Debatten kring de ändringar i förmånsrättslagen, som infördes den första januari 2004, har på många håll varit väldigt negativ och kritisk. Vidare handlade det nästan uteslutande om hur lagändringarna skulle slå hårt på företag och framförallt nyföretagandet i glesbygden. För att få ett lite annat perspektiv på ämnet valde vi att undersöka hur lagändringarna påverkat finansiärerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida privata och offentliga finansiärer i norrbotten ändrat sitt beteende vid kreditgivning till företag efter att den nya förmånsrättslagen trädde i kraft. Som undersyften avser vi att undersöka: skillnaderna mellan tätort och glesbygd, skillnaderna mellan entreprenörers och konventionella företagares möjligheter att erhålla kredit samt om verksamhetens art har någon betydelse.

Utvecklingen från jordbruks- och industrisamhället till det moderna informationssamhället har medfört stora förändringar i de sociala systemen vad det gäller grupprocesser och interpersonell dynamik. Sett ur ett komplexitetsperspektiv kommer de tätt kopplade agenterna i de tätt kopplade systemen att uppvisa interaktionsmönster, som skiljer sig från tidigare historiska epoker med dynamiska processer unika för tidevarvet. Syftet med detta examensarbete är att, via en litteraturstudie, beskriva och problematisera individens förutsättningar för identitetsbildning och ontologisk säkerhet i komplexa sociala system. Resultaten visar att komplexa sociala system kännetecknas av självorganisering, som kan resultera i att komplexa strukturer/egenskaper växer fram på en högre nivå. Den semi-autonoma agenten kan även konceptualiseras som ett komplext system, i sig, som påverkar, och påverkas av, de mångfaldiga komplexa sociala systemen.

I dagens samhälle är det viktigt för företag att ha en effektiv försörjningskedja. En kedja blir ineffektiv när den innehåller mycket osäkerhet som t.ex. brister i informationsflöden, vid lagerhantering, skapandet av prognoser eller produktion. IT stöd finns, vilka ger möjlighet att minska dessa osäkerhetsfaktorer. Automatik i form av mjukvaruagenter är ett sätt att bidra till minskad osäkerhet.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och fo?rva?ntas bidra till en o?kning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modefo?retags stora utvecklingspotential. Trots dessa fo?rva?ntningar sto?ter ma?nga av de svenska modefo?retagen pa? problem vid deras internationalisering. Tre av de fra?msta problemen vi funnit a?r: (1) En avsaknad av affa?rsma?ssig kunskap till fo?ljd av att fo?retagen ofta grundas och drivs av en designer.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lä-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (ämnesdiskurser m.m.), och deras inne-hållande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstående relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhällsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstå hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som står för upprätthållandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvärdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) går ut på att reproducera sam-hällsvillkoren.

Föreställningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur föreställningar om "privata" och "offentliga" ordningar framträder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri består av material från fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framträder föreställningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framträder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgränsas mot privat, men gränsen framträder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

I dagens informationssamhälle blir konkurrensen allt hårdare och servicen gentemot kunden ett allt viktigare konkurrensmedel. Servicen som frontpersonal levererar gentemot kunderna blir extra viktig inom tjänsteföretag då det är en central del av verksamheten. För att frontpersonalen ska vilja göra ett så bra arbete som möjligt och agera serviceinriktat i interaktionen med kunderna är det då viktigt att de är motiverade. Handlingsfrihet är ett verktyg för att motivera sina anställda och innebär, ?Att ge anställda befogenhet att själva fatta beslut och agera efter eget huvud i problematiska situationer?.

Examensarbetets mål är att bygga en Quadcopter som kan flyga och styras via en radio-sändare i alla riktningar, stabilisera sig själv i luften, kunna landa autonomt och den skall även motverka krock i framåtgående riktning.För att uppnå grundmålet att kunna flyga så implementerades en PID-kontroller som används för att stabilisera Quadcoptern i luften genom att reglera motorer efter sensor-orientering. Denna sensororientering fås kombinera vinkeldata från en accelerometer och ett gyroskop.För att uppnå målet med autonom landning så användes en ultraljudssensor. En egen algoritm utvecklades för att läsa avstånd från marken. Avståndet från marken användes som grund för att skapa en egen algoritm för den autonoma landningen.Quadcoptern kan i slutprodukten stabilisera sig själv i luften, styras via radio och landa autonomt. Säkerhetsfunktioner som att aktivera autonom landning ifall Quadcoptern kommer utanför radions täckning är implementerade och även en brytare som stänger av motorerna.

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter på, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer från en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer från ett försäkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna är män och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mättes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (Tjärnberg, 2007). Den autonoma motivationen mättes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).

Ökande medellivslängd, dyrare behandlingar och ökat vårdbehov ställer stora krav på svensk sjukvård. För att effektivisera och möta dessa utmaningar har många sjukhus introducerat Lean-inspirerade förbättringsarbeten. Sjukhus är hierarkiska organisationer som internt har autonoma grupperingar vilket innebär särskilda svårigheter för Lean-arbete som är beroende lagarbete och kommunikation.Vi har undersökt effekterna av dessa svårigheter genom en fallstudie på hjärtkliniken på Danderyds Sjukhus. Vi jämförde tre olika grupper (ledning, läkare och sjuksköterskor) med avseende på deras uppfattning av och inställning till Lean. Vi fann tydliga skillnader mellan grupperna.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

The CASA-paradigm, Computers Are Social Actors, was introduced in the book "TheMedia Equation" by Reeves and Nass. One of their experiments concluded that we tend to be polite to computers in the same way as we are to people. In this study I have replicated Reeves and Nass experiment but instead of a text-based interface I have used a virtual agentin order to find out if we are polite to the agents, or still to the computer. Two experimental setups was conducted. The two setups had a common first part that was carried out on onecomputer with one agent.

Den Europeiska Unionen är menad att fungera som en representativ demokrati, men de råder meningsskiljaktigheter om huruvida EU är demokratiskt. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, är en institutionell reform av samarbetet. Representativ demokrati kan ses som en rad länkar i en kedja av kollektivt beslutsfattande, där varje länk präglas av relationen mellan huvudmän (principaler) och uppdragstagare (agenter). I varje länk delegeras makt från principalen till agenten, vilket innebär ett ansvar för agenten inför den man representerar. Syftet med denna uppsats var att analysera hur en eventuell ratificering av Lissabonfördraget förändrar de över- och mellanstatliga maktrelationerna i EU:s sammanlänkade statsskick, utifrån principal-agentteori.

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen.