur som finns att tillgÄ i Àmnet och de tvÄ andra perspektiven ingÄr i vÄr empiriska del, som bestÄr av intervjuer med specialister pÄ omrÄdet och lÀrare pÄ fÀltet. VÄr slutsats presenteras efter diskussionen i vilken det inte framkommer ett enat resultat.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlÀgga hur fem NO-lÀrare beskriver att de anvÀnder text i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder lÀrarna text i sin undervisning? Vilka lÀsförstÄelsestrategier undervisar lÀrarna om? Hur samverkar lÀrarna med specialpedagog kring elever med lÀssvÄrigheter? Vilket stöd efterfrÄgar lÀrarna för att utveckla sin undervisning? Teori: DÄ denna studie behandlar lÀsförstÄelse och undervisning, i vilken lÀraren har en aktiv roll och anvÀnder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgÄngpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lÀrare verksamma pÄ högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrÄn en intervjuguide som tog sin utgÄngspunkt i undersökningens syfte och frÄgestÀllningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lÀrare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspÀckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.

Syfte: Syftet med studien Àr att pÄvisa avgörande förutsÀttningar i lÀrmiljön för att elever medautismspektrumtillstÄnd, AST, skall kunna utveckla sina matematiska förmÄgor. Den empiriska undersökningen avser att besvara syftet utifrÄn fem frÄgestÀllningar; vad en rik lÀrmiljö innebÀr; vilka förmÄgor anses svÄra att utveckla; hur undervisningen organiseras sÄ att förmÄgor kan utvecklas; hur miljö och undervisning anpassas och om personalens kompetens pÄverkar valet av arbetssÀtt. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt ur etnografisk inspirerad ansats dÀr analysen och slutsatser dras utifrÄn insamlad data som anskaffat genom deltagande i verksamheterna. Materialet har kopplats till litteratur och teorier för att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningar. Interaktionen och samspel mellan elever och mellan elever och lÀrare har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv.

Det hĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns sprĂ„kutveckling.Syftet Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet pĂ„ förskolan. I undersökningen vill vi Ă€ven studera förskollĂ€rarens upplevelse av vilken pĂ„verkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns sprĂ„kutveckling.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning pĂ„visar att det Ă€r mĂ„nga faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. FörskollĂ€rarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strĂ€vansmĂ„len i LĂ€roplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla mĂ„ste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet Ă€r av betydelse för hur barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket.