Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer pĂ„ en mĂ„ngkulturell förskola med tvĂ„ medverkande förskollĂ€rare, en barnskötare och 16 barn i Ă„ldrarna 1Âœ- 3 Ă„r har mina frĂ„gestĂ€llningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie Ă€r att musik i nĂ„gon form anvĂ€nds varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sĂ„ngen Ă€r den aktivitet som framtrĂ€der starkast. Resultaten visar att pedagogerna anvĂ€nder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppssprĂ„k och sprĂ„k.

VÄrt examensarbete behandlar lÀrande och grupprocesser, vi ville ta reda pÄ vilken faktor som pÄverkar lÀrandet i grupp. Det lÀrande som framförallt behandlas Àr nÀr elever lÀr av varandra, lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vÄr analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lÀrande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter tvÄ olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i vÄra arbetsgrupper har filmats och sedan jÀmförts med varandra.

Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern pĂ„ eleverna Ă€r 10-11 Ă„r. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie dĂ€r datainsamlingen skedde med hjĂ€lp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i tvĂ„ kommunala skolor, dĂ€r den ena ligger pĂ„ landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i Ă„rskurserna 4-5 pĂ„ dessa skolor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver vad matematik pÄ förskolan Àr samt finna kunskap om hur förskollÀrare kan uppfylla lÀroplanens mÄl i matematik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin bestÄr av intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. NÄgot som jag har tagit fasta pÄ Àr att lÀroplanen har tvÄ olika typer av matematiska mÄl. Den första typen av mÄl Àr ett matematiskt ÀmnesinnehÄll som jag har analyserat med hjÀlp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslÄr som ramverk. Pedagogerna pÄ de undersökta förskolorna nÀmnde samtliga matematiska aktiviteter, men tvÄ av dessa, RÀkna och Konstruera, var betydligt vanligare Àn de andra fyra.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan agerar nÀr barnen anvÀnder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig pÄ fyra observationstillfÀllen pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar pÄ dessa tvÄ förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna vÀljer att vara nÀrvarande eller frÄnvarande nÀr barnen anvÀnder datorn och vad det Àr som ligger till grund för de val de gör. Vissa gÄnger Àr det ett medvetet val medan andra gÄnger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrÀn efterÄt. Oavsett hur pedagogerna vÀljer att agera Àr de helt överrens om att pedagogen borde vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa barnen nÀr det behövs.

Syftet med studien var att synliggöra hur sÄnglÀrare i gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhÄllningssÀtt till att anvÀnda sÄnglÀroböcker i sin undervisning med utgÄngspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer anvÀnts dÀr fem sÄnglÀrare intervjuats. Informanterna Àr, eller har varit, verksamma i gymnasieskolan som sÄnglÀrare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhÄllningssÀtt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sÄnglÀroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sÄngundervisningen. LÀroboken kan förstÀrka och fördjupa innehÄll som behandlats i undervisningen sÄsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om lÀsvanor och lÀskultur pÄ yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur förÀndringar i den fysiska miljön pÄverkar barnens sÀtt att leka och hur barnen sjÀlva ser pÄ förÀndringarna i den fysiska miljön. Fokus har legat pÄ rummets betydelse för leken pÄ förskolan. Vi har gjort vÄr studie pÄ en förskola i Norrbotten. För att genomföra vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer, barnintervjuer och loggbok. Intervjuerna och observationerna har vi sedan tolkat med en tolkande ansats och anvÀnt oss av hermeneutiken som vetenskapsmetod.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever, samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid anvÀndandet av en Àmnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker Àven vilka redskap som nyttjas nÀr en Àmnesintegrerad undervisningsmetod anvÀnds. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn pÄ lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande; PÄ vilket sÀtt förmedlas kunskaper i klassrummet nÀr den Àmnesintegrerade undervisningsmetoden anvÀnds? och Vilka redskap anvÀnds i klassrummet nÀr den Àmnesintegrerade undervisningsmetoden anvÀnds? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestÄende av observationer i klassrumsmiljö.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av film i skolsammanhang. Texten Àr gjord av blivande lÀrare för (blivande) lÀrare. DÀrför utgÄr studien frÄn en pedagogisk syn som baserar sig pÄ konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter pÄ tvÄ gymnasieskolor intervjuades ? sex lÀrare och sex elever.

The aim of this study was to investigate how four middle school teachers use and process the contents in read-aloud books, to stimulate the pupils interest in reading and increase reading comprehension. A qualitative approach was used to collect data, through interviews and observations. The findings show that all of the teachers work with read-aloud books regularly. The teachers state that read-aloud books have a positive effect on pupils language, vocabulary, reading comprehension, imagination and ability to reflect. The teachers have three distinctive purposes with read aloud-books, a moment of relaxation, create an interest in books and increase the pupils reading comprehension.