Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika..

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

I den svenska skolan är tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmån för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var därför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i två klasser som läste svenska som andraspråk i årskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de två observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna låtits integrera läsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av läraren konsekvent användning av autentiska och öppna frågor, uppföljning och positiv bedömning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på NO-undervisning i skolans lägre åldrar. I litteraturgenomgången diskuteras faktorer som påverkar lärarens inställning, och forskning kring lärarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehåll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gäller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jämförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkätundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

Specialundervisning och nivågruppering i matematik har inte så stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vår skollag (2010:800) gör gällande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgångspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i år två under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjälp av strukturerad undervisning kan ge effekt på elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talområde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fältexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fältanteckningar och diagnoser.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares uppfattningar om i vilka avseende och utsträckning elever med svårigheter får hjälp i skolan. Det här arbetet fokuserar på lärarnas egna reflektioner och tankar om åtgärder som görs och bör göras för elever med svårigheter för de ska kunna nå målen i ämnet idrott och hälsa i skolan. Utifrån detta syfte konstruerades fyra frågeställningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nå målen för ämnet idrott och hälsa?Vilka åtgärder görs i skolan för de elever som inte når målen i ämnet idrott och hälsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov?Får elever med svårigheter den hjälp och undervisning som de har rätt till?MetodJag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner är idrottslärare med olika undervisningserfarenheter från olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lärarna anser att elever med svårigheter inte får tillräcklig hjälp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nå målen.

Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur lärare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnå en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lärande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa särskilt utifrån elever i behov av särskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där samspel med andra ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer då elevers svårigheter inte ses som individburna utan uppstår i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun där empirin samlats in genom en enkät till samtliga grundskollärare. Resultat:Det som undersökts är lärares skattning av framgångsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som värderas högst är tid.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lärare använder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att få en bild över dessa lärares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet är grundat på en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lärare samt en skolledare, alla verksamma på samma skola. Frågeställningarna var utformade så att de kunde ge svar på hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utsträckning lärarna anser sig kunna påverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar även litteratur kring det aktuella ämnet. I England har två utvärderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt både på kort och lång sikt.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med detta arbete har varit att reflektera över åsikter kring språkundervisningen i nuvarande gymnasieskolan samt fokusera på att hitta svar på möjliga lösningar. Slutsatsen är att eleverna har en tydlig bild av vad de behöver för stöd i deras språkutveckling och vilka svaga punkter det finns i dagens undervisning. Språkundervisningen motsvarar den aktuella forskningen och i hög grad svarar till de förväntningar eleverna har. Dock finns det vissa områden i språkundervisningen som bör utvecklas så att eleverna trivs bättre i skolan. Olika teorier om både förstaspråks- och andraspråksinlärningen utgör grunden för denna undersökning.

I den här uppsatsen görs två olika studier på sportkrönikor från 4 avSveriges lokala dagstidningar. Den första studien är en detaljanalys avinnehållet i krönikorna, med fokus på både utomtextliga faktorer somkrönikörens ursprung, roll och syfte med texten och rent textmässigasom synonymer, tempus, meningslängd och bildspråk. Detaljanalysengenomförs på 4 krönikor skrivna av 4 olika krönikörer. Det är vissaskillnader mellan dessa texter, men även en del likheter. Störstaskillnaden ligger i att bildspråket är så varierande.

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap.

Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar om naturvetenskapliga fenomen, därför kan man redan i de lägre skolåren införa begrepp och använda experiment som en naturlig del av undervisningen. Det är stor skillnad på undervisningen förr och nu. Idag lägger man stor vikt på hur elever lär, till skillnad från förr då man mer koncentrerade sig på att hinna med så mycket som möjligt. Syftet med arbetet var att ta reda på hur undervisningen i naturvetenskap i grundskolans tidigare år har förändrats genom tiderna och hur den ser ut idag. Vi gjorde även en undersökning för att ta reda på lärares inställningar till naturvetenskapsundervisningen.

Syftet med vår studie var att synliggöra om och hur engelsklärare i årskurs fyra till sex anseratt undervisningen i engelska utvecklar elevernas muntliga kommunikationsförmåga. Vi genomfördetre kvalitativa undersökningar i samma kommun genom att använda oss av en formav fokusgruppsamtal. Det slutgiltiga resultatet visade att lärarna som deltog i studien ansåg attelevens kommunikativa förmåga är den viktigaste kunskapen att utveckla inför framtiden.Trots detta framkom det att många lärare prioriterade bort samtalsövningar i sin undervisning.Istället lades fokus på arbete med lärobok och övningsbok, vilket resulterade i att det intefanns tid över till kommunikativa aktiviteter. När lärarna fick samtala om sin undervisningframkom det att läroboken måste kompletteras med andra övningar för att alla mål i kursplanenför engelska ska uppnås, något som vi även fann stöd för i tidigare forskning..

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syfte med studien är att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lärande inom de samhällsorienterande ämnena, samhällskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillämpat både en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lärare och den senare i form av en enkätundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med ämnesintegrerad undervisning och de är i överlag är positiva till detta arbetssätt. Lärarna genomför ämnesintegrering för att eleverna ska få en större helhetssyn, en bättre förståelse och för att de ska göra en tidsvinst.