Transporter och dess påverkan är ett miljöproblem eftersom transporter bland annat bidrar till ökad försurning, övergödning och växthuseffekten. Ett antal politiska mål har antagits som indirekt eller direkt syftar till att minska den miljöpåverkan som transporter medför. Transporter regleras både i speciallagstiftningar och i den övergripande miljöbalken. Transporter är inte tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men enligt förarbeten kan transporter till och från en anläggning eventuellt tas med vid en tillståndsprövning av en miljöfarlig verksamhet. Genom att studier av miljöbalken och förarbeten erhålls ingen klarhet gällande detta.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hänsyn till om fonden är en aktiefond eller räntefond, samt ifall det har någon betydelse ifall fondens placeringsinriktning är i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med såväl korrelations- som regressionsanalys studeras därmed sambandet mellan fondens avgiftsnivå och den genomsnittliga avkastningen under en 3-årig och 10-årig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mäter den riskjusterade prestationen i uppsatsen.Studien uppvisar blandade resultat som både talar för samt emot den tidigare forskningen inom området. På kort sikt återfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket är i enlighet med litteraturen inom området.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga Avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Syftet med denna studie är att bedöma besparingsskogar, allmänningsskogar samt häradsallmänningars, (i följande stycken gemensamt benämnt som allmänningar), behov av banktjänster. Samt vilka faktorer som påverkar valet av bank och skillnader mellan de olika allmänningarna och genom detta bedöma marknadspotentialen för Handelsbanken.Resultatet bygger på intervjumaterial som insamlats genom semistrukturerade intervjuer.Arbetet har avgränsats till att endast omfatta en del av det totala antalet allmänningar och omfattar bara de med störst areal, samt de två förvaltningsbolag som förvaltar ett stort antal häradsallmänningar.Resultat visar på att allmänningarna är en kund som eftersträvar långsiktighet och som väger in andra aspekter än rent ekonomiska faktorer i valet av bank. Dock gör merparten av allmänningarna med jämna mellanrum upphandlingar av de nuvarande banktjänsterna, detta för att t.ex. få förbättrade räntor och Avgifter. Allmänningarna uppskattar den personliga kontakten med banken och förordar inte att personalen behöver kunna den skogliga biten, utan kräver istället en mer en bred kunskapsnivå kring allmän företagsrådgivning.

Den viktigaste slutsatsen kring ocker är att SMS-låneverksamheten sannolikt inte är attlikställa med ocker, som tillämpningen av ockerparagraferna ser ut idag. Den primäraanledningen till det är den korta kredittiden, vilket gör att den totala kreditkostnaden inte blirför hög. Endast den effektiva räntan talar för ocker. Den ger emellertid en missvisande bildsom inte motsvaras av den helhetsbedömning av kreditvillkoren som måste göras.Den allmänna diskussionen som förs bl.a. i massmedia kring att SMS-lån ska likställas medocker är missriktad.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga Avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Frågeställning: Vilka är de mest kritiska faktorer som påverkar lojalitetsprogrammets utfall, ur både kund- och företagsperspektivet? Syfte: Syftet är att beskriva fenomenet lojalitetsprogram samt att identifiera och analysera kritiska faktorer som påverkar utfallet av ett sådant. Metod: Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram kring problematiken. Vi har använt oss av teorier om lojalitet, relationsmarknadsföring, självkoncept och konsumtionsbeteende. För att kunna identifiera kritiska faktorer inom lojalitetsprogram valde vi att samla in andrahansempiri i form av undersökningar, expertuttalanden och praktiska erfarenheter från personer som dagligen arbetar med lojalitetsprogram.

Kommunernas behörighet att företa åtgärder i sin verksamhet begränsas av ett antal kommunalrättsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som får företas och hur kommunerna skall agera när de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i två olika typer. Det finns dels sådana principer som sätter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begränsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen.

I samtliga av EU-medlemsstaternas nationella system finns, i större eller mindre grad, en gräns¬dragningsproblematik för vad som är en skatt respektive en avgift. Enligt ett uttalande från EG-domstolen i de franska avgiftsmålen, mål C-34/98 och mål C-169/98, har den nation¬ella beteck¬ningen däremot ingen betydelse för vilka pålagor som skall anses falla under tillämp¬ningsområdet för rfo 1408/71, vilken styr EU-medlemsstaternas möjlighet att ta ut Avgifter för sociala förmåner som omfattas av förordningen. De franska avgiftsmålen, liksom Derouin-målet (mål C-103/06), visar den problematik som kan uppstå när den nationella be¬teck¬ningen inte står i överens¬stämm¬el¬se med den EG-rättsliga. Begreppen skatt och avgift saknar också en gemensam internationell definition. OECD:s modell¬avtal inkluderar så kallade löneskatter i begreppet skatt.

Bakgrund och problem: Det finns många problem med redovisning i småföretag somdet kan finnas många orsaker till. Företag är per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi är att hushålla med resurser. Att producera redovisning kräver resurser ochsmåföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror på, är inte småföretagare fokuserade på vad som är rätt eller fel iredovisningen. Däremot av kostnaden för rätt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillägg ellerstraff bör därför kunna motivera småföretagare till att från början lägga ned tillräckligaresurser på redovisningen och därigenom undvika dessa fel.

GranskningsAvgifterna har funnits med i Byggnadsavtalet sedan 1976. Syftet med granskningen har varit att ge Byggnadsförbundet information om vilken lön som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Detta avtal har omfattats av alla arbetstagare, oberoende om de varit medlemmar i förbundet eller ej. Emellertid har arbetstagare som varit medlemmar i annat förbund undgått avdragen, vilket var resultatet i AD 1977 nr 222. Genom AD 2001 nr 20 har frågan lyfts då fem arbetstagare ifrågasatte hur även de oorganiserade kunde bli tvingade att betala granskningsarvodet som låg på 1,5 % av lönen.

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjänster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsområden. EU har därför genom åren strävat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. Målsättningen med att förverkliga den fria rörligheten har därför successivt infiltrerats i de rättsområden, där potentiella hinder kunnat skådas. I strävan efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfärdat ett förslag på straffprocessrättsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagsläget råder 28 olika straff- och straffrättssystem inom unionen, vilket den organiserade och gränsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Barn- och ungdomsidrott bedriven i föreningar stöttas av sina respektive kommuner genom bidrag. Bidragen ser olika ut i olika kommuner på grund av skilda bidragssystem. I Stockholms stad består en del av bidraget till barn- och ungdomsidrotten av den så kallade nolltaxan. Nolltaxan innebär i detta fall att barn- och ungdomsidrott kan utövas i kommunala lokaler utan kostnad, det vill säga att hyran är gratis. Det finns andra kommuner som istället tar hyra för lokalerna även om Avgifterna varierar beroende på om det är barn- och ungdomsföreningar eller andra hyresgäster som hyr lokalerna.