Study objectives:Examine ambulance personnel?s perceptions of skills / training and knowledge with regards to the existing mechanical / manual compressions and frequency of training during a work shift. Do ambulance personnel think that mechanical compressions increase survival? Are there concerns that the device could damage the patient?Design: A cross-sectional study, quantitative approach with qualitative elements was conducted.Methods:Questionnaire form, which was answered by 44 ambulance personnel in an ambulance organisation in Sweden. Participants were on a scale of 1-5 to select how they agree with the claims of the study form and also submit their own comments.

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

Syftet med denna studie är att, utifrån ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat på didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgång av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat från tidigare forskning inom samma område. Litteraturen försöker besvara frågan om hur lärare på bästa sätt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förståelse kring de matematiska sammanhangen.Vårt material består av kvalitativa intervjuer med lärare från två skolor och ett antal läroböcker. Genomgången av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att använda som grund för hela studien: allmänt lärande, matematiklärande, derivatbegreppet samt visualisering.De lärare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Ambulanssjukvården i Sverige har utvecklats medicinskt och tekniskt från patienttransport till prehospital, avancerad sjukvårdsverksamhet som en del i vårdkedjan. Prehospital vård har tidsmässigt blivit längre med ökande avstånd till sjukhus, vilket ställer högre krav på ambulanspersonalens tekniska-, omvårdnadsmässiga och medicinska kompetens utöver krav på trafiksäkerhet och komfort för patienter och ambulanspersonal. Syftet med detta arbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under långa ambulanstransporter. Sju legitimerade sjuksköterskor med utbildning inom akutvård intervjuades med kvalitativ halvstrukturerad metod på två ambulansstationer knutna till vårdcentral i Norrbottens län. Den utskrivna texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats handlar om ordboksanvändning hos tidiga språkinlärare och inlärare på något mer avancerad nivå i svenska som andraspråk. Syftet med arbetet är att få insikt om vilken ordbok elever väljer att använda och varför, samt undersöka lärarnas inställning till elevernas val av ordböcker och ordboksanvändning. Tidigare forskning om ordinlärning och ordboksanvändning samt en redogörelse för svenska ordböcker presenteras. Vidare redogörs även för tidigare gjorda undersökningar om ordboksanvändning. Undersökningsmetoden består av intervjuer med 12 språkinlärare och två pedagoger med frågor som gäller deras ordboksanvändning och lärarnas inställning till ordboksanvändning.

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats.

Denna rapport behandlar ett projekt i produktutveckling åt företaget eSmart. FöretageteSmart är ett nystartat företag som tagit fram utrustning för mätning av elförbrukning irealtid.Projektet är ett examensarbete på 30 högskolepoäng på avancerad nivå i ämnetproduktutveckling som genomförts av Andreas Rantala och Elkin Martinez på MälardalensHögskola.Huvudproblemet vi ställs inför i detta projekt är att systemet i nuläget endast består avelektriska komponenter som behöver en kapsling med ett formspråk som väcker intresse ochsom bidrar till att enheterna uppfattas som en modern teknisk konsumentprodukt. Kapslingenskall bidra till företagets profilering samtidigt som den skall ta hänsyn till tillverkningsmässigaoch ekonomiska faktorer.Förutom kapslingen till den nuvarande tekniska lösningen och de elektriska komponenter denbestår av vill eSmart få förslag på hur en framtida displayenhet till systemet skulle kunnautformas för att höja systemets interaktivitet och användarvänlighet.Projektet har resulterat förutom denna rapport i en konstruktionslösning för kapslingen somanvänds för både sändare och mottagarenhet. Resultatet presenteras i form av CAD filer,renderade fotorealistiska bilder, ritningsunderlag för konstruktion samt en fysisk modell.Dessutom presenteras ett koncept för en displayenhet som utvecklar eSmarts design profiloch som höjer systemets användarvänlighet och ökar interaktiviteten. Resultatet presenteras iform av CAD filer, renderade fotorealistiska bilder samt en fysisk modell.

Ambulanspersonal arbetar under dygnets alla timmar. Deras arbetsuppgifter utvecklas ständigt och de har kunskap om att ge avancerad vård prehospitalt. Under natten går ämnesomsättningen i kroppen ner och det gör människan trött, vilket är biologiskt naturligt. Trots detta kompenserar organisationen inte för personalens trötthet nattetid utan minskar ambulansresurserna på natten. Enligt patientsäkerhetslagen ska all vård ges i samråd med patienten vilken även skall visas omtanke och respekt.

Buller påverkar människor på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Hörselskador, tinnitus, sömnproblem och koncentrationssvårigheter är några av effekterna av bullerstörning. Intensivvårdsavdelningen är en arbetsplats som är dokumenterat bullrig. Sjuksköterskor på intensivvårdsavdelning utsätts i sitt dagliga arbete för en hög bullernivå. Det är en apparattät och tekniskt avancerad miljö.

Allt fler människor med palliativ diagnos väljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vård i hemmet med helhetsperspektiv krävs det teamarbete i ett mångprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvården skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor från sju vårdcentraler i norra Sverige.

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt.

Artificiell intelligens (AI) är en stor del i dagens datorspel. För att få inblick i komplexiteten runt AI i spelutveckling och för att förstå delar som AI består av har detta projekt genomförts. Målet var att skapa en AI-motor från grunden med bra grundplattform som är enkel att bygga vidare på. Innan projektet startade utfördes en förundersökning där olika alternativ för kartrepresentationer och grafsökningsalgoritmer togs fram. Utvecklingen av AI-motorn har haft ett starkt beroende till projektet där en spelmotor utvecklats av Niklas Ekman och Christian Mesch.

De senaste fyrtio åren har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sätt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framväxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbättra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar på användningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjälpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta område genom attanvända ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fååsikter från aktiva musiker och se hur de kände angående möjligheten att efterbehandla sin egenmusik på en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sätt för att arbeta fram sin vision.