Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att Àr att skapa förstÄelse för i vad mÄn elevers filmskapande kan ses som en tillgÄng i deras lÀs- och skrivutveckling. Vidare sÄ uppmÀrksammas ocksÄ lÀrares syn pÄ hur filmskapande kan bidra till lÀs- och skrivutveckling samt deras syn pÄ text, berÀttande och lÀrande. Studien tar ocksÄ upp vilka möjligheter och vilka hinder som lÀrarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lÀrare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar pÄ att lÀrarna ser lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text.

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lĂ€rande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhĂ„llningssĂ€tt i omrĂ„den som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lĂ€rande i förebyggande och Ă„tgĂ€rdande syfte med fokus pĂ„ individ-, grupp-, och organisationsnivĂ„. Tanken med detta arbete Ă€r att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vĂ„r kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska pĂ„verka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. VĂ„ra forskningsfrĂ„gor Ă€r följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfyllt lĂ€rande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta Ă„tgĂ€rdande, vad gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfullt lĂ€rande? Vi utgĂ„r ifrĂ„n det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i trÀningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom omrÄdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade omrÄdet genus och funktionshinder. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser pÄ bemötandets betydelse, och med hjÀlp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte Àr nÄgot de fokuserar pÄ i sin undervisning dÄ de utgÄr ifrÄn varje elevs behov pÄ grund av elevens funktionsnedsÀttning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar pÄ olika sÀtt, men det Àr svÄrt att sÀga om det beror pÄ genusstrukturer eller pÄ barnens olika förutsÀttningar. Ett sociokulturellt perspektiv pÄ tolkningen av resultaten tyder pÄ att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

   SamhÀllet stÄr i stÀndig förÀndring, och vi lever i ett informationssamhÀlle dÀr vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fÄtt till följd att det stÀlls andra krav pÄ mÀnniskans lÀsutveckling. DÄ forskning har visat pÄ minskad lÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 4, ansÄg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers lÀsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket ocksÄ Àr studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att fÄ svar pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för elevers lÀsintresse utanför skolan, genomfördes en enkÀtundersökning. Elevernas enkÀtsvar anvÀndes som stöd nÀr lÀrarna dÀrefter intervjuades.

The aim of this study was to examine how children in ages 3 to 4 use the public library with the research questions: What does children?s, in ages between 3 and 4, information behavior look like when they visit a public library in leisure time with a parent? What is the nature of interaction between child and parent, child and the staff of the library, and between child and other visitors? What is the function of the cultural tools in relation to the children?s information behavior? The theoretical frame of reference consisted of Lev Vygotsky?s ?the zone of proximal development? and Roger SÀljö?s theory about using cultural tools. To answer the questions I have observed 4 children together with their mothers and siblings at a public library. From the result of the observations I found that every child had their own information behavior. Two of the children only used one kind of cultural tool ? books.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa lÀrarens arbete för att nÄ eleverna i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur kan lÀrare skapa lektioner som innefattar elevers lÀrandebehov? Hur kan lÀrare se elevers lÀrandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lÀrstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger SÀljös teorier om lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kÀrnan av uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav tvÄ Àr musiklektioner och tvÄ Àr matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer Àven samtal med de filmade lÀrarna dÀr deras syn pÄ dagens forskning inom lÀrande och didaktik diskuteras.

De senaste Ärtiondena har det hÀnt mycket inom digital teknik i vÄrt samhÀlle och mÀnniskan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas Àven om att smÄ barn mÄste lÀra sig hantera digitala verktyg och mÄnga förskolor runt om i vÄrt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angÄende hur och nÀr och om surfplattan anvÀnds i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptÀckte dessa  splittrade meningar i anvÀndandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att fÄ en bild över hur anvÀndandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagslÀget.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av enkÀter som skickats ut via mail till personal pÄ förskolor runt om i landet. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns utveckling och samhÀllets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgÄng till surfplattan har en positiv syn pÄ anvÀndandet och den anvÀnds till stor del pÄ ett pedagogiskt sÀtt men samtidigt ocksÄ som tidsfördriv..

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrarnas instÀllning till skollagens krav pÄ att undervisningen ska ta hÀnsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar pÄ deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de sÀger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter som Àr det sociokulturella perspektivet utifrÄn Vygotskij och SÀljö; samt ramfaktorteorin utifrÄn Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar pÄ att de intervjuade engelsklÀrarna har en generellt positiv instÀllning till individualisering. De menar att individualiseringen innebÀr att lÀraren kan hjÀlpa en elev att nÄ lÀngre, genom att lÀraren dÄ sÀtter sig in i elevens behov och kan utmana denne pÄ rÀtt nivÄ.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.

FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förstÄelsen för hur förskollÀrare arbetar för att stimulera och utmana barns sprÄk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av tidigare forskning inom omrÄdet samt nationella styrdokument. Studiens lÀrandeteori har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare i norra delen av Sverige. De forskningsfrÄgor jag stÀllde var: Hur upplever förskollÀrare att barnet tar till sig det sprÄkstimulerande insatserna? samt; Vilka arbetsmetoder anvÀnds i lÀrandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollÀrarna kontinuerligt arbetar med sprÄkstimulering i samförstÄnd med lÀrandemiljön, dÀr kommunikation Àr ett nyckelord till lÀrande.

Denna studie undersöker hur tvÄ lÀrare valt att utforma sitt klassrum med avseende pÄ den fysiska miljön, en kartlÀggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö Àr möblemang, utsmyckning, disposition av lÀromedel, elevarbeten och allt annat som av lÀraren har placerats i klassrummet. Vi anvÀnde oss av intervju och observation som metod, intervju av lÀrarna kring detta Àmne och genom observation sÄg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de bÄda studerade lÀrarna pÄ olika sÀtt förde resonemang om vad som Àr viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men pÄ olika sÀtt. Vi fann ocksÄ att de bÄda lÀrarna stÀlldes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrÄn exempelvis ekonomiska resurser.

AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.