Stillasittande utgör en hälsorisk i sig oberoende av andra hälsorisker som dålig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi påverkas av långvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan långvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjärt -och kärlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Än så länge får inte stillasittande samma uppmärksamhet forskningsmässigt som liknande hälsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter på LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes på studenter som studerar vid på Luleå tekniska universitet. En enkät för att mäta stillasittande skapades utifrån två validerade enkäter. Under två dagar lämnades enkäten ut till studenter på campusområdet, 223 enkäter samlades in.Denna studie visar att studenter på Luleå tekniska universitet, kvinnor som män var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan.

I dagens samhälle lever de flesta vuxna under styrande tidsscheman där aktiviteter och avbrott ständigt avlöser varandra. Även barnen styrs av dessa tidsscheman. Det finns bara lite forskning gjord på detta område, därför blir avbrott intressant att studera. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om avbrott som uppstår mellan vuxna och barn i förskolan. I vår undersökning använder vi oss av observationer som metod när vi studerar vad som händer i situationerna vid avbrotten samt hur personalen går tillväga.

Stillasittande framställs allt mer som en oberoende riskfaktor och är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen. Detta är sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Detta examensarbete är en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ?sedentary behavior?, ?sedentary behaviour?, ?sitting time? och ?workplace?.

I den här uppsatsen redovisar jag min undersökning av inlevelse (immersion) och vad det är som bryter den. En spelvärld är tänkt att stödja spelarens inlevelse, inte bryta den, ?creatures do not exist in a vacuum? (Carter, K). Jag lägger fram olika avbrott (Design avbrott, Grafiska avbrott och Effekt avbrott ) mot inlevelse i spel baserade på litteratur och artiklar av b.la. Adams E, Carter K och Sutherland J.

Vattenfall Eldistribution AB distribuerar el till ca 900 000 kunder i Sverige. Det handlar om både privatkunder och företagskunder. Enheten Nätdrift vars driftcentral är placerad i Trollhättan har till uppgift att se till att elnätet är spänningssatt och att man skall minimera avbrottstiderna.Då dagens samhälle är allt mer beroende av störningsfri leverans av el är det viktigt att kartlägga faktorer som orsakar korta avbrott på nätet. Ett kort avbrott definieras som ett avbrott som varar allt från 100 millisekunder till 3 min. I myndigheternas föreskrifter finns inga krav angående hur frekvent korta avbrott får förekomma i elnätet, då dessa avbrott oftast är orsakade av åska och därmed omöjliga att förutse.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om Body Mass Index (BMI), metabola tillstånd, fysisk aktivitet och intag av energitäta livsmedel skiljer sig mellan individer med mycket stillasittande tid respektive individer som tillbringar mindre tid stillasittande. För att besvara syftet ställs följande frågeställningar:Skiljer sig de metabola variablerna BMI, blodtryck, blodfetter och blodsocker hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande?Skiljer sig intag av energitäta livsmedel så som chips, jordnötter, tårtor, wienerbröd, choklad och glass hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande?Hur påverkar fysisk aktivitet och stillasittande risken för övervikt när hänsyn har tagits till confoundrar (så som, kön, ålder, utbildningsnivå och intag av energitäta livsmedel)? MetodData har hämtats från studien LIV 2000 där syftet var att samla information om motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. En kvantitativ arbetsmetod har använts genom enkäter och fysiologiska tester som sedan har bearbetats genom statistikprogrammet SPSS för att sammanställa resultatet. Studien baserades på totalt 1067 personer, varav 603 personer valde att endast svara på enkäten och 464 personer genomgick både de fysiologiska testerna samt svarade på enkäten. ResultatResultatet visade att den enda signifikanta skillnaden mellan stillasittande och aktiva individer av de metabola variablerna var BMI som var högre hos de stillasittande.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivå på ett företag. En vidare målsättning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mätmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 män. De fick dels besvara ett frågeformulär om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bära en accelerometer under 7 dagar i följd. Frågeformuläret bestod av delar av och hela redan befintliga frågeformulär: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hälsoenkät. Deltagarna delades in i två grupper efter aktivitetsnivå enligt accelerometrimätningen, de som uppnådde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.

SammanfattningElförsörjning är en av samhällets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krävs det bland annat att denne ingår avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ålägger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berättigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rätten till avbrott i elöverföringen ska få vidtas krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda.

Människor arbetar utomlands idag i större utsträckning än vad de gjorde förr. Det medför att de påverkas av andra staters lagstiftning och risken uppkommer att det kolliderar med hemstatens lagstiftning som kan leda till internationell juridisk dubbelbeskattning. Interna förfaranden ökar för att undanröja en eventuell juridisk dubbelbeskattning, däribland finns sexmånaders- och ettårsregeln. En person som är obegränsat skattskyldig i Sverige kan till- lämpa dessa regler genom att uppfylla rekvisit som framkommer av 3 kap. 9 § IL och där- med bli skattebefriad på den inkomst som förvärvas utomlands.Vid tillämpning av sexmånaders- och ettårsregeln får kortare avbrott göras om de inte överskrider mer än sex dagar per hel månad eller 72 dagar per anställningsår som framgår av 3 kap.

Pauser och återhämtning tenderar att få allt mindre utrymme både i arbetet och på fritiden och en stillasittande livsstil har kommit att bli en av de allra största riskfaktorerna för ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur personer med stillasittande arbete upplever rörelsepauser. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av öppna brev. En intervention med ett rörelseprogram utfördes på två arbetsplatser i norra Sverige. Sammanlagt deltog 32 personer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lek- och rörelseövningar i klassrummet kan vara ett komplement för att öka elevernas fokus, prestation och trygghet. Med rörelseövningar menas lek, avslappning och massage. 64 elever i åk 3-4 har deltagit i övningar under en period av 5 veckor vid olika antal tillfällen. Under övningarna observerades eleverna. Vid ett senare tillfälle intervjuades 14 elever.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsomdatorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigareforskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med detperspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid tvåkirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för attbeskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas.

23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott.