Syftet med vår studie var att synliggöra om och hur engelsklärare i årskurs fyra till sex anseratt undervisningen i engelska utvecklar elevernas muntliga kommunikationsförmåga. Vi genomfördetre kvalitativa undersökningar i samma kommun genom att använda oss av en formav fokusgruppsamtal. Det slutgiltiga resultatet visade att lärarna som deltog i studien ansåg attelevens kommunikativa förmåga är den viktigaste kunskapen att utveckla inför framtiden.Trots detta framkom det att många lärare prioriterade bort samtalsövningar i sin undervisning.Istället lades fokus på arbete med lärobok och övningsbok, vilket resulterade i att det intefanns tid över till kommunikativa aktiviteter. När lärarna fick samtala om sin undervisningframkom det att läroboken måste kompletteras med andra övningar för att alla mål i kursplanenför engelska ska uppnås, något som vi även fann stöd för i tidigare forskning..

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syfte med studien är att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lärande inom de samhällsorienterande ämnena, samhällskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillämpat både en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lärare och den senare i form av en enkätundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med ämnesintegrerad undervisning och de är i överlag är positiva till detta arbetssätt. Lärarna genomför ämnesintegrering för att eleverna ska få en större helhetssyn, en bättre förståelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap..

Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur andraspråkselever på den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gällande Svenska som andraspråk, ämnes- och modersmålsundervisning och vilka faktorer som är viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie på skolan där jag har intervjuat fyra andraspråkselever. I mitt arbete har jag har utgått ifrån följande frågeställningar: (1) Vad innebär, för andraspråkseleverna, en väl fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andraspråkseleverna att de får möjlighet att utveckla andraspråket parallellt med sitt modersmål? (3) Har föräldrasamverkan en betydande roll för andraspråkselevernas skolresultat? (4) Upplever andraspråkselever i hög utsträckning att de får förenklade texter och uppgifter av sina lärare? Hur påverkar det dem i så fall?Resultaten av min studie stämmer till största del överens med tidigare forskning. Likvärdig, varierad och inspirerande undervisning för såväl första- som andraspråkselever, god samverkan mellan olika pedagoger på skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man är betonas av samtliga informanter under mina intervjuer.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnad i en högteknologisk miljö. Arbetet utformades utifrån en kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta stycken intensivvårdssjuksköterskor och innehållet analyserades sedan genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys.Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman med totalt åtta kategorier; Att ha teknologin som en trygghet och hjälpmedel; Att känna att teknologin och den fysiska miljön utgör ett hinder; Att kunna använda den kliniska blicken.Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter var att teknologin var ofrånkomlig för vården och fungerade som ett komplement och hjälpmedel för att bedriva en god omvårdnad, samtidigt som det gav en trygghet i att utföra komplicerade omvårdnadsmoment. Samtidigt var deras erfarenheter att teknologin vid flera tillfällen utgjorde ett hinder för omvårdnaden. De menade även att det var viktigt att se patienten trots all teknologi och kunna använda sig av den kliniska blicken för att främst använda sig av teknologin och övervakningsutrustningen som ett komplement i omvårdnadsarbetet. Slutsatsen är att teknologin inom intensivvården påverkade i vilken grad omvårdnaden kunde utföras och var nära sammanflätad med graden av avancerad utrustning kopplat till patienten..

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhämta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket på Högskolan Dalarna. Sökorden ?multiple sclerosis? och ?quality of life? användes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier därefter evidensgraderades artiklarna med hjälp av en tillämpad granskningsskala (Batshevani, 2008).

Med denna uppsats försöker vi bringa klarhet i hur elever i skolår 9 tänker kring miljön och miljöproblem, och om de är beredda att vidtaga åtgärder för att motverka dem. Eleverna har fått fylla i enkäter och några elever har intervjuats angående sitt miljötänkande. Våra undersökningar visar att både tjejer och killar känner till miljöproblemen och att de även kan ge flera exempel på sådana. Miljöproblem som de känner till är klimatförändringar, oljeskadade fåglar och sopor. Eleverna säger sig vara beredda att ändra sina levnadsvanor för att motverka miljöproblemen, men flera elever säger att alla i så fall bör hjälpa till, för annars gör det ju ingen skillnad. Även om de är ganska medvetna om miljöproblemen, är de, i nuläget, ganska ovetandes om vad de kan göra för att motverka dem.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga några faktorer som påverkar bildskapande undervisning i grundskolans lägre åldrar och försöka förtydliga bildskapandets del i ämnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger på enkätsvar från 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser på bildskapandets roll utifrån ämnesintegrering, kommunikation och elevhälsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lägsta årskurserna men avtog betänkligt från årskurs fyra.

I uppsatsen undersöks upplevelser av improvisationsteater. Syftet är att beskriva och förstå improvisationsdeltagares upplevelse av vad som sker i improvisationsteater. Ett övergripande syfte med detta är att bidra till att tydliggöra dramapedagogik i relation till improvisationsteater. Ansatsen i uppsatsen är kvalitativ och metoden är fenomenologisk. För insamling av data har intervju och fokusgruppssamtal använts.

Avancerad hemsjukvård blir allt vanligare. Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt för patienter med njursjukdom att få sin hemodialysbehandling i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva att beskriva den kunskap som finns angående omvårdnad vid hemodialys i hemmet med tre frågeställningar som utgångspunkt: Vilka omvårdnadsbehov finns vid hemodialysbehandling i hemmet? Vilka är fördelarna med att få hemodialys i hemmet? Vilka är nackdelarna med att få hemodialys i hemmet? Tretton artiklar analyserades med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt. Elva domäner framkom.

En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning.Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen.