Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar med språkutveckling och med flerspråkiga elever på en mångkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi få djupare kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning bedrivs. Våra vägledande frågor var vilka insatser skolan gör för att främja språkutvecklingen samt vilka arbetssätt och metoder som används. Vår slutsats är att en språkutvecklande undervisning kräver att eleven är i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen är att använda språket så mycket som möjligt, enligt informanterna måste eleven ständigt få tala språket för att utveckla det och vara aktiv i allt lärande..

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten.

AbstractDen här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk.

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum. De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset.

Examensarbetets syfte var att belysa förskollärares användning samt motiv för val av sånger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. Utifrån syftet tog vi reda på vilka typer av sånger förskollärare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte även vilka ämnen och arbetssätt förskollärarna valde att integrera sången i. Teoretisk utgångspunkt var pragmatismen där handlingarnas värde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing är ett uttryck som de flesta har hört och som är ett tydligt exempel på pragmatismens mening.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta siguttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare ochelever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilkatyper av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen sågut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande iundervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att äveneleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga.Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom attobservera hur lärare och elever interagerar med varandra..

Vi presenterar i detta arbete ett förslag på kursupplägg för att undervisa emancipatoriskt i historia på gymnasiet. Tanken med vårt förslag är att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvärld tillbåde nutid och dåtidshistoria. Syftet med detta kursupplägg äratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sätt att bedriva historieundervisning på. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell ärde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvärdering. Kursupplägget är uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som förespråkas i läroplanen.

I slutet av Lärarutbildningen växte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen på gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? där kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som är kunskap och om hur man lär sig matematik. Denna uppfattning är inte i överensstämmelse med den undervisning som eleverna har rätt till enligt läroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet är att ge förslag på laborativa matematiska problemställningar. Laborationer samt tester och utvärderingar genomfördes under några veckor i en gymnasieskola i nordvästra Skåne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestående av 31 elever.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.