I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka utmaningar lÀrare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flersprÄkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lÀrarna ser pÄ trygghet i relation till flersprÄkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssÀtt som anvÀnds av förskolor för att frÀmja arbetet med flersprÄkighet i verksamheten Àr ytterligare omrÄden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i tvÄ steg. EnkÀter skickades ut till verksamheter vars svar lÄg som grund för frÄgorna som anvÀndes i intervjuer med lÀrare.

Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgÄngspunkt. Syftet med studien var att försöka komma Ät barnens egna tankar och synpunkter pÄ den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. FrÄgestÀllningarna jag anvÀnt mig av för att uppnÄ studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehÄll? Metoden som anvÀndes för att fÄ fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjÀlp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ olika skolor. Resultaten visade att alla lÀrarna stÀllde sig positiva till arbetsformen, men de var ocksÄ snabba med att poÀngtera att det Àr en krÀvande arbetsform som förutsÀtter mycket arbete. MÄnga av lÀrarna sÄg bland annat gruppindelningen som krÀvande dÀr de visade sig anvÀnda olika metoder för att sÀtta samman vÀl fungerande grupper. Det rÄdde Àven delade meningar om i vilket Àmne lÀrarna frÀmst föredrog att anvÀnda sig av grupparbete.

I denna uppsats vill jag fÄ en bÀttre förstÄelse för de utmaningar som kan finnas nÀr datorn anvÀnds som ett redskap i lÀrande. Mitt mer specifika syfte Àr att se hur anvÀndandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. I detta syfte anvÀnder jag mig av en enkÀtundersökning dÀr respondenterna Àr en gymnasieklass som gÄr sista Äret pÄ sin utbildning. EnkÀtens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförstÄelser som jag har fÄtt i mina möten med klassen. I mina slutsatser framtrÀder de utmaningar och utvecklingsomrÄden Àr en konsekvens av den rÄdande synen pÄ kunskap och arbetssÀtt i klassen.

Syftet med vÄr studie Àr att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar för att frÀmja barnens lÀs- och skrivutveckling. Genom att vÀnda oss till förskollÀrare och lÀrare mot yngre Är fick vi ta del av deras skrivna berÀttelser. I berÀttelserna beskriver de hur de arbetar med lÀs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berÀttelser visar att höglÀsning och rim Àr vanligt i arbetet. Fokus i berÀttelserna ligger pÄ att lÀs- och skrivaktiviteterna ska ske pÄ ett lustfyllt sÀtt. Pedagogerna beskriver Àven att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande lÀsningen och skrivningen.

SamhÀllet förÀndras kontinuerligt. För att mÀnniskor ska mÄ bra i ett förÀnderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hÀlsofrÀmjande arbetsliv Àr inte bara gynnsamt för individen, det bidrar Àven till hÄllbar tillvÀxt i samhÀllet.  Organisationer strÀvar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrÄn ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv Àr föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmÀnskliga pÄverkans- och förÀndringsprocesser samt dessas förutsÀttningar inom organisationer.

SYFTESyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka tankar och uppfattningar ett antal pedagoger har om sprÄkstörning, lÀsning och lÀsförstÄelse. Vidare syftar undersökningen till att se vilka ÄtgÀrder som pedagogerna föresprÄkar i relation till elever med diagnosen sprÄkstörning.TEORIUtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv utgÄr frÄn kommunikation mellan individer. Kunskap utvecklas i samspel med andra, först dÀrefter blir den en integrerad del av individens tankar, idéer och uppfattningar. SprÄket och kulturen hör samman och lÀrandet sker i dialog mellan dessa.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur förestÀllningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgÄende exempel: klÀdföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet Àr att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhÀlle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar Àven till att utforska didaktiska metoder som kan anvÀndas inom bildÀmnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger pÄ studiet av en klÀdbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlÀrare.

För att dagvatten ska ses som en resurs behövs verktyg för att lyfta fram mervÀrden som genereras av dagvattensystemet. Med anledning av detta var syftet med denna studie att utveckla en metodik för att kunna jÀmföra olika dagvattensystem, med avseende pÄ mervÀrden och risker.Vad som utgör mervÀrden och hur de genereras varierar frÄn fall till fall. DÀrutöver uppkommer svÄrigheter vid mervÀrdesbedömningar eftersom de beror pÄ vilket perspektiv bedömaren har samt i vilket syfte analysen genomförs. I den hÀr studien har mervÀrde definierats som:Ett vÀrde, för en individ, organisation eller miljön, utöver objektets huvudsakligen tÀnkta funktion.MervÀrdena och riskerna delades in under fem olika kategorier: miljö, ekonomi, teknik, hÀlsa och sociokulturellt. MervÀrdesanalysen som utvecklades baserades pÄ faktainsamling via en enkÀt samt en arbetsgrupp som sedan kunde sammanstÀlla och utvÀrdera svaren.

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? ? ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, Ă€r baserad pĂ„ en undersökning som genomförts pĂ„ tvĂ„ förskolor. Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. För att kunna fĂ„ fram ett resultat av vĂ„r undersökning har vi tagit fram fyra frĂ„gestĂ€llningar: - Vad vĂ€ljer förĂ€ldrar och andra vuxna i barnets nĂ€rhet för kategori av leksaker till barn beroende pĂ„ kön? - Vilka och vad för slags leksaker vĂ€ljer barnen sjĂ€lv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak? - Hur tĂ€nker pedagogerna pĂ„ förskolan kring leksaker? Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur fritidspedagoger och lÀrare i Ärskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshem och skola. De forskningsfrÄgor som vi har arbetatutifrÄn Àr: PÄ vilka sÀtt uppfattar lÀrare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvÄrigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsÀtt har lÀrare/fritidspedagoger pÄ barnmed koncentrationssvÄrigheter? Hur arbetar lÀrare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvÄrigheter inom skola och fritidshem?Studien prÀglas av ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lÀrande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvÄrigheter samt faktorer och förhÄllningssÀtt som kan pÄverkakoncentrationen. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lÀrare fördelade pÄ sex olika skolor.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till habilitering. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med bÄde barnskötare och förskollÀrare. Vi har analyserat vÄrt empiriska material med hjÀlp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svÄrigheter till skillnad frÄn ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svÄrigheter. VÄrt resultat visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt ger uttryck för att stödet frÄn habiliteringen var vÀrdefullt men blir otillrÀckligt nÀr kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Samverkan med förÀldrar kring barns lÀsutveckling sker nÀstan uteslutande genom lÀslÀxor. Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om förÀldrars medverkan i lÀsundervisningen samt analysera vilka faktorer som pÄverkar den betydelse förÀldrar kan fÄ för sitt barns lÀsutveckling.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv dÀr en interaktionistisk syn pÄ lÀrande och utveckling Àr grundlÀggande faktorer. En god lÀsutveckling förutsÀtter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lÀrare eller en förÀlder. Studien Àr kvalitativ och har lÀrarintervjuer som empirisk grund.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.